Syfilis – sjukdomsstatistik

Syfilis 2013

Syfilis var under början av 1900-talet en vanligt förekommande sexuellt överförd infektion i Sverige, men under senare delen av 1900-talet minskade incidensen och i slutet av 1990-talet rapporterades färre än 50 fall om året. Syfilisfallen har dock ökat under 2000-talet och årligen rapporteras nu omkring 200–300 fall i Sverige, en trend som är gemensam med många andra länder i Europa. Syfilis orsakas av en bakterie och botas med antibiotika. Obehandlad har infektionen normalt sett ett långsamt sjukdomsförlopp som delas in i tre symtomgivande stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis. I tertiärstadiet kan syfilis angripa bl.a. hjärta, hjärna och nervsystemet och orsaka livshotande skador. Man kan bära på syfilis i många år utan att uppvisa symtom, men sjukdomen kan också självläka. Tidig syfilis (inom 2 år efter smittotillfället), som kan vara både symtomatisk (primär och sekundär syfilis) och asymtomatisk (tidig latent), är smittsam och ska därför rapporteras enligt gällande anmälningskriterier. Enstaka anmälningar av icke-smittsam (sen latent och tertiär) syfilis förekommer dock i rapporteringssystemet och ingår liksom tidigare även i denna årsrapport, liksom fall med oklart stadium eller som saknar uppgift om stadium.

Sjukdomsinformation om syfilis

Utfall och trend

Under 2013 rapporterades 275 fall av syfilis vilket motsvarar en incidens på 2,9 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 37 % jämfört med 2012 då 201 fallrapporterade. Syfilis är fortsatt mycket vanligare bland män, något som framför allt förklaras av att infektionen är mer förekommande bland män som har sex med män jämfört med övriga befolkningen.

Av de rapporterade fallen hade 81 (29 %) primär syfilis, 38 (14 %) sekundär syfilis och 66 (24 %) tidigt latent syfilis (mindre än 2 år efter smittotillfället). Ett fall uppfyllde inte de rekommenderade kriterierna för fallanmälan, då det anmäldes i sen latent fas av infektionen men ingår ändå i statistiken. Resterande 89 fall (32 %) hade oklart eller ej angivet stadium. Det betyder att minst 67 % av fallen hade smittats inom två år före syfilisdiagnosen och hade en infektion i smittsamt skede vid diagnosen.

Under de senaste tio åren ses stora variationer i antalet rapporterade fall per år, men trenden över tid har varit uppåtgående efter år 2000. Under 2013 sågs en ökning båda bland kvinnor och män (se Figur 1).

Figur 1: Antal rapporterade fall av syfilis per kön 2000–2013.

Ålder och kön

2013 rapporterades 221 fall (80 %) av syfilis bland män och 51 fall (19 %) bland kvinnor, för 1% saknades information om kön. Syfilis är således fyra gånger vanligare bland män än bland kvinnor (Figur 1). Antalet fall bland både kvinnor och män låg 2013 högre än genomsnittet för den föregående femårsperioden (i genomsnitt 40 fall per år för kvinnor och 170 fall för män) (Figur 1).

Medianåldern för kvinnor var 32 år (spridning 5–76 år) och för män 40 år (spridning 15–71 år). Medianåldern för män som smittats genom heterosexuell kontakt var 37 år (spridning 16–62 år) och för män som smittats genom sex med män 40 år (spridning 16–71 år).

I samtliga åldersgrupper var incidensen per 100 000 invånare högre för män än för kvinnor. Incidensen var högst i åldersgrupperna 25–34 och 35–44 år oavsett kön (Figur 2). Den största procentuella ökningen jämfört med 2012 skedde bland män och kvinnor i åldersgruppen 15–24 år (Figur 2).

Figur 2: Incidens per 100 000 invånare av syfilis uppdelat på kön och åldersgrupper 2000–2013.

