Resultat från Hälsorapports enkät om rökfria miljöer (juni 2022)
Inbjudan att besvara enkäten gick ut till totalt 10 715 deltagare, både vuxna och barn. Mellan den 7 juni och den 21 juni besvarade 4 959 deltagare (46 procent) enkäten, 4 404 vuxna deltagare och 555 vårdnadshavare som svarade på enkäten för sina barns räkning.
Tack till alla er som besvarade enkäten!
En enkät om upplevd exponering för rök på olika platser
Att arbeta tobaksförebyggande är viktigt för att nå det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. I juli 2019 trädde en tobakslagstiftning i kraft som bland annat innebar att fler allmänna platser blev rökfria och fler produkter omfattades av regleringen om rökfria miljöer. Detta var en av flera åtgärder för att minska tobaksbruket.
I juni 2019 ställde vi därför frågor till Hälsorapports deltagare om exponering för andras rök, det vill säga rök från tobaksprodukter, örtprodukter för rökning och e-cigaretter. Vi frågade om exponering på platser som var rökfria redan före den 1 juli 2019, platser som därefter kom att omfattas av tobakslagstiftningen och platser som inte omfattas av lagen. Vi frågade även om rökvanor och bostadsmiljö för att se om detta påverkar var och hur ofta man exponeras för rök. I juni 2022 ställde vi samma frågor igen för att undersöka upplevd exponering för andras rök tre år efter att lagen infördes.
Flest exponeras för rök utomhus på trottoarer och gågator
Trottoarer eller gågator är de platser utomhus där flest vuxna deltagare upplever sig exponeras för andras rök, en femtedel svarade att de exponeras för andras rök någon/några gånger i veckan eller varje dag. Av de platser utomhus där rökning i dag är förbjudet är det utanför offentliga entréer som störst andel vuxna uppger att de exponeras för andras rök. Knappt hälften av de vuxna uppger att de exponeras någon/några gånger i månaden eller oftare vid offentliga entréer. För vuxnas exponering för rök i alla utomhusmiljöer se Figur 1.
Figur 1. Andel (procent) av de som svarade på enkäten i åldern 16-88 år som exponeras för rök på olika platser utomhus.
Vi frågade också vårdnadshavare med barn under 16 år hur ofta barnen exponeras för andras rök på allmänna platser utomhus. Liksom för Hälsorapports vuxna deltagare var trottoarer eller gågator de platser där flest uppger att deras barn exponeras för rök. En majoritet av vårdnadshavarna uppger att deras barn sällan/aldrig exponeras för rök på övriga platser utomhus där rökning i dag är förbjudet. De platser där flest barn exponeras är offentliga entréer (knappt 10 procent exponeras någon/några gånger i veckan eller oftare) och i anslutning till kollektivtrafiken (drygt 6 procent exponeras någon/några gånger i veckan eller oftare). För barns exponering för rök i alla utomhusmiljöer se Figur 2.
Figur 2. Andel (procent) barn i åldern 2-16 år som exponeras för rök på olika platser utomhus.
Ovanligt att exponeras för andras rök inomhus
En majoritet av deltagarna, både vuxna och barn, exponeras sällan/aldrig för rök från tobaksprodukter eller e-cigaretter inomhus i privata bostäder eller på arbetsplatser och skolor. Omkring 6 procent av de vuxna deltagarna uppger att de någon/några gånger i månaden exponeras för rök på andra platser inomhus som till exempel i lokaltrafiken, på caféer eller restauranger. Det är ovanligt att barn exponeras för andras rök på dessa inomhusplatser (98 procent av vårdnadshavarna uppger sällan/aldrig).
Vad händer nu?
Svaren från enkäten om rökfria miljöer kommer att ingå i Folkhälsomyndighetens arbete med att följa upp tobakslagstiftningen som trädde i kraft 2019. Vi kommer att titta på om det finns skillnader i upplevd exponering för rök mellan olika grupper, till exempel olika åldersgrupper. Hur stor andel som exponeras på en plats beror också delvis på hur många som vistas där. Detta kan vi undersöka genom att titta på hur svaren på frågorna i enkäten påverkas av om man bor i en storstad eller i en annan bostadsmiljö. Vi kommer också att jämföra svaren från den här undersökningen med den som gjordes 2019 för att se om det skett förändringar över tid i upplevd exponering för rök i olika miljöer.