Listeriainfektion – sjukdomsstatistik

Listeriainfektion 2014

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är livsmedel som inte har upphettats innan konsumtion, till exempel dessertostar (mögel- och kittostar), vakuumförpackad rökt och gravad fisk, skivat smörgåspålägg som rökt/kokt skinka och kall färdigmat. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva varianten som är anmälningspliktig. Hos gravida kvinnor kan bakterien orsaka för tidig födsel och allvarlig infektion hos barnet i livmodern.

Utfall och trend

Under 2014 rapporterades 125 fall av listerios i Sverige vilket är den högsta siffran som någonsin rapporterats och en ökning med 34 % från året innan (93 fall). Incidensen av listerios har varierat med toppår som inträffat med oregelbundna intervall sedan början på 1980-talet. En trendanalys visar en långsamt uppåtgående trend av listerios och år 2014 var inciden¬sen den högsta någonsin (1,28 fall per 100 000 invånare) (Figur 1).

Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios 1983-2014.

Av de rapporterade 125 fallen år 2014 avled totalt 32 personer (26 %) inom en månad från provtagningsdatum. Det är en något mindre andel avlidna jämfört med tidigare år då cirka en tredjedel av fallen avled. Medianåldern för de avlidna var 78 år och flertalet led av svåra underliggande sjukdomar.

Ålder och kön

År 2014 var nästan 70 % av de rapporterade fallen äldre personer över 70 år och incidensen var högst i åldersgruppen över 80 år (Figur 2). I regel anmäls fler män än kvinnor med listerios, men det kan variera mellan åren. År 2014 var andelen kvinnor 53 %. Fem gravida kvinnor och ett spädbarn med listerios rapporterades under året. Detta var en ovanligt hög siffra då det normalt rapporteras 0-2 gravida/nyfödda barn med listerios per år.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios i olika åldersgrupper 2014.

Smittväg

Uppgift om smittväg saknas ofta för listeriosfall men under 2014 kunde ett flertal fall samt två nationella utbrott kopplas till olika livsmedel. Fyra fall hade samma stam som en falukorv som provtagits hos ett av fallen och ytterligare ett fall smittades av en opastöriserad ost som köpts på ett lokalt mejeri. För de två utbrotten var olika charkprodukter som kokt/rökt skinka och medvurst samt gravade och rökta fiskprodukter troliga smittkällor.

Smittland

I princip alla listeriosfall var smittade i Sverige, sannolikt eftersom många i riskgrupperna för sjukdomen är för gamla eller för sjuka för att resa utomlands. År 2014 rapporterades sju fall vara utlandssmittade och för två fall var smittland okänt.

Geografisk spridning i Sverige

År 2014 hade Jämtland högst incidens av listerios (3,9 fall per 100 000 invånare) följt av Gotland (3,5), Gävleborg (2,8) och Skåne (2,3).

Säsongsvariation

Listerios har generellt ingen tydlig säsongsvariation, men mindre toppar brukar kunna ses i december och januari samt under sommaren, som möjligen kan bero på ökad konsumtion av kallrökt och gravad lax. Under 2014 anmäldes 16 fall (12,8 %) i januari samt 54 fall (43 %) under perioden juli till september.

Mikrobiologisk typning

Under 2014 skickades samtliga listeriaisolat förutom ett (99 %) in till Folkhälsomyndigheten för typning och den vanligaste molekylära serotypen var IIa (83 %) följt av IVb (8 %), IIb (5 %) och IIc (2 %). De molekylära serotyperna kan i stort översättas till de klassiska serotyperna 1/2a, 4b, 1/2b samt 1/2c. 1/2a har de senaste åren varit den dominerande serotypen i Sverige. Alla isolat typades vidare med den mer diskriminerande tekniken PFGE (Pulse Field Gel Electrophoresis) som möjliggjorde identifiering av flera mindre kluster och två nationella utbrott.

Under 2014 påbörjade Folkhälsomyndigheten processen att gå över till helgenomssekvensering (WGS) som det primära verktyget för den mikrobiologiska övervakningen. Genom denna teknik, med ännu finare upplösning än PFGE, erhålles både den molekylära serotypen samt ges möjligheter till mycket detaljerade jämförelser av bakteriernas hela arvsmassa.

