Folkhälsomyndigheten.se stödjer inte längre Internet Explorer. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna (Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox). Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.
Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider.
Antalet förgiftningsdödsfall ligger på en hög nivå men har minskat sedan 2015. Det är endast de oavsiktliga överdoserna och överdoser med oklar avsikt som minskat medan de narkotikarelaterade suiciden har ökat. Den totala minskningen har också enbart varit bland män.
Viktigt att arbeta förebyggande
Antalet dödsfall som orsakas av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ligger på en hög nivå men sedan 2015 har antalet dödsfall minskat varje år med undantag för 2017 och 2022. Det finns stora skillnader i dödlighet mellan olika grupper i samhället. Läkemedels- och narkotikarelaterade dödsfall är vanligare bland män och mycket vanligare bland personer med högst förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning. Utvecklingen de senaste åren ser också sämre ut för kvinnor och det är framförallt bland männen som minskningar skett.
Det går att förebygga denna typ av förtida dödlighet, men det behövs både akuta och långsiktiga åtgärder inom många områden. Läs mer i avsnittet "Narkotikarelaterade dödsfall redovisas på två sätt" om möjliga orsaker till minskningen samt på sidan ”Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika”.
Narkotikarelaterade dödsfall redovisas på två sätt
Det finns flera mått på narkotika- och läkemedelsrelaterad dödlighet, vilket beror på att länder definierar dödsfallen på olika sätt och att delvis olika ICD-koder (diagnoskoder) och substanser ingår. I Sverige redovisar vi två mått:
EUDA – drug related deaths
Läkemedels- och narkotikaförgiftningar
Båda måtten innefattar enbart dödsfall där substansen är underliggande dödsorsak, det vill säga har orsakat dödsfallet genom förgiftning. De dödsfall där substansen har bidragit till dödsfallet, till exempel trafikolyckor eller sjukdomar, ingår inte i statistiken. De två måtten skiljer sig åt i antal dödsfall men visar på liknande trender över tid. Båda måtten visar på en minskning mellan 2018 och 2021, framförallt bland männen och av de oavsiktliga överdoserna. Båda måtten visar också på en ökning under 2022.
Dödsfallen delas in tre kategorier:
Oavsiktliga förgiftningar (i vardagligt tal dödliga överdoser)
Suicid med läkemedel eller narkotika
Dödsfall där avsikten varit oklar
Kategorierna skiljer sig något åt. Det är fler män än kvinnor som dör av överdoser och fler kvinnor än män som dör av suicid med narkotika eller läkemedel. De som dör av suicid är något äldre än de som dör av överdoser. I en analys av 2019 års dödsfall fann vi att risken, oavsett kategori, för dödsfall var avsevärt högre bland personer med högst förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning. Risken var också högst för personer födda i andra nordiska länder följt av Sverige. Det finns också vissa regionala skillnader. De dödsfall där avsikten inte gått att avgöra utgörs av en blandning mellan suicid och oavsiktliga överdoser.
Drug related deaths är en av fem nyckelindikatorer som medlemsländerna varje år rapporterar in till EU:s narkotikamyndighet EUDA (tidigare EMCDDA) för att ge en bild av narkotikasituationen. Detta mått inkluderar färre substanser än det nationella måttet läkemedels- och narkotikaförgiftningar och bara narkotikaklassade substanser ingår. I måttet ingår också fall med så kallade F-koder. Det är dödsfall till följd av psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser.
Under 2023 avled 474 personer i Sverige till följd av narkotikarelaterade dödsfall enligt EU-måttet. Det är en minskning med 50 dödsfall från 2022. Minskningen var enbart bland män och framförallt för dödsfall med oklar avsikt, de oavsiktliga överdoserna var relativt oförändrade och suiciden ökade något.
Av samtliga dödsfall 2023 stod de oavsiktliga överdoserna för runt 57 procent, 21 procent utgjordes av suicid, i 18 procent av fallen var avsikten oklar och i 4 procent av fallen handlade det om dödsfall till följd av psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F-koder).
Figur 1: Dödsfall till följd av narkotika enligt EU-måttet, 2014–2023, fördelat på män och kvinnor.
Det svenska måttet läkemedels- och narkotikaförgiftningar
Måttet för den officiella svenska statistiken är läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Detta mått syftar till att redovisa de dödsfall som är orsakade av förgiftning med läkemedel, narkotika eller biologiska substanser som underliggande dödsorsak.
Eftersom fler substanser och även läkemedel som inte är narkotikaklassade ingår i det nationella måttet fångas fler dödsfall i läkemedels- och narkotikaförgiftningar än i EUDA-måttet – vilket också speglas i att andelen suicid är högre. Genom att även inkludera icke narkotikaklassade substanser i det nationella måttet kan man tidigt fånga upp trender och varna för potentiellt riskfyllda nya substanser som ännu inte hunnit klassificeras som narkotika eller hälsofarlig vara.
