Resultat från Hälsorapports enkät om psykisk hälsa och levnadsvanor (december 2021)

December 2021 var det fjärde mättillfället i Hälsorapport på temat psykisk hälsa och levnadsvanor under covid-19-pandemin (Tabell 1). Då många av frågorna har ställts till panelen vid tidigare mättillfällen har vi kunnat jämföra svaren över tid, från maj 2020 till december 2021. Mätningen i december 2021 skiljer sig från de tidigare tre mätningarna eftersom Hälsorapports panel nu består av nya deltagare. Deltagarfrekvensen var också lägre denna gång.

Lätta psykiska besvär är vanligt

Resultaten från den senaste enkäten (december 2021) visar att de flesta deltagare (91 procent) skattade sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra, medan 7 procent beskrev den som dålig eller mycket dålig. Trots att majoriteten uppgav en allmänt god hälsa var det vanligt att uppge psykiska besvär. Det var en förhållandevis låg andel (5–8 procent) som uppgav svåra besvär av stress, sömnsvårigheter eller nedstämdhet. Betydligt fler uppgav lätta besvär. Andelen med lätta besvär var högst för stress (45 procent), följt av sömnsvårigheter (40 procent) och nedstämdhet (36 procent). Andelen med lätta besvär var högre bland kvinnor än bland män. De äldsta deltagarna (70 år och äldre) uppgav oftare sömnbesvär jämfört med de yngsta (16–29 år), som däremot rapporterade stress och nedstämdhet i högre omfattning.

Andelen med lätta besvär av stress och sömnbesvär ökade något mellan maj och november 2020. Därefter har det varit relativt oförändrat (Figur 1). Nedstämdhet och svåra psykiska besvär har inte förändrats mellan maj 2020 och december 2021. Andelen som uppger psykiska besvär i Hälsorapport, liksom fördelningen av besvär mellan könen och olika åldersgrupper – liknar det vi har sett för liknande frågor i den nationella folkhälsoenkäten åren före pandemin. Andelen som uppger besvär är även där högre bland kvinnor än bland män och bland yngre än äldre åldersgrupper.

Figur 1. Andel deltagare (16–96 år) som har uppgett lätta besvär av stress, nedstämdhet och sömnbesvär vid 4 tillfällen under pandemin.

Ensamhet vanligare bland yngre

För de flesta har restriktionerna under pandemin inneburit minskat socialt umgänge. En fråga om ensamhet ställdes i Hälsorapport i maj och december 2021. I december 2021 svarade mer än var tredje person (34 procent) att de känner sig ensamma. Det är något lägre än i maj 2021 då andelen var 39 procent. De flesta svarade att de känner sig lite ensamma, men runt 5 procent uppger att de känner sig mycket ensamma. Det gäller för båda mättillfällena. Både i maj och december var det vanligare att uppge ensamhet bland kvinnor och bland yngre jämfört med män och äldre åldersgrupper. I december svarade 42 procent av gruppen 16–29 år att de känt sig lite ensamma, vilket var högre än i alla äldre åldersgrupper där andelen varierade mellan 23–30 procent.

Minskad oro för att bli allvarligt sjuk i covid-19

I december 2021 svarade totalt 46 procent av deltagarna att de var oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19. Andelen var lägst bland män och personer i den yngsta åldersgruppen (16–29 år). Högst andel som uppgav oro för att bli allvarligt sjuka i covid-19 uppmättes i november 2020 (65 procent). Mellan november 2020 och december 2021 minskade andelen som uppgav oro med 23 procentenheter (Figur 2). Minskningen ses i alla åldersgrupper, men den är mest påtaglig i åldersgruppen 70 år och äldre. I denna åldersgrupp har andelen som uppger oro nästan halverats under året, från 87 procent i november 2020 till 47 procent i december 2021.

Figur 2. Andel (16–96 år) som svarat att de känt sig mycket eller lite oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19 under perioden maj 2020 till december 2021.

Yngre undviker oftare att söka vård

I decemberenkäten svarade 16 procent av deltagarna att de undvikit att söka vård under det senaste halvåret. Det är ungefär lika stor andel som vid tidigare mätningar. Andelen som undvikit att söka vård var högre i åldersgruppen 16–29 år jämfört med åldersgruppen 50 år eller äldre.

Oro för att inte få tillgång till vård vid behov har minskat något, från 48 procent i maj och november 2020 till 42 procent i december 2021. Kvinnor uppgav oftare oro än män, däremot fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna.

