Kolera – sjukdomsstatistik

Kolerainfektion 2016

Epidemisk kolera orsakas av toxinproducerande bakterier av serotyperna O1 och O139 tillhörande genus Vibrio cholerae. Andra kolerabakterier kan orsaka sporadiska fall av diarré, sårinfektioner och blodförgiftning (så kallad badsårsfeber).

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att det globalt förekommer mellan 1,3 till 4 miljoner fall av epidemisk kolera varav 21 000 till 143 000 dödsfall, men att endast cirka en procent av alla kolerafall rapporteras till WHO. Kolerabakterier förekommer naturligt i vissa vattenmiljöer såsom bräckt vatten vid floders utlopp, varifrån epidemier kan uppstå beroende på klimatförutsättningar. Koleraepidemier i torra klimat (exempelvis delar av Afrika) har ett tydligt epidemiskt förlopp där smitta från människa till människa är den viktigaste spridningsvägen, medan koleraepidemier i fuktigare klimat (exempelvis kustområden i Asien, Afrika och Karibien) har ett mer långdraget förlopp med endemisk smitta från vattenmiljön och från symtomfria bärare av bakterien.

Kolerasjukdomen i dess epidemiska form kännetecknas av hastigt insättande, mycket riklig diarré inom 2–3 dagar efter smitta som leder till kraftig uttorkning och cirkulationskollaps om den drabbade inte kan få hjälp att upprätthålla vätskebalansen. Vid koleraepidemier kan dödligheten vara så hög som 25–50 procent. Utöver akuta insatser vid identifierade koleraepidemier är förbättrad sanitet, vatten- och livsmedelshygien avgörande för att förhindra spridning av kolera på det globala planet.

Utfall

Under 2016 har inga fall av kolerainfektion påvisats vid provtagning i Sverige.

Mikrobiologi

Vid Folkhälsomyndigheten utförs löpande typning av inskickade isolat av Vibrio spp. för att identifiera serotyperna O1 och O139 och påvisande av enterotoxin som kännetecknar kolera.