Resultat från veckovisa rapporteringen januari – februari 2018
Stort tack till alla som deltagit i den veckovisa rapporteringen. Vi förstår att vissa kände att det var tjatigt att besvara samma frågor vecka på vecka, men era svar har gett värdefull information! Här nedan kan du se preliminära resultat från enkäten.
Varje vecka under januari och februari har vi frågat Hälsorapports deltagare om de blivit sjuka i feber, förkylning eller magsjuka under veckan som gått. Från de svar ni skickat in har vi kunnat mäta hur många som blivit sjuka i influensaliknande sjukdom och akuta luftvägsinfektioner i Sverige. Inbjudan gick ut till omkring 5 500 deltagare elva veckor i rad. I snitt svarade omkring 3 300 deltagare per vecka.
Under vintern 2017-2018 har ett stort antal laboratoriebekräftade influensafall rapporterats in via sjukvården. Att det varit många sjuka i influensa syns också i resultaten från Hälsorapports veckovisa rapportering. Vi ser också att det även cirkulerat många andra sjukdomar i befolkningen, exempelvis förkylningsvirus.
I många andra system som används för influensa-övervakning rapporteras enbart personer som varit så sjuka att de haft kontakt med sjukvården. De flesta behöver aldrig söka vård, så därför ser vi bara toppen av isberget. Tack vare den bakgrundsinformation som vi fått veta om varje deltagare i Hälsorapport (till exempel län och ålder), har vi kunnat justera de svar som ni har skickat in. Resultatet blir beräkningar som ska spegla hur det ser ut i Sveriges befolkning. Detta är väldigt värdefullt just under intensiva influensaperioder, eftersom det ger en uppfattning av hur många i samhället som faktiskt är sjuka. Under januari och februari bidrog Hälsorapports rapportering till vår bedömning av influensaläget i Sverige.
Genom Hälsorapports rapportering ser vi att cirka 2,4 procent av Sveriges befolkning fått en influensaliknande sjukdom under vecka 6 respektive 7, vilket stämmer med vad vi ser i rapporteringen av influensafall från sjukvården. Figur 1 nedan visar andelen av Sveriges befolkning som beräknas ha blivit sjuka i influensaliknande sjukdom varje vecka. Figur 2 visar andelen som blivit sjuk av akut luftvägsinfektion – det kan röra sig om allt från förkylning till influensa och andra infektioner som ger symptom som hosta, snuva eller ont i halsen.
Figur 1. Andelen personer med influensaliknande sjukdom per vecka, Hälsorapport 2018.
Figur 2. Andelen personer med akut luftvägsinfektion per vecka, Hälsorapport 2018.
I figur 3 visas andelen med influensaliknande sjukdom för fem åldersgrupper. Där kan man tydligt se att många barn 0-4 år och 5-14 år blivit sjuka under säsongen. Detta stämmer också med vad vi ser i rapporteringen från sjukvården, där vi ser att influensatyp B dominerat under vintern. Denna typ av influensa brukar drabba barnen i högre grad men de blir oftast lindrigt sjuka och klarar en influensa bra.
Figur 3. Andelen med influensaliknande sjukdom per åldersgrupp, Hälsorapport 2018.
Vad händer nu?
Data från den veckovisa rapporteringen kommer att användas som underlag i en sammanfattande rapport över influensasäsongen som publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats i juni. Den som vill läsa mer om influensaläget just nu kan läsa den senaste veckorapporten.
Vi kommer också att göra fler analyser på dessa data, speciellt vad gäller allvarligheten av symptom. Framöver kommer Folkhälsomyndigheten att använda data för att kunna jämföra hur många som blivit sjuka samt allvarligheten av säsongens influensa med framtida säsonger. Detta blir särskilt viktigt om en ny pandemi drabbar världen. Då blir Hälsorapports rapportering extra viktig. Om det skulle hända sätter vi självklart också igång en ny period av veckovis rapportering för att skapa en bild av den pågående pandemin.