Utbrott

Under 2014 pågick två nationella utbrott vilka båda startade redan under 2013. I det största av de två utbrotten smittades totalt 49 personer, varav 35 under 2014, med en serotyp IIa stam med identisk PFGE profil (AscI0039) vilket senare verifierades med WGS. Det sista fallet insjuknade i oktober 2014. Majoriteten av fallen (82 %) var personer över 60 år med underliggande sjukdomar och 61 % var kvinnor. Även fyra gravida kvinnor drabbades. Fallen var spridda över landet men rapporterades framför allt från län i södra och mellersta Sverige.

Den epidemiologiska undersökningen visade att samtliga fall hade ätit olika typer av charkprodukter, och ett statistiskt signifikant samband sågs med skivad kokt/rökt skinka och/eller skivad medvurst. I februari hittade ett charkuteriföretag samma variant av listeria i sina produkter och produktionslinjen där listeria påträffades stängdes ner. Trots att utbrottet fortsatte och smittkällan inte helt kunde verifieras så visade både den epidemiologiska och den mikrobiologiska undersökningen att charkprodukter var den troliga smittkällan. Till följd av utbrottet rekommenderades riskgrupper att undvika skivat smörgåspålägg och kontroller och provtagningar för listeria genomfördes på ett stort antal charkanläggningar i landet. Utbrottsstammen kunde inte påvisas på någon av dessa anläggningar. Utbrottet är det största dokumenterade listeriautbrottet i Sverige och även ett av de största utbrotten av listeria i Europa.

Figur 1. Fall av listerios knutna till utbrott AscI0039 2013-10-01 till 2014-10-28 (n=49).

Det något mindre utbrottet inkluderade totalt 27 fall under perioden 2013-2015 varav 17 fall rapporterades under 2014. Även dessa personer smittades med serotypen IIa men med en annan PFGE-profil (AscI0194). Resultaten kunde i efterhand verifieras med WGS. Toppen för utbrottet var i juli 2014 och sista fallen insjuknade i april 2015. Fallen var i åldrarna 46-92 år, medianålder 79 år, och majoriteten var män (67 %). Fallen rapporterades från ett flertal län i södra och mellersta Sverige.

Den epidemiologiska undersökningen visade att mer än hälften av alla fall hade ätit olika typer av fiskprodukter och gravad och rökt lax utföll statistiskt signifikanta. Livsmedel provtagna hemma hos fallen skickades för analys men samtliga var negativa för listeria. I ett senare skede kunde dock samma variant av listeria identifieras i fiskprodukter hos en fiskproducent, vilket stärkte det epidemiologiska sambandet att gravade och rökta fiskprodukter var den troliga smittkällan.

Figur 2. Fall av listerios knutna till utbrott AscI0039 2013-05-20 till 2015-04-30 (n=49).

Sammanfattande bedömning

I Sverige har under de senaste 10 åren mellan 40-125 fall av listerios rapporterats årligen. Incidensen av listerios har ökat med 2,5 % varje år sedan början på 1980-talet och 2014 var incidensen den högsta som någonsin rapporterats sedan sjukdomen blev anmälningspliktig på 1960-talet. En långsamt ökande trend av fall med listerios har under de senaste åren noterats både i Sverige och i ett flertal andra europeiska länder. Anledningen till ökningen är fortfarande oklar men beror troligen på en kombination av faktorer som en åldrande befolkning, en ökad användning av immunosupprimerande mediciner och förändrade matvanor med ökad konsumtion av färdigrätter.

Livsmedelsburna utbrott orsakade av listeria är ofta svåra att lösa. Den långa inkubationstiden gör det svårt för patienterna att komma ihåg vad de åt flera veckor tidigare och misstänkt livsmedel finns ofta inte kvar att provta. Under 2014 kunde dock två utbrott kopplas samman med en sannolik smittkälla. I utbrottet som involverade charkprodukter smittades fyra gravida kvinnor vilket skulle kunna stärka sambandet med charkprodukter, då många gravida undviker att äta de mer traditionella risklivsmedlen som opastöriserad ost och gravad lax. I utbrottet kopplat till gravad och rökt lax rapporterades inga gravida.

Listeria är ett av de smittämnen som ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska övervakningsprogram, vilket innebär att myndigheten tar emot samtliga isolat från landets kliniska mikrobiologiska laboratorier för molekylärepidemiologisk analys med helgenomsekvensering. Analyserna utförs avgiftsfritt. Insamlingen av samtliga isolat år 2014 möjliggjorde att utbrott och kluster kunde identifieras och smittkällor inringas som annars inte skulle ha varit möjligt. Första signalen för utbrottet kopplat till fiskprodukter var just att fler fall än förväntat av en specifik typ av listeria hade identifierats.