Gonorré – sjukdomsstatistik

Gonorré 2014

Gonorré orsakas av en bakterie som överförs sexuellt. Den ger vanligen besvär från urinrör och slida men kan också vara asymtomatisk, framförallt hos kvinnor och vid extragenital gonorré (t.ex. i svalg eller rektum). En obehandlad infektion kan leda till sterilitet genom inflammation i bitestiklarna hos män och inflammation av äggledarna hos kvinnor. På 1960- och 1970-talet var gonorré en mycket vanlig sexuellt överförd infektion. Som mest rapporterades då cirka 40 000 fall per år i Sverige. Därefter sjönk incidensen successivt och i mitten av 1990-talet rapporterades bara omkring 200 fall. Sedan andra hälften av 1990-talet är trenden för gonorré emellertid ökande. Det är betydligt vanligare att infektionen rapporteras bland män än kvinnor numera, något som till största delen beror på att gonorré är mer förekommande bland män som har sex med män än i övriga befolkningen. Gonorré botas med antibiotika, men oroande är att andelen bakteriestammar som är resistenta mot flertalet antibiotika ökar för varje år.

Utfall och trend

Under 2014 anmäldes 1 336 fall av gonorré (incidens 13,7 fall per 100 000 invånare). Det är en ökning med 20 % jämfört med 2013 då 1 114 fall rapporterades (incidens 11,6 fall) (Figur 1). Sedan 2009 ser man en fortgående ökning av rapporterade fall (med 128 %). Ökningen 2014 skedde framförallt bland män som har sex med män, medan heterosexuellt överförd smitta avstannade något, både bland kvinnor och män (Figur 2).

Figur 1. Antal rapporterade gonorréfall per 100 000 invånare, 2000–2014.

Figur 2. Antal rapporterade fall av gonorré per kön och smittväg 2000–2014.

Ålder och kön

Av de 1 336 fall av gonorré som rapporterades 2014 var 316 (24 %) kvinnor och 1 020 män (76 %). Totalt sett har skillnaden mellan könen minskat årligen sedan 2009. Gonorré är dock fortfarande mer än tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor (kvot man/kvinna 3,2).

Medianåldern för kvinnor var 24 år (spridning 4–63 år) och för män 29 år (spridning 0–82 år). För män som smittats genom heterosexuell kontakt var medianåldern 29 år (spridning 16–81 år) och för män som smittats genom sex med män var medianåldern 30 år (spridning 17–82 år).

81 % av rapporterade gonorréfall var i åldern 20-44 år. Gonorré var vanligast i åldersgruppen 25–34 år med 38 % av alla rapporterade fall (100 fall bland kvinnor och 406 fall bland män), följd av åldersgruppen 20–24 år med 25 % av alla fall (109 fall bland kvinnor och 222 fall bland män). I den yngsta åldersgruppen, 15–19 år, rapporterades fler fall bland kvinnor (48 fall) än bland män (39 fall).

Den största procentuella ökningen 2014 jämfört med 2013 sågs bland kvinnor i åldersgruppen 35–44 år, där antalet fall ökade med 46 % (från 24 till 35 fall). Även bland män sågs den största procentuella ökningen i åldersgruppen 35-44 år (med 41%, från 150 till 212 fall) följd av åldersgruppen 25–34 år (34 %, från 304 till 406 fall; se Figur 3). Under 2014 sågs en fortsatt minskning i den yngre åldersgruppen 15-19 år för såväl män (med 22 %) som kvinnor (med 16 %) (se Figur 3).

Figur 3. Antal rapporterade fall av gonorré per 100 000 invånare uppdelat på kön och åldersgrupper 2000–2014.

Smittväg och smittland

Under 2014 hade 595 män smittats genom sex med män, en ökning med 41 % jämfört med 2013. Antalet män som smittats genom sex med kvinnor var 395, en ökning med 19 % sedan 2013. Av alla fall bland män hade 39 % smittats genom heterosexuella kontakter och 58 % genom sex med män. Högst andel män som smittats genom heterosexuella kontakter återfanns i åldersgruppen 20–24 år, där de utgjorde 44 % av män. Andelen män som smittats genom sex med män var högst i åldersgruppen 35–44 år (65 %).

