Betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) (invasiv) – sjukdomsstatistik

Invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) 2022–2023

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat under pandemin, vilket medfört att fler var mottagliga för infektioner när kontakterna ökade. Läs mer om de smittsamma sjukdomarna i årssammanfattningen.

Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2022

Sammanfattning och bedömning

Under säsongen 1 juli 2022 till och med 30 juni 2023 rapporterades 985 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) vilket motsvarar en incidens av 9,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med föregående säsong 2021–2022 (220 fall, incidens 2,1) och incidensen är den högsta noterade sedan iGAS blev anmälningspliktig år 2004. Under tidigare högsäsonger (2012–2013, 2017–2018, 2018–2019) har incidensen legat mellan 7,7–7,9 fall per 100 000 invånare.

Av de rapporterade fallen var 504 män (51 procent) och 481 kvinnor. Medianåldern var 58 år (spridning 0 till 95+ år), vilket är lägre jämfört med tidigare säsonger innan pandemin då medianåldern har legat på 65 år (medel 5 säsonger). Liksom tidigare år rapporterades fler kvinnor än män med iGAS i åldersgrupperna 20 till 39 år (69 procent var kvinnor, n=115). En orsak till detta är att infektionen kan förekomma i samband med graviditet och förlossning (barnsängsfeber). Incidensen för alla fall var fortsatt högst för åldersgruppen 70 år och äldre (incidens 21,5; n=345, figur 2) följt av barn 0-9 år (incidens 9,6; n=115). Tolv procent av fallen var barn, vilket är högre än för de fem säsongerna före pandemin (medelvärde 6,0 procent, spridning 5,0–7,2, säsongerna 2014–2015 till och med 2018–2019; P=0,004).

En klinisk anmälan fanns för 77 procent (n=758) av säsongens fall. Enligt dessa rapporterades 69 fall med nekrotiserande fasciit (NF), 43 fall med barnsängsfeber, och 22 fall av streptococcal toxic shock syndrome (STSS) vilket är betydligt högre än föregående säsong (8, 7 respektive 1 fall). I jämförelse med högsäsongen 2018–2019 (n=794) var dock antalet fall med dessa diagnoser på samma nivåer (NF: n=61; barnsängsfeber: n=40 och STSS: n=20). För 656 fall angavs annan klinisk manifestation och det saknades uppgift om manifestation för 195 fall. Av fallen avled 101 inom 30 dagar efter diagnos (10 procent, n=101). Andelen avlidna är jämförbar med tidigare säsonger (10-13 procent 2014–2020). Fem barn under 10 år avled under säsongen vilket är mer jämfört med tidigare säsonger (0 till 2 fall per säsong 2017–2022).

Under säsongen 2022–2023 varierade incidensen mellan 6 och 11 fall per 100 000 invånare i landets regioner. Den högsta incidensen rapporterades från regionerna Skåne och Stockholm (incidens 11 respektive 10,4). En varierande geografisk incidens har setts även tidigare år och orsakerna till variationen är inte utredd (figur 3).

I december 2022 rapporterade England en ökning av fall bland barn där även flera dödsfall rapporterats. I samband med detta gick ECDC och WHO ut med nyhet om ökning av iGAS bland barn (se Läs mer). I Sverige sågs en tidig ökning av fall bland barn 0-9 år redan i oktober och november 2022 som sedan följdes av ökningar i de äldre åldersgrupperna (figur 4).

För att undersöka denna ökning initierade Folkhälsomyndigheten en insamling av isolat provtagna från barn i åldersgruppen 0-9 år andra halvåret 2022 samt ett följeisolat övrig ålder för varje barnisolat. Under denna period rapporterades 26 fall bland barn 0-9 år, varifrån 19 isolat typades. Tolv följeisolat i åldersgrupp >10 år typades. Resultaten visade att typerna emm1 och emm4 var mer vanligt förekommande i åldersgruppen 0-9 år jämfört med åldersgruppen >10 år (figur 5). Skillnaden mellan grupperna var dock inte signifikant (P=0.06). En djupare analys av genomen påvisade inte någon större klonal spridning. Typningsdata från region Skåne, som typade 84 procent av sina fall (n= 131/156), visade att en majoritet av deras fall orsakades av emm1 (n=50, 39 procent) följt av emm12 och emm89 (n=13, 10 procent). Bland barn 0-9 år i Skåne var emm12 och emm1 vanligast förekommande (figur 6) men det var inte någon signifikant skillnad jämfört med åldersgruppen >10 år. I rapporter från Storbritannien och Danmark har liknande typfördelningar noterats (se Läs mer).

