Mässling – sjukdomsstatistik

Mässling 2015

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall.

Ålder och vaccinationsstatus

Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur 13). Av 19 fall med känd vaccinationsstatus var 17 ovaccinerade och två personer, födda i början av 1980-talet, uppgavs vara vaccinerade med en respektive två doser.

Bland de insjuknade barnen var fyra yngre än 18 månader och hade därmed inte uppnått åldern för vaccination. Bland de äldre barnen fanns tre asylsökande, som troligtvis inte erbjudits fullständiga vaccinationer i sina ursprungsländer, samt tre barn vars föräldrar tackat nej till vaccination.

Smittland

Sju personer hade smittats utomlands, varav två i Indien, två i Tyskland och en vardera i Polen, Ryssland och Thailand. Ytterligare tre fall påvisades bland asylsökanden. Totalt gav dessa tio fall upphov till åtta sekundärfall i Sverige. De sista fyra fallen smittades i Sverige. För två av dem förblev smittkällan okänd, medan övriga två smittades av en familjemedlem (se rubriken Utbrott nedan).

Mikrobiologisk typning

Prover från 20 av 21 patienter med laboratoriebekräftad diagnos skickades till Folkhälsomyndigheten. Av dem kunde 16 genotypas och samtliga var av genotyp D8. Genotyp D8 har global spridning och var också orsaken till stora utbrott av mässling i bland annat Tyskland, Bosnien-Hercegovina och Österrike.

Utbrott

Årets största utbrott, med åtta insjuknade, skedde i Skåne. Det startade med en ung man som hade smittats i Tyskland. Efter hemkomst smittades fyra personer bland familj och vänner. Ytterligare två personer smittades i väntrum i samband med att de insjuknade sökte vård. Det sista fallet var förälder till ett barn som hade smittats i ett väntrum.

I början av året insjuknade en pojke på ett flyktingboende i Dalarna. En annan pojke på samma boende, som fått gammaglobulin som postexpositionsprofylax, utvecklade senare mässling.

I juni inträffade två fall i Skåne. Indexfallet hade varit i Polen, och smittade efter hemkomst en släkting som han delade boende med.

I juli identifierades ett familjekluster med tre fall i Östergötland. Det började med att fadern i en familj insjuknade. Trots att modern var vaccinerad med två vaccindoser insjuknade hon och det två månader gamla barnet i mässling.

Epidemiologisk trend

År 1982 infördes det nuvarande nationella vaccinationsprogrammet med två doser av MPR-vaccin i Sverige och sedan dess har mässling blivit en mycket ovanlig sjukdom. Under de senaste tio åren (2006–2015) har mellan 1 och 51 fall rapporterats per år (figur 14). Antalet fall följer inte något speciellt mönster utan beror på i vilken utsträckning ovaccinerade personer råkar exponeras för mässlingsvirus utomlands och vilken smittspridning som sker efter hemkomst. De flesta som smittats utomlands har varit i Europa. Thailand är annars ett regelbundet förekommande smittland. Totalt har 14 fall under den senaste tioårsperioden smittats där.

I de flesta fall förekommer ingen större smittspridning i Sverige tack vare den höga immuniteten i befolkningen och effektiva smittskyddsåtgärder, men enstaka sekundärfall är inte ovanliga. Spridning sker ofta inom sjukvården i samband med att de insjuknade söker vård.

Barn under 18 månader är den åldersgruppen som drabbas mest. Totalt har 41 fall (20 procent) rapporterade 2006-2015 varit i denna åldersgrupp, varav 30 varit mellan 12 och 18 månader.

Sammanfattning

När vaccinationsprogrammet mot mässling infördes i Sverige blev sjukdomen på kort tid mycket ovanlig och i praktiken eliminerad. WHO:s regionala verfieringskommitte förklarade år 2015 formellt att mässling eliminerats från Sverige. Idag förekommer sjukdomen enbart bland personer som smittats utomlands eller haft kontakt med personer som blivit smittade utomlands. I några få fall går smittkällan inte att identifiera. Smittspridningen från importfall är vanligtvis begränsad med endast ett fåtal sekundärfall. Smittspridning inom vården förekommer och insatser behövs för att öka medvetenheten om sjukdomen hos vården och allmänheten.

Eftersom den första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund ges först vid 18 månaders ålder utgör yngre barn en oskyddad grupp. Frågan om en eventuell tidigareläggning av första dosen håller på att utredas av Folkhälsomyndigheten.

Även bland asylsökanden och migranter kan vaccinationstäckningen vara lägre, beroende på hur vaccinationsprogrammen sett ut i hemländerna. För dessa grupper innebär hälsokontrollen ett bra tillfälle att granska vaccinationsstatus och vid behov komplettera vaccinationerna. Då mässling fortfarande förekommer i Europa och i andra delar av världen är det särskilt viktigt att påminna om MPR-vaccination inför utlandsresor.