Resultat från Hälsorapports enkät om värmeböljor (augusti 2018)
Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports omkring 5 900 deltagare. Fram till och med den 20 augusti hade 3 711 vuxna deltagare (82 %) svarat på enkäten. Bland vårdnadshavare som besvarar Hälsorapports enkäter för sitt barns räkning svarade 1 120 personer (81 %). Här nedan kan du se preliminära resultat från enkäten.
Tack till alla er som besvarade enkäten!
Årets julimånad var den varmaste juli på 260 år och fler dagar än någonsin hade temperaturer över 30 grader. Ihållande perioder av värme kan orsaka ohälsa och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma kan det vara svårt att sänka temperaturen inomhus och då hinner kroppen inte återhämta sig. Folkhälsomyndigheten arbetar med förebyggande åtgärder kring värmeböljor.
Enkäten syftar till att samla information om hälsoeffekter kopplat till det varma vädret under perioden 16-29 juli 2018. Data från enkäten har bearbetats genom statistiska metoder så att svaren representerar befolkningen som en helhet.
Enkätens resultat visar att cirka 58 procent av befolkningen har upplevt något symtom kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 16-29 juli (se figur 1). Cirka 2 procent av befolkningen (motsvarar 161 764 personer) har kontaktat sjukvården med anledning av hälsobesvär kopplat till värmen.
Figur 1 visar andel som har svarat ja på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt något symtom kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 16-29 juli?
Figur 1. Andel (%) som haft symtom.
Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättning som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Även riktigt små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja. Enkätensvaren visar också att personer som tillhör någon av dessa riskgrupper oftare rapporterar symtom än befolkningen i övrigt (se figur 2).
Figur 2 visar andel tillhörande riskgrupp som svarat ja på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt något symtom kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 16-29 juli?
Figur 2. Symtom utifrån riskgrupp.
De fem vanligaste symtomen kopplat till värmen under perioden 16-29 juli var sömnbesvär, onormal trötthet, huvudvärk, utmattning samt minskad urinmängd (se figur 3). Cirka 72 procent angav också att de har anpassat sitt eller sitt barns liv och vardag till det ovanligt varma vädret.
Figur 3 visar andel (i procent) som angivit symtomen på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt något av följande symtom som kan kopplas till det ovanligt varma vädret under perioden 16-29 juli?
Figur 3. De fem vanligaste symtomen.
Vad händer nu?
Folkhälsomyndigheten kommer använda resultaten från enkäten som underlag i fortsatt arbete för att förebygga negativa hälsoeffekter av värmeböljor samt för att kommunicera kring befolkningens hälsobesvär kopplat till värme. I augusti 2018 tilldelades Folkhälsomyndigheten också ett regeringsuppdrag kring kunskapsstöd angående värmeböljor, där det bland annat ingår att finna system för att övervaka effekter på hälsan.