71 % av alla rapporterade gonorréfall hade smittats i Sverige och 27,5 % i utlandet. Uppgift om smittland saknades för 1,5 % av de rapporterade fallen. Kvinnor hade i lite större utsträckning smittats i Sverige (75 %) än män (70 %). Bland männen hade de som smittats genom sex med män i större utsträckning smittats i Sverige (76 %) än män som smittats genom heterosexuella kontakter (61 %). Av de heterosexuella männen hade 38 % smittats utomlands, med Thailand och Filippinerna som var de vanligaste smittländerna. Av männen som smittats genom sex med män hade 22 % smittats utomlands, med Danmark, Spanien, Storbritannien och Tyskland som de vanligaste smittländerna.

Geografisk fördelning i Sverige

Incidensen var betydligt högre i Stockholms län (31,3 fall per 100 000 invånare) än i riket som helhet (13,7 fall per 100 000 invånare). Den största procentuella ökningen skedde i Kronoberg län från 1,1 till 6,3 fall per 100 000 invånare (från 2 till 12 fall) och i Västmanland från 1,9 till 5,3 fall per 100 000 invånare (från 5 till 14 fall) (Figur 3). Flest gonorréfall rapporterades 2014 från de tre storstadsregionerna: Stockholms län stod ensamt för hela 52 % av alla fall, medan 14 % av fallen rapporterades från Skåne och 11 % från Västra Götaland.

Figur 4. Gonorréincidens per 100 000 invånare 2012–2014 uppdelat på län.

Frivillig laboratorierapportering

Enligt den frivilliga laboratorierapporteringen provtogs 241 219 personer för gonorré under 2014. Det är en ökning med 29 % jämfört med 2013, trots att data för två län saknas i 2014 års statistik. Ökningen av antalet testade för gonorré kan bero på en ökad användning av genetiska amplifieringstekniker vid diagnostik (till exempel PCR-test) samt möjlighet att samtidigt testa gonorré vid klamydia provtagning på samma provmaterial, en provtagningsmetod som nu används mer och mer i sjukvården. Dessa PCR-tester har en högre känslighet än odling men ger också en ökad risk för falskt positiva provsvar.

Antalet provtagna män var 83 158, vilket är en ökning med 28% jämfört med 2013 och antalet provtagna kvinnor var 157 095, vilket är en ökning med 34 % jämfört med år 2013 (observera, data för två län saknas 2014). Andelen positiva av alla provtagna för gonorré var 0,6 %. Andelen positiva män var 0,6 % (1,2 % 2013). Andelen positiva kvinnor var 0,1 (0,3 % 2013). Den lägre andelen av positiva prover 2014 båda hos män och kvinnor beror troligen på ökad testningen i den generella befolkningen och i unga åldersgrupper med allmänt låg gonorréprevalens, men möjligen högre klamydiaprevalens.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

De senaste fem årens ökning av gonorré beror på en ökad förekomst bland både kvinnor och män, en ökning som är särskilt påtaglig bland män som har sex med män. Adekvat provtagning för gonorré är mycket viktig eftersom man kan vara smittad utan att ha symtom och infektionen kan finnas i såväl urinrör som svalg och ändtarm. Det finns ett tidssamband mellan ökningen av fall bland kvinnor och en ökad provtagning för gonorré med förenklade provtagningsmetoder på t.ex. ungdomsmottagningar, där numera gonorré och klamydia testas samtidigt på samma provmaterial med genetisk amplifieringsteknik. Denna testmetod har högre känslighet än bakterieodling, men samtidigt finns en ökad risk för falskt positiva provsvar. Det är därför viktigt att verifiera positiva fynd med odlingsprov, eller med ett annat sorts genetisk amplifieringstest om positiva fynd inte kan verifieras med odling, för att också kunna välja rätt sorts antibiotikum. Den ökade förekomsten av multiresistenta gonokockstammar i Sverige och omvärlden gör att resistensodling och uppföljande provtagning efter avslutande behandling alltid är nödvändigt för att motverka resisistensutvecklingen och säkerställa att infektionen läkt ut.

Behandlingsrekommendationer för gonorré finns publicerade på Läkemedelsverkets webbplats.

Behandlings­rekommendationer (lakemedelsverket.se)