Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”
LyssnaDen nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. På den här sidan finns information om undersökningen och länkar till relaterade sidor och publikationer.
Syftet med HLV är att visa hur Sveriges befolkning mår och följa förändringar i hälsa och hälsans förutsättningar över tid. Sedan 2004 har undersökningen genomförts arton gånger. Mellan 2004 och 2016 genomfördes undersökningen varje år. Sedan 2016 genomförs HLV vartannat år, med undantag av en extra omgång under 2021 med anledning av covid-19-pandemin.
En del av Sveriges officiella statistik
Nationella folkhälsoenkäten är en del av Sveriges officiella statistik. Sådan statistik märks ut så här:
Mer om Sveriges officiella statistik.
Folkhälsomyndigheten är sedan 2021 statistikansvarig myndighet inom ämnesområdet folkhälsa. Myndighetens första statistikprodukt var en delmängd av resultaten från HLV 2022. Vad gäller 2024 års omgång av HLV är samtlig statistik som publiceras i myndighetens webbaserade verktyg Folkhälsodata och Folkhälsostudio del av Sveriges officiella statistik.
Folkhälsodata (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)
All statistik som utgör Sveriges officiella statistik märks ut med en särskild fotnot i Folkhälsodata och Folkhälsostudio. På sidan Folkhälsodata och FolkhälsoStudio finns manualer och tips på hur man använder verktygen.
Folkhälsodata och FolkhälsoStudio
Ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna
Det som utgör officiell statistik och redovisas av Folkhälsomyndigheten i Folkhälsodata och Folkhälsostudio är endast resultat från det nationella urvalet samt Gotlands tilläggsurval. Alla regioner och kommuner har möjlighet att delta med tilläggsurval i HLV. I praktiken betyder det att enkäten har skickats ut till över 100 000 personer varje år som undersökningen genomförts. År 2022 deltog 12 regioner med tilläggsurval, vilket gjorde att totalurvalet i HLV då bestod av ungefär 340 000 personer. År 2024 deltog 5 regioner och det totala urvalet bestod då av 111 534 personer.
De regionala resultaten som Folkhälsomyndigheten redovisar utgörs av glidande flerårsmedelvärden. De baseras på det nationella urvalet samt Gotlands tilläggsurval, och innefattas de undersökningar som gjorts under den tidsperiod som anges i databasen Folkhälsodata och visualiseringsverktyget Folkhälsostudio på Folkhälsomyndighetens webbplats. De kommunala resultaten som redovisas är baserade på det nationella urvalet samt de regionala tilläggsurvalen.
Utveckling av frågorna i enkäten sker i samråd med regionerna. Målet är att HLV ska vara relevant för både nationell, regional och lokal uppföljning av folkhälsan.
Kommuner kan också beställa lokala tilläggsurval och/eller egna frågor i HLV. Sådana beställningar till Folkhälsomyndigheten ska göras via den region som kommunen tillhör.
Om urval och insamling
Det nationella urvalet i HLV består av ett obundet slumpmässigt urval av personer 16 år och äldre som bor i Sverige. Ett obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt (i det här fallet personer) i urvalsramen (i det här fallet befolkningen 16 år eller äldre) har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Före 2021 var urvalsramen befolkningen 16–84 år. I tabell 1 nedan listas urvalsstorlekarna i HLV:s nationella urval 2004–2024.
Urvalsramen var vid 2024 års urvalsdragning 8 647 874 personer. Från urvalsramen drogs ett obundet slumpmässigt urval om 45 000 personer (nationella urvalet).
Sedan 2007 är Nationella folkhälsoenkäten en kombinerad postal enkät och webbenkät. Bland 16–64-åringar var andelen som valde att besvara webblanketten 82,1 procent av de svarande i senaste undersökningen. Bland personer äldre än 64 år var den andelen lägre. Sedan 2024 får mottagare som har en digital brevlåda (t.ex. Kivra) utskicket av webbenkät till denna; 69 procent hade en digital brevlåda. Maximalt fyra påminnelser skickades.
