Resultat från veckovisa rapporteringen december 2018 – mars 2019

Här presenteras preliminära resultat från den veckovisa rapporteringen. Under vintern 2018-2019 såg vi genom rapporteringen från sjukvården en mellanhög våg av influensa med en topp i vecka 6. Liksom tidigare år ser vi också att det även cirkulerat många andra sjukdomar i befolkningen, exempelvis förkylningsvirus.

Varje vecka under december till mars frågade vi om Hälsorapports deltagare blivit sjuka i feber, förkylning eller magsjuka under veckan som gått. Utifrån svaren har vi kunnat mäta hur många som blivit sjuka i influensaliknande sjukdom och akuta luftvägsinfektioner – det kan röra sig om allt från förkylning till influensa och andra infektioner som ger symptom som hosta, snuva eller ont i halsen (det vill säga, förkylningar och andra infektioner).

Folkhälsomyndigheten använder flera olika datakällor för att hålla koll på influensan i Sverige. De flesta datakällorna ger bara information när personer blivit så sjuka att de kontaktat sjukvården. Eftersom de flesta personer som insjuknar aldrig söker vård, innebär det att vi bara ser toppen av isberget. Tack vare era rapporter kan vi bygga en helhetsbild. Genom den bakgrundsinformation som vi fått veta om varje deltagare i Hälsorapport (till exempel län och ålder), kan vi justera de svar som ni har skickat in. Resultatet blir beräkningar som ska spegla hur det ser ut i Sveriges befolkning. Detta är väldigt värdefullt just under intensiva influensaperioder, eftersom det ger en uppfattning av hur många i samhället som faktiskt är sjuka. Inbjudan att besvara enkäterna gick varje vecka ut till Hälsorapports omkring 5 940 deltagare. I genomsnitt svarade cirka 3 890 deltagare (65 procent) per vecka.

Genom Hälsorapports rapportering ser vi att cirka 2,4 procent av Sveriges befolkning har fått en influensaliknande sjukdom under influensans topp vecka 6. Figur 1 nedan visar andelen av Sveriges befolkning som beräknas ha blivit sjuk i influensaliknande sjukdom varje vecka jämfört med rapportering av influensa till Folkhälsomyndigheten från sjukvården (andel positiva influensafall inom sjukvårdens provtagning). Figur 2 visar andelen som blivit sjuk av akut luftvägsinfektion, även här jämfört med andelen positiva influensafall inom sjukvårdens provtagning.

Figur 1. Andelen personer i Sverige med influensaliknande sjukdom per vecka samt andelen influensafall inom sjukvårdens provtagning, 2018-2019.

Figur 2. Andelen personer i Sverige med akut luftvägsinfektion per vecka samt andelen influensafall inom sjukvårdens provtagning, 2018-2019.

I figur 3 kan man se att fler barn under 5 år varit sjuka under den senaste säsongen jämfört med 2017-2018, vilket vi även sett genom Folkhälsomyndighetens andra datakällor. Åldersgruppen 5-19 år har varit mindre sjuka än föregående säsong. Även bland personer 70 år och äldre ses en lägre sjuklighet. Detta kan förklaras av att det är olika influensasorter som cirkulerat under säsongerna, vilka drabbat åldersgrupperna på olika sätt.

Figur 3. Andelen personer i Sverige med influensaliknande sjukdom (ILS) per åldersgrupp (medelvärde för veckovis andel sjuka), 2017-2018 och 2018-2019.

Kontakt med vården och allvarlighet

I figur 4 visas andelen personer med influensaliknande sjukdom som ringt sjukvården per åldersgrupp. Där kan man tydligt se att de yngre åldersgrupperna i ungefär samma utsträckning har kontaktat sjukvården under de två säsongerna när de har influensaliknande symptom, medan äldre personer ringt vården för sina symptom mer sällan jämfört med 2017-2018.

Figur 4. Andelen personer med influensaliknande sjukdom (ILS) som ringt sjukvården per åldersgrupp, Hälsorapport 2017-2018 och 2018-2019.

Vi har räknat ut ett allvarlighetsmått för varje person som har rapporterat sjukdomssymptom under vintern. Allvarlighetsmåttet baseras på febersymptom, olika kontakter med sjukvården samt hur många dagar som man har påverkats av sina symptom. I figur 5 har vi grupperat allvarlighetsmåttet i fem kategorier: mycket låg, låg, medelhög samt hög eller mycket hög. En lägre allvarlighet betyder exempelvis att man inte behövt kontakta sjukvården, inte haft feber och inte påverkats särskilt mycket i de dagliga aktiviteterna. Som förväntat ser vi att personer med influensaliknande sjukdom får ett högre allvarlighetsmått än de med akut luftvägsinfektion. När vi ser till medelvärdet på allvarligheten (figur 6) ser vi att denna är högre för influensaliknande sjukdom jämfört med akut luftvägsinfektion i samtliga åldersgrupper (figur 6).

Allvarlighetsmåtten i figur 5 är följande: mycket låg: <20 poäng, låg: 20-<40 poäng, medelhög: 40-<60 poäng, hög eller mycket hög: 60-100 poäng.

Figur 5. Fördelningen mellan allvarlighetsmåtten för personer med influensaliknande sjukdom respektive akut luftvägsinfektion, Hälsorapport 2018-2019.

Allvarlighetsmåtten i figur 6 är följande: mycket låg: <20 poäng, låg: 20-<40 poäng, medelhög: 40-<60 poäng, hög eller mycket hög: 60-100 poäng.

Figur 6. Allvarlighetsmått för personer med influensaliknande sjukdom respektive akut luftvägsinfektion, Hälsorapport 2018-2019.

Vad händer nu?

Data från den veckovisa rapporteringen kommer att användas som underlag i en sammanfattande rapport över influensasäsongen som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats i juni.

Influensa – sjukdomsstatistik (folkhalsomyndigheten.se)

Vi kommer också att göra fler analyser på dessa data, speciellt vad gäller allvarligheten av symptom. Framöver kommer Folkhälsomyndigheten att använda data för att kunna jämföra hur många som blivit sjuka samt allvarligheten av säsongens influensa med framtida säsonger. Detta blir särskilt viktigt om en ny pandemi drabbar världen då Hälsorapports rapportering blir extra värdefull. Om det skulle hända sätter vi igång en ny period av veckovis rapportering för att skapa en bild av en eventuell pågående pandemi.