Resultat från Hälsorapports enkät om värmebölja (augusti 2022)

Höga temperaturer påverkar hälsan

Klimatförändringen leder till fler, längre och intensivare värmeböljor i Sverige. Ihållande perioder av värme kan orsaka hälsobesvär och ökad dödlighet i befolkningen. Det gäller särskilt under perioder när värmen är hög under hela dygnet då kroppen inte får möjlighet att återhämta sig. Folkhälsomyndigheten arbetar med förebyggande åtgärder kring värmeböljor.

När prognosen visar 30 grader eller mer under tre till fyra dagar i följd, skickar SMHI ut en varning för höga temperaturer. I juli uppmättes mycket höga temperaturer i södra Sverige. Målilla i Kalmar län hade 37,2°C vilket är den högsta temperaturen i Sverige sedan juni 1947. Ett antal väderstationer noterade nya värmerekord och temperaturer på minst 30°C förekom upp till Hälsingland. Med anledning av de extrema temperaturerna och värmerekorden som uppmättes under perioden 18-22 juli 2022 skickade Folkhälsomyndigheten ut en enkät med syfte att samla information om hälsoeffekter kopplat till värmen.

Enkäten innehöll frågor om upplevda besvär och symtom av värmen, eventuell kontakt med sjukvården, om anpassningar gjorts i vardagen, källor till information för att minska exponering samt om de som svarande hörde till en grupp med ökad risk för negativ hälsopåverkan av värme. Data från enkäten har bearbetats genom statistiska metoder så att svaren representerar befolkningen som en helhet. Data från Kalmar län redovisas särskilt i texten nedan, eftersom högst temperaturer uppmättes där.

Mer än 10 procent av befolkningen upplevde besvär vid värmeböljan

Enkätens resultat visar att cirka 11 procent av de svarande upplevde hälsobesvär kopplat till det varma vädret under perioden 18-22 juli. Andelen var något högre i Kalmar län (cirka 13 %), som var den region som rapporterade högst värme under perioden. Av samtliga som svarade var det cirka en halv procent som uppgav att de hade kontaktat sjukvården med anledning av hälsobesvär kopplat till värmen.
Främst är det personer som är äldre, kroniskt sjuka, eller har vissa typer av funktionsnedsättningar som är särskilt sårbara vid värmeböljor. Även små barn och gravida räknas till riskgrupp under en värmebölja. Enkätensvaren visar att personer som tillhör någon av dessa riskgrupper rapporterade hälsobesvär oftare än befolkningen i övrigt, här var andelen över 17 procent, se figur 1.

Figur 1 visar resultat på antal som svarat ja på frågan: Har du/ditt barn upplevt hälsobesvär kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 18 juli - 22 juli 2022?

Figur 1. Andel (%) uppdelat på riskgrupp eller ej riskgrupp som svarat ja på frågan.

Många anpassade sina liv under värmeböljan

Eftersom befolkningen i Sverige inte är van vid höga temperaturer kan negativa hälsoeffekter uppstå vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa. Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja. Enkäten visar att över 50 procent av befolkningen anpassade sina liv under värmeböljan. Andelen i riskgrupper som anpassade sig var över 64 procent, se Figur 2. Andelen i riskgrupper i region Kalmar som uppgav att de anpassat sina liv under värmeböljan var över 72 procent.

Figur 2 visar antal som svarat ja på frågan: Har du på något sätt anpassat ditt/ditt barns liv och vardag till det ovanligt varma vädret under perioden 18 juli - 22 juli 2022?

Figur 2. Andel (%) uppdelat på riskgrupp eller ej riskgrupp.

De vanligaste symtomen var sömnbesvär, huvudvärk och trötthet

De fem vanligaste symtomen kopplat till värmen under perioden 18-22 juli sett till hela riket var sömnbesvär, huvudvärk, onormal trötthet, utmattning och minskade urinmängder, se Figur 3. Riskgrupper rapporterade upp till fem procentandelar högre förekomst av besvär per symtom jämfört med övriga. Bland riskgrupper i Kalmar län rapporterades mer än dubbelt så stora procentandelar jämfört med riket för vissa symtom: onormal trötthet (26 %) och utmattning (16 %), samt minskad urinmängd (13 %).

Figur 3 visar antal som svarat på frågan: Har du upplevt någon av följande symtom kopplat till det ovanligt varma vädret under perioden 18 juli - 22 juli 2022? Flera svarsalternativ var möjliga.

Figur 3. Andel (%) av de fem vanligaste symtomen.

Vad händer nu?

Resultaten utgör underlag kring hur hälsan påverkas under värmeböljor. Folkhälsomyndigheten kommer i den mån det är möjligt att jämföra resultaten med tidigare enkäter då samma frågor ställdes i Hälsorapport efter värmeböljorna 2018 samt 2021. Folkhälsomyndigheten kommer att använda resultaten i det fortsatta arbetet med att förebygga negativa hälsoeffekter av värmeböljor, samt för att kommunicera kring befolkningens hälsobesvär kopplat till värme, vilket kan bidra till att utforma effektivare hantering och anpassning till värmeböljor i Sverige.

Läs mer

För mer information om Folkhälsomyndighetens arbete med värmeböljor:

Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner (folkhalsomyndigheten.se)