Katedralskolan först ut med att bli en diplomerad antibiotikasmart skola

Redan inför läsåret 2022/2023 anmälde Katedralskolan sitt intresse för att pilottesta de antibiotikasmarta skolkriterierna som tagits fram i dialog med både verksamhet, beslutsfattare och Antibiotikasmart Sverige. Därför såg lärarna det som naturligt att ansöka om att bli diplomerad när de slutliga kriterierna sjösattes.

- Att bli diplomerad är ett sätt att lyfta fram att detta är en viktig fråga. Men även ett sätt att locka andra skolor att också arbeta antibiotikasmart, säger Camilla Christensson, lektor i naturvetenskaplig specialisering.

Antibiotikaresistens - ett viktigt område

Flera lärare, däribland Camilla Christensson, har undervisat om antibiotika och antibiotikaresistens i olika ämnen under flera år.

- Vi på skolan tycker att det är ett viktigt område eftersom fungerande antibiotika är en förutsättning för sjukvården, inte bara för att kunna bota infektioner utan även för att exempelvis kunna genomföra operationer och cancerbehandlingar. Problematiken är global, och flera perspektiv kan vävas in i undervisningen – fungerande antibiotika är en del i hållbar utveckling, i ekonomin, jämställdhet och så vidare.

Som representant för Lunds kommun har Camilla Christensson arbetat inom projektet Antibiotikasmart Sverige. Bland annat har hon granskat grundskolans och gymnasieskolans läroplaner för att se i vilka ämnen man kan undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens. Hon har även varit delaktig när kriterierna för skolan togs fram.

Hur jobbar ni med antibiotikaresistens på skolan?

- Vi arbetar brett och över flera ämnen – teorilektioner, laborationer, smågruppsdiskussioner, workshops, rollspel och brädspel. Vi för in frågan i biologi, naturkunskap, geografi, samhällskunskap, medicinsk orientering och gymnasiearbeten.

Vilken har varit er främsta framgångsfaktor för att nå hela vägen hit?

- Egentligen två faktorer. Dels att flera skolledare och lärare i olika ämnen tycker att området är intressant och viktigt att undervisa om, dels att använda antibiotika och antibiotikaresistens som exempel när man undervisar om evolution och naturligt urval i biologi, naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling i naturkunskap, den demografiska transitionen och livsmedelsproduktion i geografi.

Vilken är den största utmaning ni stött på längs vägen?

- Att få undervisningstiden att räcka till. Om man lägger undervisningstid på antibiotika och antibiotikaresistens, vad ska man då undervisa mindre om?

Arbetet har varit ett teamwork

Att jobba med antibiotikasmarta kriterier på Katedralskolan har varit ett teamwork. Några av nyckelpersonerna för att kunna bli diplomerade har varit: Camilla Christensson, lärare i kemi och medicinsk orientering; Heli Uronen-Hansson, lärare i biologi och naturkunskap och kontaktperson när Katedralskolan var pilotskola; Lisa Nevano, lärare i naturkunskap; Eva Haas, lärare i biologi; Karl-Niklas Hult, lärare i biologi och naturkunskap och utvecklingsledare i naturkunskap; Ingalill Fritzon, rektor; Martin Gustavsson, biträdande rektor naturvetenskapsprogrammet och Anna Edqvist, biträdande rektor ekonomiprogrammet.

Skolan har en nyckelroll

För att nå visionen om ett antibiotikasmart Sverige behöver hela samhället hjälpas åt – allt från individer och vårdcentraler till regionledningar och beslutsfattare. Skolan har en nyckelroll genom att undervisa om bakterier, antibiotika, resistens, smittspridning och förebyggande arbete.

En antibiotikasmart skola…

… ger barn och unga kunskap och förståelse för värdet av antibiotika och hur viktigt det är att motverka antibiotikaresistens.

… formar aktiviteter inom området tillsammans med eleverna i olika ämnen.

… uppfyller och arbetar med de kriterier som tagits fram för antibiotikasmarta skolor.

Läs mer

• Katedralskolan först i Sverige att bli diplomerad som antibiotikasmart skola (lund.se)
• Kunskap om antibiotikaresistens måste bli bättre – Lundaskola visar vägen (sydsvenskan.se)