Smittväg

Av totalt 221 rapporterade fall bland män var 41 (18,5 %) smittade genom heterosexuell kontakt, en ökning med 28 % jämfört med 2012 (Figur 3). Av 51 anmälda fall bland kvinnor (ökning med 34 % jmf med 2012) rapporterades 26 kvinnor ha smittats genom heterosexuell kontakt medan uppgift om smittväg saknades för 25 kvinnor. 134 män (61 % av männen) hade smittats genom sexuella kontakter med män vilket är en ökning med 24 % jämfört med 2012. Uppgift om smittväg saknades för 46 män (20 % av männen).

Figur 3. Antal rapporterade fall av syfilis per smittväg och kön 1997–2013.

Smittland

För 111 fall (40 %) angavs Sverige som smittland och för 128 fall (46 %) angavs smittan ha skett utomlands. För 36 fall (14 %) saknas uppgift om smittland.

Bland kvinnorna hade 28 (55 %) smittats utomlands. 9 kvinnor (18 %) hade smittats i Sverige. Uppgift om smittland saknades för 14 (27 %) av kvinnorna. För utlandssmittade kvinnor och de fall inget smittland angivits rör det sig oftast om immigranter som vanligen smittats före ankomsten till Sverige.

Bland männen hade 98 (44 %) smittats utomlands och 102 (46 %) i Sverige. Uppgift om smittland saknades för 21 män (10 %). Av de 41 män som smittats genom heterosexuell kontakt hade 16 (39 %) smittats i Sverige och 25 (61 %) smittats utomlands. Precis som bland kvinnorna finns bland männen immigranter som smittats före ankomsten till Sverige. Av de 134 män som smittats genom sex med män hade 83 (62 %) smittats i Sverige och 50 (37 %) smittats utomlands varav Danmark, Tyskland, Thailand och Spanien var de vanligaste smittländerna med minst 4 rapporterade fall vardera.

Geografisk spridning

Av samtliga rapporterade syfilisfall 2013 rapporterades flest fall från storstadsregionerna: Stockholms län (49 %), Västra Götaland (10 %), och Skåne (8 %). Särskilt den inhemska smittspridningen bland män som smittats genom sex med män var koncentrerad till de tre storstadsregionerna. Incidensen i Kalmar län, Värmlands län och Västernorrlands län var högre än i riket som helhet (2,9 fall per 100 000 invånare; se Figur 4). Ökningen i dessa län kan bero på en tillfällig ökning av antalet flyktingar från länder med högre syfilisprevalens.

Figur 4. Incidens per 100 000 invånare av syfilis fördelat på län 2011–2013.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

Ökning av syfilis efter millennieskiftet beror framför allt på ett ökat antal fall i de tre storstadsregionerna bland män som smittas genom sex med män. Majoriteten av alla kvinnor och män som smittats genom heterosexuella kontakter är smittade utomlands. Bland män som smittats genom sex med män har majoriteten däremot smittats i Sverige, men andelen utlandssmittade är relativt stor (37 %) även i denna grupp och troligen av direkt betydelse för den fortgående inhemska smittspridningen som sker inom denna grupp. Det är därför viktigt att uppmärksamma att syfilis blivit vanligare också i omvärlden, inte bara i Sverige, och att oskyddade sexuella kontakter på utlandsresan kan innebära risk för smitta.

Hos män som har sex med män är syfilis dessutom en markör för ökad risk att också vara smittad av hiv, eftersom en syfilisinfektion underlättar för överföring av hiv. För att kunna upptäcka asymtomatiska smittbärare och förebygga skador i infektionens tertiärstadium är det viktigt att erbjuda syfilistestning i samband med hivtestning och även erbjuda hivpositiva män som har sex med män rutintestning för syfilis.

De geografiska skillnaderna i landet kan, utöver lokal smittspridning i de tre storstadsregionerna, bero på antalet genomförda hälsoundersökningar bland immigranter från länder med hög syfilisförekomst. Syfilistestning görs rutinmässigt vid hälsoundersökningar som erbjuds av landstingen till asylsökande och andra immigranter. Även alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds syfilistest, då en obehandlad syfilisinfektion hos en gravid kvinna kan överföras till fostret och orsaka allvarliga skador.