Pneumokockinfektion (invasiv) – sjukdomsstatistik

Invasiv pneumokocksjukdom 2014

År 2014 anmäldes 1 160 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var tolv fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 13,6 till 19,5 per 100 000 under 2005–2013 (tabell).

Ålder och kön

Medianåldern bland fallen var 66 år och incidensen var högst bland de allra äldsta (personer över 80 år). Bland barn under 5 år rapporterades 34 fall, varav 25 var yngre än två år. I åldersgruppen 0–5 månader inträffade sju fall, och lika många i åldersgruppen 6–11 månader. Könsfördelningen bland fallen var jämn men bland barnen under två år var 64 procent pojkar.

En jämförelse med Skatteverkets register över avlidna personer visade att tolv procent (n = 145) av de som insjuknade i invasiv pneumokocksjukdom avled inom 30 dagar från insjuknandet. Medianålder bland de avlidna var 80 år. Inga dödsfall inträffade bland barn.

Mikrobiologisk typning

Invasiva pneumokockstammar har skickats till Folkhälsomyndigheten för serotypning sedan 2006.

År 2014 typades 96 procent av alla stammar från IPD-fall. De vanligaste serotyperna var i fallande ordning typ 3 (13 procent), 22F (12 procent), 19A (9 procent), 6C, 7F, 33F och 9N (5 procent av var).

Bland barn under fem år hade elva barn invasiva infektioner orsakade av serotyper som ingår i vacciner. Ett vaccinationsgenombrott inträffade hos ett fullvaccinerat barn som hade sjukdom orsakad av serotyp 19F. De övriga tio barnen var antingen ovaccinerade, ofullständigt vaccinerade eller vaccinerade med ett vaccin som inte skyddade mot den aktuella serotypen.

Antibiotikaresistens

I maj 2012 gav Socialstyrelsen ut nya falldefinitioner för anmälan av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) enligt smittskyddslagen. Gränsvärdet för anmälan ändrades från MIC ≥ 0,5 mg/L till MIC > 1 mg/L. För att kunna följa om och hur vaccinationsprogrammet påverkar antibiotikaresistens i relation till pneumokockserotyper över tid så serotypas liksom tidigare alla isolat av PNSP med MIC ≥ 0,5 mg/L på Folkhälsomyndigheten.

Under 2014 anmäldes totalt 70 fall av PNSP (MIC > 1 mg/L), varav tre var invasiva isolat (serotyper 6B, 9N, 11A). Av 227 isolat (MIC ≥ 0,5 mg/L) som hittills har skickats in för serotypning var 20 invasiva.

Epidemiologisk trend

Sedan pneumokockvaccin infördes i vaccinationsprogrammet har incidensen av allvarlig pneumokockinfektion minskat hos barn under fem år (figur 1). Bland barn under två år har sjukdomsförekomsten minskat kraftigt jämfört med åren före den allmänna vaccinationen, från 36,9 per 100000 år 2006 till 10,8 år 2014, en minskning på 71 procent.

Figur 1. Incidens (fall per 100 000) av invasiv pneumokockinfektion bland barn under 5 år 2005–2014.

Pneumokockmeningiter hos barn under två år minskade från i genomsnitt 16 fall åren före vaccination till två fall per år under 2012–2013. Under 2014 var det något fler meningitfall igen, totalt 8 fall som var orsakade av icke-vaccin serotyper (NVT) 10A, 15A och 15C.

Incidensen av IPD minskade tydligt i alla åldersgrupper (figur 2). Jämfört med 2005 var incidensen totalt 23,5 procent lägre, i åldersgruppen 50–64 år 42,5 procent och bland 65 år och äldre 11,4 procent lägre.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000) av invasiv pneumokockinfektion per åldersgrupp 2005–2014.

Antalet invasiva isolat med nedsatt känslighet för penicillin (MIC ≥ 0,5 mg/L) har varit oförändrat sedan 2010. Mellan 17 och 23 isolat har rapporterats årligen.

Serotypsfördelning

Andelen vaccinserotyper bland invasiva isolat har fortsatt att minska med varje år sedan vaccinationsprogrammet infördes, medan de serotyper som inte ingår i vaccinerna har ökat successivt. Knappt 13 procent av alla typade isolat tillhörde serotyper som ingår i det 10-valenta vaccinet och 36 procent tillhörde dem som ingår i det 13-valenta vaccinet (figur 3).

Figur 3. Andel vaccinserotyper bland typade invasiva S. pneumoniae-isolat 2006-2014, alla åldrar.

Serotypsfördelning bland barn under två år

Förekommande serotyper varierar från år till år och inga klart dominerande icke-vaccinserotyper som orsakar sjukdom hos barn under två år har observerats. Incidensen av IPD orsakad av PCV7-typer hade minskat med 97,6 procent 2014 jämfört med 2007. Serotyperna 1, 5 och 7F har inte förekommit sedan 2012 (figur 4). Effekten av det 13-valenta vaccinet är svår att utvärdera då vaccinet inte har använts i hela landet. Sjukdomsfall orsakade av icke-vaccinserotyper har ökat, men inte lika mycket som fall orsakade av vaccintyperna har minskat.

Figur 4. Serotypsfördelning bland typade isolat, IPD-fall bland barn under två år.

PCV10 inte i PCV7: serotyper 1, 5 och 7F. PCV13 inte i PCV10: serotyper 3, 6A och 19A.

Sammanfattning

Förekomsten av IPD har minskat i alla åldersgrupper. Minskningen har varit störst bland vaccinerade kohorter. Bland barn yngre än två år har incidensen legat på relativt jämn låg nivå sedan 2012 och detsamma gäller för barn i åldrarna 2–4 år. En liknande trend där den största effekten har setts de första åren efter vaccininförandet följt av en utplaning av minskningen har observerats i Storbritannien.

Incidensen minskade bland vuxna i alla åldrar under 2014 indikerande en möjlig effekt av barnvaccinationsprogrammet. I några andra länder, till exempel USA och Norge, har den indirekta effekten setts inom några år efter vaccinintroduktionen.

Fall av IPD orsakade av NVT har ökat jämfört med åren innan vaccination infördes. Statistiskt signifikant ökning av NVT har rapporterats från Storbritannien och Danmark. Minskningen av sjukdomsfall orsakade av vaccinserotyper har ändå varit mycket större än ökningen av fall orsakade av NVT.

Långtidsuppföljning av vaccineffekten är angelägen. Folkhälsomyndigheten har en särskild övervakningsplan för pneumokockvaccinationsprogrammet. En studie från uppföljningen visade att risken för sjukhusvård minskade signifikant med 19 procent för pneumoni och med 66 procent för sinuiter för barn yngre än två år.