Hepatit B – sjukdomsstatistik

Hepatit B 2014

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend.

Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2005–2014, totalt antal fall per år och smittade i Sverige.

Av alla 2 041 fall 2014 anmäldes 1 795 fall som kronisk infektion, vilket har ökat den senaste 10-årsperioden. Akut infektion rapporterades i 107 fall och i 139 fall saknades uppgift om infektionstyp (figur 2).

Figur 2. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2005–2014, uppdelat på typ av infektion.

Ålder och kön

För alla fall som rapporterades under 2014 var majoriteten män (68%). Könsfördelningen har varit likartad under hela den senaste 5-årsperioden.

Medianåldern för både kvinnor och män var 32 år. Åldersspridningen för kvinnorna var 0–91 år och för män 0–83 år. Infektion hos barn och unga (0 – 24 år) rapporterades i 447 fall, varav 48 fall hos barn under 15 år. Majoriteten av fallen bland barn saknade rapporterad smittväg. Bland ungdomar 17-24 år rapporterades 15 fall av heterosexuell smittväg, 1 fall via sex mellan män samt 5 fall via injektionsberoende.

Smittväg och smittland

Av samtliga fall rapporterade under 2014 saknade 1686 fall (83%) information om smittväg. Den vanligaste smittvägen som rapporterades var mor-barn smitta med 141 fall. Därefter följde smitta via heterosexuell kontakt (88 fall), via blod/blodprodukter (39 fall), via injektionsberoende (38 fall), vårdrelaterad smitta (22 fall) och sex mellan män i 11 fall. Annan eller oklar smittväg anmäldes i 51 fall.

Av 2014 års fall hade majoriteten 84%, fått hepatit B infektionen utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige, medan 6% fått infektionen i Sverige, och i 10% av fallen saknas uppgift om smittland.

Smittade i Sverige

Antal fall rapporterade som infekterade i Sverige visar överlag en nedåtgående trend de senaste 10 åren (figur 3). År 2014 rapporterades 118 fall (6 %) med inhemsk smitta vilket var en ökning med 47 fall jämfört med året innan. En bidragande faktor till ökningen var bland annat ett utbrott bland personer som injicerar droger (mer information i sektion nedan; Molekylär övervakning). Av de inhemska fallen var 64 % män.

Figur 3. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion som smittats i Sverige 2005–2014, uppdelat på typ av infektion.

Lite fler än hälften av de inhemska fallen, 63 fall (24 kvinnor och 39 män), rapporterades som akut infektion och 51 fall (17 kvinnor och 34 män) med kronisk infektion.

För majoriteten av fallen rapporterade med kronisk infektion saknades information om smittväg. Bland de med anmäld smittväg var heterosexuell smitta vanligast följt av injektionsberoende.

Av de inhemska fallen av akut hepatit B-infektion rapporterades 24 fall (11 kvinnor och 13 män) fått infektionen genom injektionsberoende, 22 (8 kvinnor och 14 män) genom heterosexuellsmittväg, 2 via sex mellan män och 1 fall rapporterade smitta via piercing/tatuering. För övriga fall saknas information om smittväg. Akut infekterade i Sverige via injektionsberoende har minskat de senaste åren, för att åter öka 2014 (figur 4).

Figur 4. Smittvägar för akut hepatit B-infektion 2010–2014.

Smittade utanför Sverige

Under 2014 sågs en fortsatt ökning av fall som rapporterade utlandssmitta och 1 718 personer (84%) uppgav ett annat smittland än Sverige. Av de fall som anmält utlandssmitta var majoriteten män (69 %). De vanligaste länderna för rapporterad utlandssmitta var Syrien (19%) och Eritrea (15 %). Information om smittland saknades i 10 % av fallen.

Majoriteten av de smittade utomlands hade kronisk infektion (94 %) och endast 2% anmäldes med akut infektion. För de flesta av fallen saknades information om smittvägen (83%). Den vanligaste rapporterade smittvägen var mor-barn smitta med 8 % av fallen.

Molekylär övervakning

Folkhälsomyndigheten startade 2013 en 2-årig nationell molekylärepidemiologisk baslinjestudie för akuta fall med hepatit B-infektion. Studien analyserar genotyper, resistens samt ”vaccine escape”- mutationer, det vill säga virusstammar av hepatit B-viruset (HBV) som muterat så att vaccin inte skyddar effektivt. Den molekylära typningsmetodiken möjliggör att påvisa utbrott och smittkedjor vilket kan användas för att rikta preventionsinsatser.

Totalt 79 prover analyserades under 2014 från alla Sveriges landsting. Av dessa prover kom 65 från patienter med rapporterad akut hepatit B-infektion, övriga prover analyserades som bakgrundsinformation och kom från patienter med kronisk infektion. Distributionen av HBV-genotyperna för akuta och kroniska patienter visas i tabell 1.

