Skadeverkningar av narkotika

Att använda narkotika medför ökad risk för hälsoproblem

Användning av narkotika medför ökad risk för skador ur både ett medicinskt och ett socialt perspektiv. Sjukligheten och dödligheten är större bland personer som använder narkotika jämfört med övriga befolkningen. Skadorna kan uppkomma akut eller först efter en tids användning och varierar mellan individer och substanser.

Det är flera faktorer som påverkar vilka negativa effekter som kan uppkomma av narkotikabruk, till exempel:

• vilken typ av narkotika man använder
• hur mycket och hur ofta man använder
• vilket sätt man intar narkotikan på
• ålder och det allmänna hälsotillståndet hos den som använder narkotika

Att använda opioider, att använda narkotika ofta och i höga doser, att använda narkotika i ung ålder, att injicera och att använda flera olika substanser samtidigt ökar risken för ohälsa, skador och död.

Beroendecentrum i Stockholm har listat de vanligaste narkotiska preparaten och beskriver på sin webbplats dess skadeverkningar.

Droger (beroendecentrum.se)

Injicering av droger kan leda till infektionssjukdomar

Infektioner såsom hiv, hepatit B och C är vanliga bland personer som injicerar narkotika. Det beror på att virus kan spridas via blod när personer delar injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.) med andra. Hepatit C är särskilt vanligt förekommande i gruppen personer som injicerar droger. WHO har fastställt målet att eliminera hiv, hepatit B och C i världen till 2030. Det är viktigt att motverka spridning av dessa infektionssjukdomar då de kan leda till ökad risk för ohälsa och för tidig död. I Sverige och i många andra länder finns sprututbytesmottagningar där personer som injicerar droger kan byta sina använda injektionsverktyg mot nya. I dag finns ett vaccin för att förebygga hepatit B, effektiva mediciner för hiv och hepatit B, samt botande behandling för hepatit C.

När det gäller personer som injicerar droger behövs bättre uppföljning, övervakning och analys av epidemiologisk utveckling och omvärldsanalys, liksom bättre kunskap och samverkan inom sjukvård, socialtjänst, beroendevård och kriminalvård.

Det behövs fler mobila lågtröskelverksamheter i regioner där det finns behov av sprututbyten. De uppsökande lågtröskelverksamheterna kan med fördel stärkas för personer som injicerar droger.

• Hivprevention bland personer som injicerar droger
• Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige – Kunskapsunderlag, analys och bedömningar

Användning och negativa konsekvenser är ojämlikt fördelade

Narkotikaanvändning kan leda till ohälsa och sociala problem i olika omfattning för olika individer och olika befolkningsgrupper. Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står utanför arbetsmarknaden jämfört med andra grupper. De själva och deras närstående rapporterar också sämre hälsa jämfört med resten av befolkningen.

En sämre självskattad hälsa är vanligast hos de som uppger användning av icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel, jämfört med användning av cannabis respektive övriga narkotikaklassade substanser (till exempel kokain, ecstasy, amfetamin, och heroin). Särskilt dåligt mår de personer som använder narkotika ofta. Det gäller samtliga typer av narkotikaklassade substanser.

Ju större skador av narkotika desto större blir också den ojämlika fördelningen. I en analys av 2019 års dödsfall fann vi att risken för dödsfall var avsevärt högre bland personer med högst förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning. Risken var också högst för personer födda i andra nordiska länder följt av Sverige.

Utöver risker för ohälsa finns också andra negativa konsekvenser av narkotikaanvändning såsom stigma, utanförskap och marginalisering samt kriminalitet.

I en litteraturöversikt om riskfaktorer för narkotikabruk och narkotikarelaterade problem framkom att bland barn och unga som växer upp med olika typer av hälsomässiga, familjerelaterade, sociala och ekonomiska svårigheter är det fler som senare i livet får narkotikarelaterade problem.

• Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige – Studier av socioekonomiska skillnader och hälsotillstånd hos användare och deras närstående
• Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar – En statistiksammanställning (socialstyrelsen.se)
• Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem, version 2

Läs mer om skadeverkningar av narkotika

Cannabis och folkhälsa

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Samhällskostnader för narkotikabruk

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en ny beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 38 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av narkotika kan samhället minska både skador och kostnader till följd av narkotika.

Problematiskt narkotikabruk

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.

Narkotikarelaterade dödsfall

Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider. Antalet förgiftningsdödsfall ligger på en hög nivå men har minskat de senaste åren.

Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.