Entamoeba histolytica – sjukdomsstatistik

Amöbainfektion under 2015

Infektion med amöba orsakas av en parasit. Parasiten kan indelas i två olika arter, Entamoeba histolytica och E. dispar. Av dessa är det endast E. histolytica som är sjukdomsframkallande och sedan 2004 är enbart infektion med E. histolytica anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (2004:168).

Man kan vara bärare av parasiten under lång tid utan några symtom men den kan också orsaka allt från lindrig diarré till mer frekventa, blodiga diarréer och i sällsynta fall kan den spridas till andra organ företrädesvis levern där varhärdar kan bildas. Parasiten sprids via vatten och livsmedel men även sexuell smitta förekommer. De flesta som insjuknar har smittats utomlands.

Utfall

Under den senaste tioårsperioden ses en minskning av antalet fall av amöbainfektion både bland de som smittats i Sverige och utomlands. Under 2015 rapporterades 92 fall varav 44 smittades utomlands och 5 i Sverige. För 43 fall var smittland okänt (fig.1).

Figur 1. Antalet fall av amöbainfektion som smittats i Sverige, utomlands och totalt 2006-2015.

Ålder och kön

De flesta fallen var personer yngre än 35 år, 73 procent (68 fall). En tredjedel av samtliga fall var barn i åldern 0-14 år (30 fall). Mer är hälften av de rapporterade fallen utgörs vanligen av män och även 2015 rapporterades fler män än kvinnor, 54 respektive 39 fall.

Smittland

Vanligaste smittland var Somalia med 6 fall samt Indien och Colombia med 4 fall vardera. Från övriga smittländer rapporterades 1-3 fall. Somalia och Indien är två mycket vanliga smittländer sedan lång tid tillbaka då det gäller amöbainfektion.

Säsongsvariation

Inget tydligt säsongsmönster kunde ses. Eftersom de flesta fall är smittade utomlands speglar förmodligen variationen under året flyktingströmmarna.

Utbrott

Det förkommer vanligen inga utbrott med amöba i Sverige och inget utbrott rapporterades heller under 2015.

Sammanfattande bedömning

Rapporteringen av E. histolytica har varit och är fortfarande till del missvisande. Det är inte möjligt att skilja mellan cystor av E. histolytica och E. dispar vid mikroskopi. Endast mikroskopiskt fynd av cystor har trots detta använts som kriterium för anmälan vid flera kliniska laboratorier. Fall med E. dispar har alltså inkluderats i statistiken under lång tid. De senaste åren har dock några kliniska laboratorier börjat använda multiplex PCR, en metod som endast diagnosticerar E. histolytica. En ökad medvetenhet på laboratorierna om att inte rapportera fall som endast mikroskoperats samt införandet av PCR är förmodligen bidragande orsaker till minskningen av antalet rapporterade fall. Denna mer korrekta rapportering kommer så småningom att medföra att antalet rapporterade fall med amöbainfektion endast inkluderar fall av E. histolytica.