Resultat från Hälsorapports enkät om tandhälsa (maj 2019)
Inbjudan att besvara enkäten gick ut till Hälsorapports 4 561 vuxna deltagare. Vårdnadshavare som besvarar enkäter för sina barn fick ingen enkät den här gången. Fram till den 28 augusti (när enkäten stängdes) hade 3 343 deltagare (ca 73 procent) svarat. Här nedan kan du se preliminära resultat.
Tack till alla er som besvarade enkäten!
Enkäten handlade om deltagarnas tandvårdsbehov, deras upplevda tandhälsa samt kännedom om tandvårdssystemet i Sverige. Ungefär 86 procent av de som besvarade enkäten ansåg sig ha ganska bra eller mycket bra generell hälsa. Motsvarande siffra för självskattad tandhälsa var något lägre – 79 procent. Detta skilde sig dock åt vad gäller ålder och inkomst (se Figur 1). Generellt ansåg sig yngre personer ha en bättre tandhälsa än äldre. De personer som hade en hushållsinkomst på mer än 800 000 kronor per år, hade i genomsnitt bättre självskattad tandhälsa än de med lägre hushållsinkomst.
Figur 1. Andel som anser sig ha god tandhälsa, uppdelat på kön, ålder och hushållsinkomst.
Vad gällde kännedom om det svenska tandvårdssystemet var ungefär 69 procent medvetna om att det finns ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), medan endast 62 procent var medvetna om högkostnadsskyddet för tandvård.
Majoriteten, 77 procent, av de som svarat på enkäten anser att det generellt är dyrt att besöka tandvården, men även detta skilde sig åt beroende på kön, ålder och hushållsinkomst (se Figur 2). Inom det statliga tandvårdsstödet finns det ett skydd mot höga kostnader, samt ett allmänt tandvårdbidrag. Ungefär 62 procent av respondenterna i Hälsorapports majenkät visste att det fanns ett skydd mot höga kostnader inom tandvården. Motsvarande siffra för det allmänna tandvårdbidraget var 69 procent.
Figur 2. Andel som anser att tandvård generellt är dyrt, uppdelat på kön, ålder och hushållsinkomst.
Vad händer nu?
Enkäten bidrar med viktig kunskap och kommer att analyseras ytterligare framöver. Resultaten kommer att inkluderas i Folkhälsomyndighetens pågående arbete om självupplevd tandhälsa, och även presenteras i rapportform. Resultaten från enkäten är viktiga för Folkhälsomyndighetens pågående arbete, men ger också kunskap till exempelvis den pågående tandvårdsutredningen för att kunna kartlägga befolkningens kunskap om tandvårdssystemet.