Listeriainfektion – sjukdomsstatistik

Listeriainfektion 2015

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Dödligheten bland dem som insjuknar ligger runt 20-30 %. Det är endast den invasiva varianten som är anmälningspliktig. Gravida kvinnor får oftast milda symtom men bakterien kan orsaka för tidig födsel och allvarlig infektion hos barnet i livmodern. Dödligheten hos nyfödda med listerios är hög.

Inkubationstiden för listerios varierar mellan 3-70 dagar med en medelinkubationstid på 21 dagar.

Listeriabakterien förekommer naturligt i vår omgivning och kan växa till i livsmedel i kylskåpstemperatur. Typiska smittkällor är livsmedel som inte har upphettats innan konsumtion, till exempel dessertostar (mögel- och kittostar), vakuumförpackad rökt och gravad fisk, skivat smörgåspålägg som rökt/kokt skinka och kall färdigmat.

Utfall

Under 2015 rapporterades 88 fall av listerios i Sverige (0,89 fall per 100 000 invånare) vilket var en minskning med 30 % jämfört med året innan då 125 fall rapporterades (ökningen år 2014 orsakades bland annat av två nationella utbrott). Trots minskningen under 2015 har det totala antalet rapporterade fall av listerios i Sverige ökat de senaste åren och incidensen var den tredje högsta som någonsin rapporterats (Figur 1).

Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios 1983-2015.

Av de rapporterade 88 fallen avled totalt 18 personer (20 %) inom en månad från provtagningsdatum. Det är en något lägre andel avlidna jämfört med tidigare år då cirka en tredjedel av fallen avled. Medianåldern för de avlidna var 78 år och flera av dem led av svåra underliggande sjukdomar.

Ålder och kön

Majoriteten av fallen som anmäls med listerios tillhör de äldre åldersgrupperna och ofta finns det underliggande sjukdomar som ger ett nedsatt immunförsvar. År 2015 var 80 % av de rapporterade fallen personer över 60 år och 52 % var män. Incidensen var högst i åldersgruppen över 80 år (Figur 2). Även två gravida kvinnor och två spädbarn med listerios rapporterades under året.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios i olika åldersgrupper 2015.

Smittväg

Uppgift om smittväg saknas ofta för listeriosfall men under 2015 kunde två utbrott kopplas till olika livsmedel. För det nationella utbrottet som startade redan 2013 och där gravade och rökta fiskprodukter var misstänkt smittkälla, kunde det epidemiologiska sambandet fastställas under 2015 då samma variant av listeria påvisades i ett flertal fiskprodukter från en producent. I ett mindre lokalt utbrott kunde fyra fall kopplas till färsk dill (se nedan under Utbrott).

Smittland

I princip alla listeriosfall är smit­tade i Sverige, sannolikt eftersom många i riskgrupperna för sjukdomen är för gamla eller för sjuka för att resa utomlands. År 2015 var 73 fall (83 %) inhemskt smittade, tre fall rapporterades vara utlandssmit­tade (Europa) och för tolv fall saknades uppgift om smittland.

Geografisk spridning i Sverige

År 2015 hade Gotland högst incidens av listerios (3,5 fall per 100 000 invånare) följt av Jämtland (3,1), Norrbotten (2,4) och Uppsala (2,0).

Säsongsvariation

Listerios har generellt ingen tydlig säsongsvariation, men under de senaste åren har flertalet av fallen rapporterats under sommaren och hösten. Under 2015 anmäldes hälften av alla fall (44) under perioden juli till oktober.

Mikrobiologisk typning

Under 2015 skickades samtliga listeriaisolat förutom två (98 %) in till Folkhälsomyndigheten för typning och den vanligaste molekylära serotypen var IIa (60 %) följt av IVb (26 %), IIc (8 %) och IIb (6 %). De molekylära seroty­perna kan i stort översättas till de klassiska serotyperna 1/2a, 4b, 1/2b samt 1/2c. IIa har de senaste åren varit den dominerande serotypen i Sverige, följt av IVb (Figur 3).

Figur 3. Andel av molekylära serotyper i procent av samtliga typade isolat 2010-2015.

På Folkhälsomyndigheten har tidigare Pulse Field Gel Electrophoresis (PFGE) använts som den mer diskriminerande tekniken för vidare typning av isolat. Under 2015 ersattes PFGE med helgenomsekvensering (WGS) som det primära verktyget för den mikrobiologiska övervakningen. Denna teknik är känsligare och ger finare upplösning av kluster än PFGE och ger både den molekylära serotypen samt MLST-profilen (Multi Locus Sequence Typing).

Utbrott

Under 2015 kunde ytterligare tre fall kopplas till ett av de nationella utbrotten (listeria serotyp IIa, profil AscI0194) som startade redan under 2013 (tidigare beskrivet i årsrapporten för Listeriainfektion 2014). Totalt kunde 27 fall kopplas till utbrottet och det senaste fallet insjuknade i april 2015. Majoriteten av de insjuknade var äldre personer över 70 år och 67 % var män. Det epidemiologiska sambandet med rökt och gravad lax som misstänkt smittkälla bekräftades under 2015 då samma variant av listeria kunde påvisas i ett flertal fiskprodukter från en producent.

Listeriainfektion 2014

I augusti 2015 identifierades ett utbrott med fyra fall av listeria serotyp IVb. Fallen tillhörde två olika sällskap som hade köpt och ätit kokta, svenska kräftor från samma kokningsomgång från en lokal producent. Samtliga fall var kvinnor varav tre var över 80 år. Ett tredje sällskap som ätit kräftor från samma omgång blev också sjuka men testades negativa för listeria. Totalt kunde 13 personer med symtom kopplas epidemiologiskt till utbrottet. Vid analys av olika livsmedel påvisades samma variant av listeria i färsk dill som använts som dekoration på kräftorna.

Ytterligare några kluster identifierades under året men kunde aldrig kopplas till någon gemensam smittkälla.

Sammanfattande bedömning

I Sverige har under de senaste 10 åren mellan 40-125 fall av listerios rapporterats årligen.

Trots en minskning av antalet fall under 2015 har det totala antalet rapporterade fall av listerios i Sverige ökat de senaste åren. Även i ett flertal andra europeiska länder har en långsamt ökande trend av fall med listerios noterats. Anledningen till ökningen är fortfarande oklar men beror troligen på en kombination av faktorer som en åldrande befolkning, en ökad användning av immunosupprimerande mediciner och förändrade matvanor med ökad konsumtion av färdigrätter.

Livsmedelsburna utbrott orsakade av listeria är ofta svåra att lösa. Den långa inkubationstiden gör det svårt för patienterna att komma ihåg vad de åt flera veckor tidigare och misstänkt livsmedel finns ofta inte kvar att provta. Under 2015 hade dock fallen i utbrottet kopplat till färsk dill en kortare inkubationstid (ca 2 dagar) än vad som normalt ses vid listerios, vilket underlättade utredningen och bidrog till att smittkällan kunde identifieras.

Folkhälsomyndigheten utför avgiftsfritt molekylärepidemiologisk analys med helgenomsekvensering på samtliga isolat från landets kliniska mikrobiologiska laboratorier. Typning av isolat gör det möjligt att identifiera både kluster och utbrott samt koppla dessa till misstänkta livsmedel.

Mikrobiella och immunologiska övervakningsprogram