Calicivirus – sjukdomsstatistik
LyssnaHär kan du läsa om Folkhälsomyndighetens frivilliga laboratorierapportering av calicivirus.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Veckorapporter
Folkhälsomyndigheten följer löpande calicivirusspridningen i Sverige genom frivilligrapportering från landets mikrobiologiska laboratorier. Övervakningen sker under perioden oktober–maj (vecka 40–20). Läget sammanfattas under denna period i Ccalicivirusrapporter (vinterkräksjuka) som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Sjukdomsinformation
2023–2024
2022–2023
2021–2022
2020–2021
2019–2020
2018–2019
2017–2018
2016–2017
2015–2016
2014–2015
2013–2014
2012–2013
2011–2012
2010–2011
2009–2010
2005–2006
2003–2004
Vinterkräksjuka – calicivirusinfektion 2010–2011
Sammanfattning
Gastroenteritutbrott orsakade av norovirus innebär stora problem inom hälso- och sjukvården och på äldreboenden. Utbrotten genererar stora kostnader och organisatoriska problem på grund av förlängda vårdtider, intagningsstopp med tillhörande platsbrist, utlokalisering av patienter och sjukskrivning av personal. Infektionsdosen för att insjukna är mycket låg och dessutom utsöndras virus i mycket stora mängder, ibland under flera veckor. Detta gör noroviruset mycket smittsamt. Virus kan dessutom överleva under lång tid på ytor och textilier. Ett flertal smittvägar innebär att många individer drabbas vid utbrott. Studier inom sjukvård/äldrevård visar på en ”attack rate” över 50 %, där både patienter och personal drabbas. Hösten 2003 startade Folkhälsomyndigheten sin övervakning av norovirus främst inom vården. Den veckovisa rapporteringen av diagnostiserade fall av norovirus är frivillig, men landets samtliga viruslaboratorier (för närvarande 15 stycken) deltar.