Alkoholkonsumtion bland vuxna
LyssnaI Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,6 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.
Här presenterar vi kunskap om alkoholkonsumtionen i den vuxna befolkningen, både som helhet och i olika grupper. Du hittar också länkar för att ta fram egen statistik. Statistiken kan användas som utgångspunkt för kartläggning i det egna förebyggande arbetet.
Mer om begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen i befolkningen
Så mycket alkohol köper vi i Sverige varje år
Under 2023 var den totala alkoholanskaffningen 8,64 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Med totalanskaffning uppskattar vi hur många liter ren alkohol som konsumeras per invånare under ett år. Den totala anskaffningen består av registrerad alkoholförsäljning (det som säljs på Systembolaget och på serveringsställen) och oregistrerad försäljning (till exempel resandeinförsel). Mätningen påbörjades 2001 och den högsta anskaffningen uppmättes 2004 till 10,6 liter ren alkohol. Därefter har den totala alkoholanskaffningen minskat (figur 1).
En metodförändring genomfördes 2019 och ledde till en nivåökning med 0,32 liter (figur 1).
Figur 1. Köp av alkohol, 15 år och äldre, omräknat i liter ren alkohol, 2001–2023.
Källa: Monitormätningarna. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Fyra av fem dricker alkohol
Ungefär 82 procent av befolkningen som är 16–84 år har druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna, enligt Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor (HLV) 2024. Det är något färre kvinnor (79 procent) som druckit alkohol jämfört med män (84 procent).
Över tid har andelen konsumenter minskat, mellan 2004 och 2024 minskade andelen från 87 till 82 procent.
Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor
Alkoholkonsumtion med ökad risk för skador och sjukdomar
16 procent av befolkningen uppgav en riskkonsumtion av alkohol enligt HLV 2024. Med riskkonsumtion menas andelen i befolkningen med en självskattad konsumtion av alkohol som ger en tydligt ökad risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Riskkonsumtion mäts med instrumentet AUDIT-C med frågor om alkoholkonsumtionen under de senaste 12 månaderna.
Även en lägre konsumtion av alkohol kan orsaka risk för skador och sjukdom, till exempel cancer.
Mer om alkoholens skadeverkningar
Riskkonsumtion minskar bland män
Män uppger i större utsträckning en riskkonsumtion än kvinnor, 18 procent jämfört med 13 procent. Andelen män med riskkonsumtion har minskat under perioden 2006–2024 och skillnaden mellan könen är därför mindre än tidigare (figur 2).
Figur 2. Andel (procent) i befolkningen 16-84 år som uppgav en riskkonsumtion av alkohol perioden 2006–2024, uppdelat på kön.
Sedan 2016 har avsikten varit att genomföra undersökningen vartannat år och mätpunkter för 2017, 2019 och 2023 saknas därför. Pandemin ändrade förutsättningarna och undersökningen genomfördes tillfälligt varje år 2020–2022.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten.
Riskkonsumtion ökar i de äldre åldersgrupperna
Riskkonsumtionen har minskat något sedan 2006, men utvecklingen skiljer sig mellan olika åldersgrupper (Figur 3). Minskningen är tydligast i den yngsta åldersgruppen 16–29 år. Även åldersgruppen 30-44 år har minskat sin riskkonsumtion något. I åldersgrupperna 45–64 och 65–84 år ökade istället andelen med riskkonsumtion. Bland personer 65–84 år var uppgången särskilt tydlig bland kvinnor.
Figur 3. Andel (procent) i befolkningen som uppgav en riskkonsumtion av alkohol perioden 2006–2024, uppdelat på ålder.
Sedan 2016 har avsikten varit att genomföra undersökningen vartannat år och mätpunkter för 2017, 2019 och 2023 saknas därför. Pandemin ändrade förutsättningarna och undersökningen genomfördes tillfälligt varje år 2020-2022.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten.
Riskkonsumtion ökar bland personer med kort utbildning
År 2024 uppgav 12 procent av de med förgymnasial utbildning, 16 procent av de med gymnasial utbildning, och 14 procent av de med eftergymnasial utbildning en riskkonsumtion, omfattar personer 25–84 år.
En tidigare analys av perioden 2006–2022 visade att andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning.
Riskkonsumtion är vanligast bland personer födda i Sverige och Norden
Andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2024 var 17 procent bland personer födda i Sverige, 18 procent bland personer födda i övriga Norden, 8 procent bland personer födda i övriga Europa och 6 procent bland personer födda i övriga världen.
Riskkonsumtionen är lägre bland vuxna med hemmavarande barn
Riskkonsumtionen bland vuxna med hemmavarande barn har minskat något under perioden 2007–2020. Andelen med riskkonsumtion är nästan dubbelt så hög bland män jämfört med bland kvinnor, 17 procent respektive 9 procent åren 2018/2020. Andelen som uppger riskkonsumtion bland vuxna med hemmavarande barn är lägre än i övriga befolkningen (figur 4). Riskkonsumtion bland vuxna med hemmavarande barn är lägst när barnen är små (0–5 år).
Figur 4. Andel (procent med 95% konfidensintervall) i befolkningen totalt och med hemmavarande barn som uppgav en riskkonsumtion av alkohol, indelat i åldersgrupper år 2018/2020.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten.
Många barn lever i familjer där en vuxen har riskkonsumtion
Enligt en beräkning baserad på HLV var omkring 400 000 barn folkbokförda i ett hushåll med en vuxen som har en riskkonsumtion av alkohol år 2020. Det innebär att cirka 1 av 6 barn i Sverige har en nära relation till en vuxen med förhöjd risk för fysiska, psykiska och sociala skador.