Yngre oroas för konsekvenser på arbete och studier

För många innebar restriktionerna under pandemin förändringar i arbets- och studieliv, till exempel genom permittering eller arbete/studier på distans. I december 2021 svarade nästan en tredjedel (31 procent) av deltagarna att de kände sig lite eller mycket oroliga för att arbete eller studier skulle påverkas av pandemin. Att uppge oro var vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) där 67 procent svarade att de kände sig lite eller mycket oroliga. Det är högre än när frågan ställdes i maj 2021, då 54 procent i den yngsta åldersgruppen uppgav oro för arbete och studier.

Färre rör sig tillräckligt

I enkäten ställdes också frågor om olika levnadsvanor, till exempelvis fysisk aktivitet. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är att vuxna bör vara fysiskt aktiva med pulshöjande aktivitet minst 2,5 timmar per vecka. Enligt svaren i decemberenkäten uppnår 62 procent av deltagarna detta mål. Det är lägre än i de tidigare mätningarna under pandemin, då andelen har legat runt 70 procent. Bland personer 70 år och äldre var andelen som uppnådde rekommendationerna lägst (52 procent) medan den var högst i åldersgruppen 16–29 år (67 procent). I övrigt fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åldersgrupperna och inte heller mellan kvinnor och män.

Sötade drycker och riskkonsumtion av alkohol vanligast bland de yngsta

I decemberenkäten uppgav mer än var fjärde deltagare (27 procent) att de dricker sötade drycker minst två gånger i veckan. Det är något fler än vid tidigare mättillfällen under pandemin. Högst var konsumtionen i åldersgruppen 16–29 år där 48 procent svarade att de dricker sötade drycker minst två gånger i veckan. Män uppgav oftare ett högre intag av sötade drycker jämfört med kvinnor.

Riskkonsumtion av alkohol innebär att personer konsumerar alkohol på ett sätt som ger en förhöjd risk för skador och sjukdomar. Av deltagarna var det 10 procent som uppgav en riskkonsumtion av alkohol i december. I åldersgruppen 16–29 år var andelen högst, 19 procent medan den var lägst i gruppen 70 år och äldre, 4 procent. Män uppgav oftare riskkonsumtion (12 procent) än kvinnor (9 procent).

Andelen som uppger riskkonsumtion har inte förändrats i Hälsorapport under 2020–2021. I Hälsorapport är andelen som uppger riskkonsumtion lägre jämfört med andra enkätundersökningar. Till exempel var andelen 15 procent i nationella folkhälsoenkäten 2021 (16–84 år). En eventuell förklaring till denna skillnad kan vara att frågan om alkohol ställs på olika sätt i undersökningarna. I Hälsorapport har vi frågat om alkoholkonsumtion under det senaste halvåret medan vi i nationella folkhälsoenkäten har frågat om konsumtionen det senaste året.

Reflektion kring resultaten

Vid tiden för decemberenkäten var panelen ny, urvalet var större och deltagarfrekvensen var lägre än vid de tidigare tre mättillfällena. Det är oklart om detta har påverkat resultaten. Undersökningarna bland Hälsorapports deltagare visar att den oro som är förknippad med pandemins direkta och indirekta konsekvenser har varierat över tid. I december 2021 var flera mått på oro lägre än vid tidigare mättillfällen. Det gäller särskilt oro för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Bland yngre deltagare är det dock fortfarande vanligt att uppge oro för konsekvenser av pandemin på arbete och studier. Mått på hälsa och levnadsvanor har inte förändrats särskilt mycket under 2020–2021, ett resultat som även överensstämmer med data från nationella folkhälsoenkäten. Det är dock oklart om detta resultat speglar hälsan i hela befolkningen eftersom sammansättningen av deltagare i Hälsorapport kan skilja sig från den övriga befolkningen, t.ex. vad gäller socioekonomisk situation och hälsa.

Vad händer nu?

Detta var den fjärde och avslutande enkäten om psykisk hälsa och levnadsvanor under pandemin. Genom att följa panelens deltagare över tid har vi ökat vår förståelse för hur människor kan reagera i en pandemi. Denna kunskap är en viktig pusselbit för att förstå konsekvenserna av pandemin och smittskyddsåtgärderna, men det är också kunskap som vi kan använda oss av i framtiden, till exempel i händelse av en ny pandemi eller andra liknande händelser.

Läs mer

• Så påverkade covid-19-pandemin folkhälsan under 2020 (folkhalsomyndigheten.se)
• Upplevelser under covid-19-pandemin – En sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor i den Nationella folkhälsoenkäten år 2021 (folkhalsomyndigheten.se)
• Små förändringar i psykisk hälsa under covid-19-pandemin i Sverige (folkhalsomyndigheten.se)