Andelen svarande i det nationella urvalet 2024 var 39,4 procent. Andelen svarande i HLV har sjunkit över 20-årsperioden från cirka 60% 2004 till cirka 40% 2024 (tabell 1). Minskande svarsfrekvenser är inte unikt för HLV, samma mönster ses för många andra undersökningar. Läs mer om hur vi arbetar för att säkerställa kvaliteten i undersökningen under rubriken Kvalitet och dokumentation nedan.
| År | Urval (brutto) | Antal svarande | Svarsfrekvens |
|---|---|---|---|
| 2024 | 45 000 | 17 624 | 39,4 % |
| 2022 | 45 000 | 16 971 | 37,9 % |
| 2021 | 40 000 | 17 578 | 44,1 % |
| 2020 | 40 000 | 16 907 | 42,3 % |
| 2018 | 40 000 | 16 756 | 42,1 % |
| 2016 | 20 000 | 9 384 | 47,0 % |
| 2015 | 20 000 | 9 728 | 48,8 % |
| 2014 | 20 000 | 9 588 | 48,1 % |
| 2013 | 20 000 | 9 745 | 48,8 % |
| 2012 | 20 000 | 9 855 | 49,9 % |
| 2011 | 20 000 | 9 764 | 49,0 % |
| 2010 | 20 000 | 10 067 | 50,6 % |
| 2009 | 20 000 | 10 373 | 52,1 % |
| 2008 | 20 000 | 11 118 | 55,7 % |
| 2007 | 10 000 | 5 738 | 57,5 % |
| 2006 | 10 000 | 5 995 | 60,1 % |
| 2005 | 10 000 | 6 024 | 60,3 % |
| 2004 | 20 000 | 12 166 | 60,8 % |
Hur resultaten används
Enligt regeringens instruktion för Folkhälsomyndigheten ska myndigheten ansvara för uppföljning av befolkningens hälsa och för sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämningsfaktorer med utgångspunkt i folkhälsopolitikens åtta målområden. Sammantaget ska uppföljningen visa utvecklingen mot det övergripande folkhälsopolitiska målet. Nationella folkhälsoenkäten är ett mycket viktigt verktyg i detta arbete.
För att se och ladda ned beskrivande statistik från Nationella folkhälsoenkäten, använd våra webbaserade verktyg Folkhälsodata och Folkhälsostudio. Där kan du göra tabeller, diagram och kartor och ladda ner data för egen databehandling.
På sidan Folkhälsodata och FolkhälsoStudio finner du instruktioner hur du använder dessa webbaserade verktyg. På denna sida har vi också samlat alla de interaktiva faktablad vi har som baserats på statistik som finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio, det vill säga inte bara från Nationella folkhälsoenkäten.
Folkhälsodata och FolkhälsoStudio
Analyserade och kommenterade resultat från Nationella folkhälsoenkäten används i stor utsträckning i det nationella uppföljningssystemet Folkhälsan i Sverige. En rapport presenteras för regeringen årligen i mars. Flera av uppföljningssystemets kärnindikatorer kommer från Nationella folkhälsoenkäten. Varje kärnindikator presenteras detaljerat avseende skillnader mellan grupper, och även utvecklingen över tid inom en grupp såväl som mellan grupper. På så sätt kan Folkhälsomyndigheten följa hur jämlikheten i hälsa utvecklas över tid. En sammantagen bedömning per målområde görs också av utvecklingen av jämlikhet i hälsa i Sverige.
Utöver Folkhälsan i Sverige, som har fokus på nationell nivå, används resultat från Nationella folkhälsoenkäten också i lokala, regionala och internationella uppföljningar av folkhälsan. Internationellt rapporteras bland annat enkätuppgifterna om narkotikaanvändning i Sverige till EU:s narkotikamyndighet EUDA.
Regionerna gör egna rapporteringar utifrån sina regionala tilläggsurval i HLV. Men Folkhälsomyndigheten redovisar även resultat på läns- och kommunnivå från Nationella folkhälsoenkätens nationella urval (plus Gotlands tilläggsurval). Det sker inom ramen för uppföljningssystemet Folkhälsan i Sverige. På sidan Resultat på läns- och kommunnivå finner du länk till interaktiva kommunfaktablad.
Resultat på läns- och kommunnivå
Läns- och kommunresultaten finns i databasen Folkhälsodata och visualiseringsverktyget Folkhälsostudio. Kommunresultat finner du under rubriken Övriga data i databasens modul för Nationella folkhälsoenkäten. I redovisningen på läns- och kommunnivå används glidande fyraårsmedelvärden. Inte alla målvariabler som redovisas på nationell nivå kan redovisas på lokal nivå på grund av kvalitetsskäl och röjanderisk.
