Listeriainfektion – sjukdomsstatistik

Listeriainfektion 2016

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Symtomen på listerios är oftast milda, men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka invasiv sjukdom, med symtom som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det är endast den invasiva sjukdomen som är anmälningspliktig. Gravida kvinnor får oftast milda symtom, men bakterien kan orsaka för tidig födsel och allvarlig infektion hos det ofödda barnet.

Listeria monocytogenes är vanligt förekommande i miljön och hos flera djurarter. Det finns 13 olika serotyper varav serotyperna 1/2a, 1/2b och 4b är de vanligaste hos människa.

Utfall

År 2016 var incidensen 0,69 fall per 100 000 invånare och det totala antalet fall 68, vilket var en minskning jämfört med året innan. Dock visar en trendanalys en uppåtgående trend av listerios från 1983 till 2016, med en ökning av incidensen med 15 procent per fem år (figur 1). Anledningen till ökningen är inte helt klarlagd, men beror troligen på en kombination av faktorer som en åldrande befolkning, en ökad användning av immunsupprimerande (immunförsvarshämmande) mediciner och förändrade matvanor med ökad konsumtion av färdigrätter.

Figur 1. Incidens (antal fall per 100 000 invånare) av listerios 1983-2016 (justerad för utbrott) samt trendkurva (negativ binomial regression).

Ålder och kön

Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 73 år med spridning 20 till 96 år. Av fallen var 36 kvinnor (53 procent) och 32 män (47 procent). År 2016 var 66 procent av de rapporterade fallen över 70 år och incidensen var liksom tidigare år högst i åldersgruppen över 80 år (4,5 fall per 100 000 invånare) (figur 2). Även två gravida kvinnor rapporterades under året.

Av de rapporterade 68 fallen avled 17 personer (25 procent) inom en månad från provtagningsdatum.

Det är dock alltid svårt att säga vilken roll lis­teriainfektionen har som dödsorsak eftersom de flesta av patienterna som drabbas lider av svåra bakomliggande sjukdomar.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) av listerios i olika åldersgrupper, 2016.

Smittväg och smittland

Under 2016 rapporterades 17 personer smittade via mat och för övriga 51 fall fanns ingen smittkälla angiven. Ett fall kunde kopplas till det utbrott som pågick under åren 2013–2015 och där gravade och rökta fiskprodukter var misstänkt smittkälla. Ett annat fall kunde kopplas till lax som gravats hemma. Ytterligare ett fall smittades av smörgåspålägg inköpt i Danmark.

Som tidigare år var i princip alla listeriosfall smit­tade i Sverige, sannolikt eftersom många i riskgrupperna för sjukdomen är äldre och för sjuka för att resa utomlands.

Geografisk fördelning i Sverige

De län som under 2016 hade högst incidens var Norrbotten (2,0 fall per 100 000 invånare) följt av Jämtland (1,6) och Dalarna (1,4). Spridningen i landet visar inget tydligt mönster.

Mikrobiologi

Under 2016 skickades 65 isolat till Folkhälsomyndigheten för epidemiologisk typning (96 procent av fallen). Ett antal kluster av framför allt serotyp IIa identifierades men smittan kunde inte spåras till någon specifik smittkälla.

• Fördjupad mikrobiologisk information 2016
• Mikrobiella och immunologiska övervakningsprogram
• Next Generation Sequencing och bioinformatik (NGS)

Sammanfattande bedömning

Under 2016 minskade incidensen av listerios jämfört med de tre föregående åren, men sett i ett längre tidsperspektiv så ses en långsamt uppåtgående trend av listerios i Sverige. En liknande trend ses även i Europa och den europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC, samarbetar med medlemsländerna för att med hjälp av molekylärepidemiologisk övervakning kunna upptäcka landsöverskridande kluster och utbrott i ett så tidigt skede som möjligt.

Folkhälsomyndigheten utför molekylärepidemiologisk analys av isolat i syfte att upptäcka kluster och utbrott. Under 2016 kunde inga utbrott av listeria identifieras men däremot ett antal mindre kluster av framför allt serotyp IIa. Dessa kluster kunde dock inte kopplas till något misstänkt livsmedel. Det är ofta svårt att utreda fall av listerios och för majoriteten av fallen är smittkällan okänd. En av anledningarna är den långa inkubationstiden vilket gör det svårt för patienterna att komma ihåg vad de ätit flera veckor tidigare.

Läs mer

• Sjukdomsinformation om listeriainfektion
• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• Infektion med Listeria monocytogenes – ett nationellt strategidokument