Resultat från Hälsorapports enkät om psykisk hälsa och levnadsvanor under coronapandemin (maj 2021)

Här sammanfattar vi svaren från den senaste enkäten, och jämför med resultat från de tidigare enkäterna i maj och november 2020.

God allmän hälsa, men lätta stress- och sömnbesvär ökar

I maj 2021 svarade 91 procent av Hälsorapports deltagare att de hade ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd medan 7 procent uppgav att hälsotillståndet var dåligt eller mycket dåligt. Det är liknande andelar som i de tidigare mätningarna.

Andelen som uppger lätta besvär av stress ökade från 38 procent i maj 2020 till 45 procent i maj 2021. Även sömnbesvär ökade från 32 till 39 procent. Den största delen av ökningen inträffade mellan maj och november 2020 (figur 1). För nedstämdhet fanns inga statistiskt säkerställda skillnader, varken för lätta eller svåra besvär. Andelen som uppgav svåra besvär av nedstämdhet, stress eller sömnbesvär låg runt 4–6 procent vid samtliga tre mätningar.

Figur 1. Andel deltagare 16–84 år som uppgav lätta besvär av nedstämdhet, stress eller sömnbesvär vid de tre olika mättillfällena.

Färre äldre oroar sig för covid-19

Andelen som svarar att de känner sig oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19 har minskat, från 65 procent i november-20 till 53 procent i maj-21 (figur 2). Störst minskning ses i den äldsta åldersgruppen, där andelen oroliga är – och har varit – högst. I november svarade 87 procent av åldersgruppen 70–84 år att de var lite eller mycket oroliga att bli allvarligt sjuka och i maj hade siffran sjunkit till 63 procent.

Figur 2. Andel av åldersgruppen 70–84 år som svarat att de känner sig lite eller mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19, i maj och november 2020, samt i maj 2021.

Även andelen som anser att de tillhör en riskgrupp för allvarlig covid-19 har minskat – och särskilt i de äldre åldersgrupperna. I åldersgruppen 70–84 år var det 88 procent som ansåg att de tillhörde en riskgrupp för allvarlig covid-19 i november 2020 och nu i maj var andelen 64 procent. Det motsvarar en minskning med 24 procentenheter.

Andelen som svarar att de undvikit att söka vård under de senaste 6 månaderna har legat relativt oförändrat och var i nu i maj 17 procent. Däremot minskar andelen som svarar att de är oroliga för att inte få tillgång till vård vid behov, från 48 procent vid de två tidigare mätningarna till 39 procent i maj 2021.

Oro för arbete och studier har minskat

Sedan november har oron för att arbete och studier ska påverkas av pandemin minskat från 35 procent i november 2020 till 28 procent i maj 2021.

I maj 2021 uppgav drygt hälften av alla yrkesverksamma deltagare att de har ett arbete som helt eller delvis kan utföras hemifrån. Av dessa svarade 46 procent att de arbetat hemifrån varje dag under de senaste 4 veckorna medan 31 procent uppgav att de arbetat hemifrån en eller ett par gånger i veckan.

Andelen som uppger att de under de senaste 6 månaderna varit permitterade från arbete har minskat från nästan 7 procent i november 2020 till drygt 2 procent i maj 2021. Andelen som varslades eller blev uppsagda under samma tidsperiod är något lägre än tidigare (0,9 till 0,3 procent respektive 1,6 till 1,2 procent), men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Ingen förändring av levnadsvanorna

Frågor om levnadsvanor fanns med i enkäterna i november 2020 och maj 2021. Vi båda tillfällena låg andelen med självrapporterad riskkonsumtion av alkohol runt 11 procent. Andelen som uppgav att de var fysiskt aktiva i 150 minuter eller mer per vecka och därmed uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet var 70 procent vid båda mättillfällena. Även konsumtionen av sötade drycker var oförändrad mellan mätningarna och nästan 24 procent svarade att de dricker sötade drycker 2 gånger per vecka eller oftare.

Tendens till ökad ensamhet

Andelen som svarar att de känner sig lite eller mycket ensamma har ökat med 5 procentenheter sedan maj 2020, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. I maj 2021 uppgav 39 procent att de kände sig lite, eller mycket ensamma. I åldersgruppen 30–49 år ökade andelen som uppgav ”lite ensam” från 25 procent till 35 procent mellan maj 2020 och maj-21. I gruppen 70–84 år har däremot andelen som känner sig ensamma minskat under samma period, från 38 procent till 29 procent. Minskningen i denna åldersgrupp är dock inte statistiskt säkerställd.

Reflektion kring resultaten

Fortfarande är det en hög andel av Hälsorapports deltagare som uppger oro för covid-19 och dess konsekvenser. Men oron har minskat, särskilt i den äldsta åldersgruppen. Även uppfattningen att man tillhör en riskgrupp för allvarlig covid-19 minskar i de äldre åldersgrupperna, något som skulle kunna förklaras av den ökande vaccinationstäckningen i dessa grupper.

Vad händer nu?

Enkäten är en del i ett större uppdrag på Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka om till exempel restriktionerna i samband med covid-19 pandemin har påverkat folkhälsan. Sannolikt är det så att olika befolkningsgrupper har påverkats på skilda sätt under pandemin. Även om Hälsorapports deltagare är representativa för Sveriges befolkning vad gäller ålder, kön och region, kan det finnas flera samhällsgrupper som inte är representerade i undersökningen. Vi kommer därför att gå vidare och undersöka hälsan och levnadsvanorna mer på djupet i olika delar av befolkningen. Den kunskap som tas fram används i myndighetens arbete för en god och jämlik folkhälsa och förmedlas bland annat till politiker och andra beslutsfattare på olika nivåer i samhället.