Med hjälp av molekylär typning och fylogenetisk analys av DNA-sekvenser från de 79 hepatit B-stammar som inkom under året kunde tre olika utbrott identifieras.

Ett större utbrott med 34 fall (fig. 5), subtyp D/ayw3, omfattade personer i 5 län (Stockholm, Södermanland, Östergötland, Västmanland och Värmland). Majoriteten av dessa fall var personer som injicerar droger (55%), men även spridning genom sexuell kontakt rapporterades (18%). Utbrott nummer 2 (fig. 5) med totalt 7 fall från 4 län (Västra Götaland, Dalarna, Örebro, Västmanland) var orsakat av en annan stam av subtyp D/ayw3, varav tre fall rapporterats redan 2013. Även i detta utbrott var injektionsberoende den vanligaste smittkällan. Dessa två D/ayw3 virusstammar har stor likhet med stammar som cirkulerat sedan 1970-talet bland personer som injicerar droger i Sverige.

Utbrott nummer 3 (fig. 5), var 4 fall av subtyp A/adw2, samtliga rapporterade från Stockholms län. Smittväg i detta A/adw2-kluster var oklart i tre av fallen och i ett av fallen uppgavs smitta eventuellt via tatuering/piercing.

Utöver de tre utbrotten återfanns 7 akuta fall med olika stammar av subtyp C/adr. Alla fall utom ett hade uppgivit heterosexuell kontakt som smittväg. Fyra av fallen uppgav inhemsk smitta och 2 trolig smitta i Thailand.

Inga mutationer som orsakar antiviral resistens påvisades hos de analyserade stammarna.

I ett av fallen med akut infektion som typades 2014 (från Västra Götaland) identifierades en mutation (G145A) som är kopplad till ”vaccine escape” för HBV-vaccin samt för behandling med hepatit B-immunoglobulin. Detta ovanliga fall var en 25-årig man, som angivit smitta via heterosexuell kontakt.

Filen för Fylogenetisk träd är inte tillgänglighetsanpassat och är därför inte optimalt i en skärmläsare.

Fylogenetisk träd, NJ, baserat på analys av HBV/hela S-genen (1170nt) 2014 (PDF, 294 kB)

Sammanfattning

Antalet hepatit B-fall har ökat gradvis under den senaste 10-årsperioden. Den största andelen av de hepatit B-fall som rapporterats i Sverige under denna period är kroniska fall som har smittats i utlandet. Migration till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks bland migranter som smittats före ankomst till Sverige. Under 2014 rapporteras en fortsatt ökning av utlandssmittade fall; 1 718 fall, vilket utgör 84% av det totala antalet fall under året. Det är viktigt att asylsökande och andra migrantgrupper tidigt nås av informations- och preventionsinsatser, till exempel vid de kostnadsfria hälsoundersökningar som erbjuds vid inflyttningen till Sverige.

Antalet personer som smittats av hepatit B-infektion i Sverige ökade också något under 2014. Ökningen gäller både för akut och kronisk infektion. Tydligast är uppgången av akut infektion bland personer som injicerar droger där antalet fall i Sverige ökade med 20 personer (24 fall 2014 jämfört med endast 4 fall 2013). Bland akuta fall som smittats genom heterosexuell smittväg ses också en trend av viss ökning de senaste tre åren, medan antalet fall bland män som smittats genom sex med män har minskat under samma period.

Med hjälp av molekylär typning kan smittkedjor för hepatit B-spridning påvisas vilket ger stöd till hur preventionsinsatser bör riktas. Resultat från den molekylärepidemiologiska baslinjestudien som myndigheten startade 2013, kan påvisa tre olika utbrott under 2014. Två av utbrotten (subtyp D/ayw3 vardera), 34 respektive 7 fall, orsakades genom injektionsberoende samt några fall av heterosexuell smitta. Ett tredje smittkluster (subtyp A/adw2) identifierades med fyra fall, samtliga i Stockholms län, där smittvägen dock inte kunde fastställas. Resultat från den molekylära typningen pekar på att det är viktigt att nå ut bättre med erbjudande om hepatit B-vaccination till personer som injicerar droger och deras sexualpartner för att förbättra vaccinationstäckningen i denna riskutsatta grupp, och att fler lågtröskelmottagningar med sprututbytesverksamhet etableras i landet – idag finns sådana i sex städer i tre olika län. Vaccination bör fortsatt rekommenderas till män som har sex med män och till utlandsresenärer med fokus på resande till länder med hög prevalens av hepatit B, till exempel Thailand. Analyser visar även att undersökta virusstammar är känsliga mot antiviraler som finns tillgängliga. Alla stammar utom en saknade mutation förknippad med ”vaccine escape”, vilket indikerade att vaccinet fortfarande skyddar.