Clostridioides difficile-infektion – sjukdomsstatistik

Clostridioides difficile-infektion 2017

Bakgrund

Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt livshotande sjukdomsbild med hög feber och blodiga diarréer. Antibiotikabehandling är en utlösande faktor för flertalet som insjuknar. Andra vanliga riskfaktorer är lång vårdtid, hög ålder och förekomst av andra sjukdomar.

För att kunna följa det epidemiologiska läget i Sverige finns sedan oktober 2009 ett frivilligt nationellt övervakningssystem där samtliga 26 kliniska mikrobiologiska laboratorier som utför primärdiagnostik för Clostridioides difficile deltar. Övervakningen kompletteras med stickprovsinsamlingar av C. difficile-isolat.

Utfall

Under 2017 rapporterades 6 466 nya fall av Clostridioides difficile (CDI) motsvarande en incidens av 64 fall per 100 000 invånare. Sedan 2012 har incidensen av nya fall med CDI minskat med 25 procent (figur 1).

Invånarantalet (Figur 1) i länet har använts som nämnardata i incidensberäkningen. Där information om i vilket län provet har tagits saknades, har det län som vanligen rapporterats av laboratoriet använts i beräkningarna. För Jönköpings län används egna siffror framtagna av länets smittskydds- och vårdhygienenhet då rapporteringen visar totala antalet positiva prov men inte recidiv. Ett fall betraktas som nytt om minst åtta veckor har förflutit sedan föregående positivt prov, i annat fall räknas det som pågående sjukdomsepisod eller recidiv. Det överensstämmer med den europeiska falldefinitionen av CDI.

Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av C. difficile-infektion 2012–2017.

Ålder och kön

För samtliga rapporterade fall 2017 var medianåldern 73 år. Liksom tidigare rapporterades något fler kvinnor (54 procent) än män (46 procent) med CDI. Majoriteten av fallen (72 procent) var liksom tidigare 60 år och äldre (figur 2).

Figur 2. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av nya fall med C. difficile per kön och åldersgrupp, 2017.

Geografisk fördelning i Sverige

Skillnaderna i incidens mellan länen/regionerna ökade något under 2017 jämfört med 2016 (spridning 37–98 per 100 000 invånare 2017 jämfört med 46–113 för 2016 (figur 3). Under 2017 uppvisade 12 av 21 regioner en minskning i incidens jämfört med 2016. De flesta fall sker på sjukhus och i bland annat den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s övervakningssystem används vårddagar som nämnare. Sjukhusens storlek kan också variera i relation till deras upptagningsområde och därför presenteras även vårddagar som nämnare i denna rapport. Incidensen av nya CDI-fall per 10 000 vårddagar för 2017 var 10 fall per 10 000 vårddagar vilket ligger på samma nivå som 2016 (figur 4).

Figur 3. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av nya fall med C. difficile per län 2015–2017. Länen/regionerna är rangordnade efter högsta till lägsta incidens 2017.

Länen/regionerna (Figur 4) är rangordnade efter högsta till lägsta incidens 2017. Incidensen är beräknad på vårddagar för 2016 då 2017 års data ännu saknas (källa: Socialstyrelsen).

Figur 4. Incidensen (antal fall per 10 000 vårddagar) av nya fall med C. difficile per län 2015–2017.

Mikrobiologi

C. difficile ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. En sammanfattning av resultaten finns i länken.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Under 2017 fortsatte antalet infektioner med C. difficile att minska. Framgångsfaktorer för att minska spridning i vården har sannolikt varit åtgärder som förbättrade städ- och hygienrutiner, klok antibiotikaanvändning och snabbare diagnostik- och fallrapportering. Den genomsnittliga minskningen mellan 2012 och 2016 var ca 5 procent per år efter att hänsyn tagits till bland annat antibiotikaförsäljning, kön och ålder (se faktablad nedan). Att vårdhygien är en viktig faktor stöds även av den minskande geografiska ansamlingen av vissa ribotyper över tid och en ökande diversitet av typer. Eftersom incidensen fortsatt minskar och att det föreligger stora skillnader i incidens mellan länen finns uppenbara skäl till fortsatt aktivt arbete kring rationell antibiotikaförskrivning och förbättrad vårdhygien.

Läs mer

• Årssammanfattning 2017
• Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion
• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• Clostridioides difficile årsrapport 2016
• Bekräftat samband mellan försäljning av antibiotika och förekomst av Clostridioides difficile