Riskkonsumtion är ett vitt begrepp och risken för att omgivningen påverkas varierar men kan antas öka vid hög konsumtion av alkohol eller vid beroende. Det innebär att även barn i nära relation till den vuxne med riskkonsumtion kan påverkas i varierande grad – från att inte alls påverkas till att påverkas mycket negativt. Negativ påverkan av en närstående vuxens alkoholkonsumtion kan till exempel handla om konflikter inom familjen, ekonomiska problem eller emotionell och fysisk frånvaro.
Beräkningen av antal barn som lever med en vuxen som har en riskkonsumtion visar att det är en stor grupp barn i Sverige som lever i en situation som kan innebära en förhöjd risk att påverkas negativt av andras konsumtion av alkohol.
Var tredje vuxen dricker en större mängd alkohol
30 procent av den vuxna befolkningen har intensivkonsumerat alkohol under de senaste 30 dagarna, enligt Monitormätningar 2023. Med intensivkonsumtion menas andelen i befolkningen som dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Intensivkonsumtion innebär i sig en ökad risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar.
En minskning av andelen som uppgett intensivkonsumtion skedde mellan 2004–2009, därefter har inga större förändringar skett i den totala befolkningen. Minskningen i början av perioden förklaras framför allt av att män och unga 17–49 år minskade sin intensivkonsumtion. Andelen personer 50 år och äldre med intensivkonsumtion har ökat under hela perioden 2004–2023.
Skillnaderna mellan män och kvinnor har minskat något under perioden 2004–2023, men män uppger fortfarande i större utsträckning en intensivkonsumtion jämfört med kvinnor.
Alkoholkonsumtion under covid-19-pandemin
Under covid-19-pandemin infördes ett flertal smittskyddsåtgärder som påverkade tillgängligheten till alkohol. Serveringsställen vidtog åtgärder för att minska trängsel genom t.ex. begränsning av öppettider och storlek på sällskap. Samtidigt minskade möjligheten att resa och därmed resandeinförseln. Enligt CAN var den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 6 procent lägre under 2020 och 4 procent lägre under 2021, jämfört med 2019.
I Sverige följde utvecklingen av alkoholkonsumtionen till stor del de trender som synts under en längre tid, visar resultat från HLV. Konsumtionen minskade framförallt bland unga i åldersgruppen 16-29 år och tydligast bland män.
Ökad känsla av ensamhet och isolering
Resultat från HLV visar att personer med riskkonsumtion av alkohol i större utsträckning uppgav besvär av ensamhet och isolering än andra personer. Organisationer för personer med beroendeproblematik och anhöriga signalerade i ett tidigt skede att dessa personer var särskilt utsatta för pandemins åtgärder när stödverksamhet drogs in eller minskade och risken för isolering ökade, vilket de uppfattade gav en ökad risk för återfall.
En varierad bild internationellt
I ett internationellt perspektiv har utvecklingen av alkoholkonsumtionen under covid-19-pandemin varierat. I många europeiska länder minskade alkoholkonsumtionen generellt, medan vissa länder har sett en ökad konsumtion. Även internationellt har minskad alkoholkonsumtion framförallt synts i den yngsta åldersgruppen. Flera internationella studier har funnit att personer som drack mycket alkohol innan pandemin hade högre risk att öka sin konsumtion under pandemin än personer som drack mindre alkohol innan pandemin.
Alkohol och risken för sjukdom
Alkohol kan även påverka sjukdomsförloppet vid insjuknande i covid-19. Alkoholkonsumtion ökar risken för symptomatisk och allvarlig sjukdom, samt risken att behöva söka sjukhusvård, inklusive intensivvård, för covid-19.
Ta fram egen statistik
Du kan ta fram egen statistik om alkoholkonsumtion om du vill fördjupa dig och till exempel undersöka regionala skillnader. Här presenterar vi några verktyg som du kan använda själv.
Indikatorlabbet
Med statistik från Folkhälsomyndighetens databas Indikatorlabbet kan du följa utvecklingen över tid inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar. Du kan se indikatorer uppdelat i olika grupper som kön och ålder.
I Indikatorlabbet hittar du bland annat följande statistik om konsumtion:
- Alkoholförsäljning
- Alkoholkonsumtion, andel i befolkningen som druckit senaste 30 dagarna
- Gravida, riskbruk alkohol
- Högkonsumtion
- Intensivkonsumtion
- Oregistrerad anskaffning
- Registrerad anskaffning
- Riskkonsumtion
Indikatorlabbet (extern webbplats)
Folkhälsodata och FolkhälsoStudio
Folkhälsomyndighetens databas Folkhälsodata innehåller mycket omfattande information om hälsans bestämningsfaktorer och hälsoutfall. Du kan ta ut information på två sätt, genom Folkhälsostudio och Folkhälsodata.
FolkhälsoStudio
FolkhälsoStudio är ett webbaserat verktyg för att göra folkhälsostatistik mer lättillgänglig och interaktiv. I verktyget finns ett stort urval av faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Introduktion till FolkhälsoStudio och instruktioner i hur du använder verktyget.
Folkhälsodata
Folkhälsodata använder du om du vill ta ut tabeller som du själv jobbar vidare med. Introduktion till Folkhälsodata och instruktioner i hur du använder verktyget.