Folkhälsodata (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)
De data från Nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten inte publicerar publikt i databasen Folkhälsodata kan beställas. För att beställa data från HLV, det vill säga mikrodata för egna analyser eller statistiskt analyserade aggregerade data, kontakta vår funktionsbrevlåda Databeställning.
Kvalitet och dokumentation
Folkhälsomyndigheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där åtgärder för att öka svarsfrekvensen i HLV ingår. Det sker bland annat genom utveckling av enkätfrågor, kontaktstrategier och utskick, men även med hjälp av olika kommunikationsinsatser.
Parallellt arbetar myndigheten också kontinuerligt för att öka tillförlitligheten i resultaten, exempelvis med hjälp av bortfallsanalyser och förbättrade kalibreringsvikter. Kalibreringsvikter används för att resultaten ska spegla hela befolkningen och inte bara de som har svarat. Viktningen sker enligt beprövade statistiska metoder.
För att minska antalet frågor i enkäten, och till bortfallsanalyser, hämtas folkbokföringsuppgifter såsom civilstånd, hushållstyp, födelseland och invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen. Likaså hämtas registeruppgifter om utbildnings- och inkomstnivå, bidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och ålderspension. Från och med 2015 hämtas även information om sjukskrivning från Försäkringskassan och eventuell vård, läkemedelsanvändning och dödsorsaker från Socialstyrelsens register.
Dokumentation över undersökningens genomförande, statistikens framställning och kvalitet publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats och avser senaste undersökningsomgång. Dokumentation för tidigare undersökningsår kan begäras ut från myndighetens diarium. Kvalitetsdeklaration är en kvalitetsdeklaration för de delar av undersökningen som ingår i Sveriges officiella statistik. Där ingår även, som bilaga 1 och 2, detaljerad information om frågeområden, konstruktion av de målvariabler och redovisningsgrupper som redovisas i Folkhälsodata och Folkhälsostudio. Publikationen Statistikens framställning beskriver undersökningens upplägg och genomförande. Både Statistikens framställning och Kvalitetsdeklaration finns som pdf-filer att ladda ner från sidan Dokumentation – Nationella folkhälsoenkäten.
Dokumentation – Nationella folkhälsoenkäten
Frågorna som ställs i enkäten beskrivs i detalj i rapporten Syfte och bakgrund till frågorna i Nationella folkhälsoenkäten. I denna publikation anges varje frågas syfte och kunskapsbas, interna svarsbortfall, ändringar sedan föregående enkät, hur vi kodar frågorna och hur de bildar målvariablerna i databasen Folkhälsodata, med mera.
Syfte och bakgrund till nationella folkhälsoenkäten
Enkätformulär och följebrev för senaste såväl som tidigare omgångar av HLV hittar du på sidan Frågeformulär och följebrev – Nationella folkhälsoenkäten.
Frågeformulär och följebrev – Nationella folkhälsoenkäten
Statistikmyndigheten SCB:s tekniska rapporter för HLV, med beskrivningar av insamlingsmetoder, hur urvalet dragits, uppgifter kring viktberäkning med mera, publiceras inte längre på Folkhälsomyndighetens webbplats. Tekniska rapporter för alla undersökningsomgångar av HLV 2004–2024 kan begäras ut från myndighetens diarium.
Nationella folkhälsoenkäten i korthet
Undersökningen, som är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna, genomfördes första gången 2004. Urvalet är obundet och slumpmässigt. Sedan 2016 genomförs undersökningen vartannat år. I 2024 års undersökning var det nationella urvalet 45 000 personer. Regioner kan delta med ytterligare urval för respektive län eller region.
Frågeformuläret omfattade 59 frågor 2024. Det kompletteras med registeruppgifter från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Svarsfrekvensen i 2024 års undersökning var 39,4 procent. Resultat viktas så att det återges för hela populationen. Resultat redovisas i databasen Folkhälsodata och visualiseringsverktyget Folkhälsostudio på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Undersökningen och hur resultaten framställs är dokumenterat i tre olika publikationer som finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens webbplats; Syfte och bakgrund till frågorna i Nationella folkhälsoenkäten, Kvalitetsdeklaration och Statistikens framställning.