I England sågs tidigt under säsongen en ökad förekomst av scharlakansfeber vilket talar för en större spridning även av icke-invasiva GAS-infektioner i samhället. I Sverige övervakas inte scharlakansfeber på samma sätt, men diagnosdata för patienter inom sluten- och/eller specialiserad öppenvård finns rapporterad till Socialstyrelsen. Vid jämförelse med antalet fall av iGAS och diagnosdata på scharlakansfeber ses samma mönster över säsongerna, med en nedgång av fall under pandemin och en kraftig ökning av fall under slutet på 2022 till en topp under mars-april 2023 (figur 7). Majoriteten av rapporterade patienter med scharlakansfeber under säsongen var barn 0-9 år (93 procent). England rapporterade också om fler GAS-infektioner i de nedre luftvägarna, särskilt empyem, hos barn än tidigare. I Sverige rapporterades fler fall med iGAS i pleuravätska hos barn jämfört med vuxna men på grund av få fall under tidigare säsonger är det svårt att göra jämförelser över tid (figur 8).

Den kraftiga ökningen av iGAS under den gångna säsongen beror troligtvis på en kombination av flera faktorer. Den minskade spridningen av lindriga GAS-infektioner i samhället (som till exempel halsfluss och impetigo) under åren 2020–2021 har troligen lett till en sämre immunitet i befolkningen, framför allt hos de yngsta barnen. Under 2022 har befolkningen succesivt återgått till normala kontaktmönster vilket ökar risken för spridning av infektioner generellt och då även GAS-infektioner. Den stora spridningen av andra luftvägsinfektioner som influensa och RS-virus under säsongen kan också ha bidragit till ökningen, eftersom samtidig infektion av virus och GAS kan öka risken för invasiv sjukdom med GAS.

Figur 1. Incidensen av iGAS per månad säsongerna (juli–juni) 2018–2019 till 2022–2023. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 2. Incidensen av iGAS per åldersgrupp säsongerna (juli–juni) 2018–2019 till 2022–2023. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 3. Incidensen av iGAS per region säsongerna (juli–juni) 2018–2019 till 2022–2023. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 4. Incidensen av iGAS per åldersgrupp och månad säsongen (juli–juni) 2022–2023. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 5. Fördelningen av emm-typer bland insamlade isolat från barn 0-9 år och övrig ålder (ett följeisolat per barnisolat) perioden juli-dec 2022. Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 6. Fördelningen av emm-typer bland isolat från Skåne, barn 0-9 år och övrig ålder säsongen 2022-2023. Källa: Region Skåne och Folkhälsomyndigheten.

Figur 7. Antalet fall av iGAS samt antalet patienter med diagnosen scharlakansfeber i sluten- och/eller specialiserad öppenvård (A38) per månad säsongerna (juli–juni) 2016–2027 till 2022–2023. Källa: Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

Figur 8a. Provmaterial för fall med iGAS för barn 0-9 år (n=115). Källa: Folkhälsomyndigheten.

Figur 8b. Provmaterial för fall med iGAS för övrig ålder (n=870). Källa: Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

• Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS)
• Group A streptococcal infections: activity during the 2022 to 2023 season (gov.uk)
• Increase in Invasive Group A streptococcal infections among children in Europe, including fatalities (ecdc.europa.eu)
• Increased incidence of scarlet fever and invasive Group A Streptococcus infection - multi-country (who.int)
• Høj forekomst af gruppe A-streptokokinfektioner i 2022-2023 (ssi.dk)