Resultat från Hälsorapports enkät om värmebölja (augusti 2021)

Höga temperaturer påverkar hälsan

Klimatförändringen leder till fler, längre och intensivare värmeböljor i Sverige. När prognosen visar 30 grader eller mer under tre till fyra dagar i följd, varnar SMHI för höga temperaturer. Ihållande perioder av värme kan orsaka hälsobesvär och ökad dödlighet i befolkningen. Det gäller särskilt under perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma kan det vara svårt att sänka temperaturen inomhus och då hinner kroppen inte återhämta sig. Folkhälsomyndigheten arbetar med förebyggande åtgärder kring värmeböljor.

Årets sommar var på det stora hela varm eller mycket varm och särskilt i södra Sverige uppmättes höga temperaturer. Med anledning av det varma vädret skickade Folkhälsomyndigheten ut en enkät i syfte att samla information om hälsoeffekter kopplat till värmeböljan under perioden 28 juni-18 juli 2021.

Resultaten ger en lägesbild av hälsoeffekterna under sommarens värmebölja. De ger oss även underlag till en effektivare hantering av värmens effekter i Sverige. Enkäten innehöll bland annat frågor om upplevda besvär och symtom av värmen, kontakt med sjukvården, anpassningar som gjorts i vardagen, källor till information och råd för att minska symtom samt om de svarande tillhör en grupp med ökad risk för hälsopåverkan av värme. Data från enkäten har bearbetats genom statistiska metoder så att svaren representerar befolkningen som en helhet.

Nästan en femtedel upplevde hälsobesvär på grund av värmen

Enkätens resultat visar att cirka 16 procent av befolkningen upplevde hälsobesvär kopplat till det varma vädret under perioden 28 juni-18 juli (se figur 1). Cirka 1 procent svarade att man kontaktat sjukvården med anledning av hälsobesvär kopplat till värmen.

Figur 1 visar hur många som svarat på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt hälsobesvär kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 28 juni-18 juli 2021?

Figur 1. Andel (%) som har svarat ja respektive nej på frågan.

Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättning som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Även riktigt små barn och gravida räknas till riskgrupperna under en värmebölja. Enkätensvaren visar att personer som tillhör någon av dessa riskgrupper oftare rapporterade hälsobesvär än befolkningen i övrigt (se figur 2).

Figur 2 visar hur många som svarat ja på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt hälsobesvär kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 28 juni-18 juli 2021?

Figur 2. Andel (%) uppdelat på riskgrupp eller ej riskgrupp som svarat ja på frågan.

De fem vanligaste symtomen kopplat till värmen under perioden 18 juni-28 juli var sömnbesvär, huvudvärk, onormal trötthet, utmattning samt svaghet (se figur 3). Cirka 50 procent av befolkningen angav att de anpassat sitt eller sitt barns liv och vardag till det varma vädret.

Figur 3 visar hur många som svarat på frågan: Har du eller ditt barn (för deltagare som besvarat enkäten för sitt barns räkning) upplevt något av följande symtom som kan kopplas till det ovanligt varma vädret under perioden 28 juni-18 juli 2021?

Figur 3. Andel (%) över de fem vanligaste symtomen på frågan.

Vad händer nu?

Folkhälsomyndigheten kommer att genomföra ytterligare analyser av resultaten framöver. Samma frågor ställdes i Hälsorapport efter värmeböljan 2018 så resultaten kommer i den mån det är relevant att jämföras med tidigare svar. Folkhälsomyndigheten kommer att använda resultaten från enkäten som underlag i det fortsatta arbetet för att förebygga negativa hälsoeffekter av värmeböljor, samt för att kommunicera kring befolkningens hälsobesvär kopplat till värme.