Närmare en fjärdedel av dödsfallen som fångas i det nationella måttet utgörs av förgiftningar med läkemedel som inte är klassade som narkotika (se mer under rubriken substanser som orsakar dödsfall).
Under 2023 avled 822 personer i Sverige till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det är 38 färre än 2022. Minskningen var enbart bland män och för oavsiktliga överdoser och dödsfall med oklar avsikt medan suiciden ökade något.
Av samtliga dödsfall 2023 stod de oavsiktliga överdoserna för 41 procent av fallen, 36 procent utgörs av suicid och i 22 procent av fallen har inte avsikten kunnat bedömas.
Figur 2. Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2014–2023, fördelat på män och kvinnor.
Substanser som orsakar dödsfall
Det som orsakar förgiftningsdödsfall är ofta flera olika substanser i kombination - en blandning av illegala substanser, narkotikaklassade läkemedel och läkemedel som inte är klassade som narkotika.
Dödsfall av opioider är vanligast (finns till exempel i EU-måttet närvarande i närmare 90 procent av dödsfallen):
Illegala opioider utan medicinsk användning, till exempel heroin och fentanylanaloger.
Opioidläkemedel för till exempel smärta, som till exempel oxikodon och tramadol.
Opioidläkemedel som används vid behandling för opioidberoende inom läkemedelsassisterad behandling, till exempel metadon och buprenorfin.
Även substanser som kokain, amfetamin och nya substanser som ännu inte klassificerats som narkotika eller hälsofarlig vara orsakar också dödsfall.
De vanligast förekommande substanserna som orsakat dödsfallet skiljer sig åt mellan oavsiktliga och avsiktliga överdoser. Opioider är vanligt bland de oavsiktliga förgiftningarna och bland suicid dominerar läkemedel (lugnande medel och sömnmedel).
Det nationella måttet läkemedels- och narkotikaförgiftningar innehåller alltså även förgiftningar med läkemedel som inte är klassade som narkotika. En analys av 2019 års dödsfall (se nedan) visar att närmare en fjärdedel av de dödliga förgiftningarna var orsakade av icke-narkotikaklassade läkemedel. Det handlade om läkemedel som används som lugnande, för att dämpa ångest eller för sömnbesvär (antihistaminer), vissa antidepressiva läkemedel samt paracetamol som används för smärtlindring och febernedsättande. Paracetamol är det enda läkemedlet i detta mått som finns att köpa utan recept.
Socialstyrelsen har utökat dödsorsaksregistret med en substansmodul där enskilda substanser som haft betydelse för dödsfallet registreras. Informationen kommer från dödsorsaksintygen och substanserna har identifierats i toxikologiska analyser. Information kan även, men mindre vanligt, komma från substanser som hittats på fyndplatsen eller i samband med tidigare vård för skadligt bruk och beroende.
Minskningen har flera möjliga orsaker
Minskningen av antal dödsfall påbörjades redan efter 2015 men 2017 orsakade fentanylanaloger många dödsfall, vilket gjorde att antalet dödsfall ökade tillfälligt det året. Vad ökningen 2022 berodde på är oklart. Men över tid har alltså antalet dödsfall minskat. Det finns flera möjliga orsaker till att antalet dödsfall har minskat under senare år. Det kan till exempel vara att:
läkemedlet naloxon som häver opioidöverdoser har blivit mer tillgängligt
tillgång till och kunskap om läkemedelsassisterad behandling har ökat
fler sprututbyten har öppnats upp – i dag finns de i nästan alla regioner
informationsfoldrar och samtalsstöd om överdosrisker och användning av naloxon riktade till brukare och personer som möter brukare har publicerats
antal dödsfall till följd av fentanylanaloger har minskat efter flera insatser från myndigheter både i Sverige och internationellt.
Dessa åtgärder kopplar främst till minskningen av de oavsiktliga överdoserna. För att även de narkotikarelaterade suiciden ska minska behövs ytterligare och andra typer av insatser. Åtgärderna behöver ta hänsyn till att de som dör av avsiktlig överdos (suicid) oftare är något äldre, andelen kvinnor är högre, andelen läkemedel högre, fler är ensamma hemma vid tiden för dödsfallet och att den psykiska ohälsan är högre jämfört med de personer som dör av oavsiktlig överdos.
Samsjuklighet – det vill säga att ha två eller flera sjukdomsdiagnoser är hög för alla kategorier av narkotikadödsfall och ofta handlar det om beroendediagnoser, psykiatriska diagnoser eller smärtdiagnoser. Insatser och behandling för flera tillstånd behöver samordnas och ges samtidigt för att kunna ge adekvat vård och stöd och för att i förlängningen även förebygga dödsfall.
Under 2022 ökade dock antalet dödsfall. Det behövs fortsatta undersökningar om vad ökningen kan bero på och även mer information om vilka olika substanser som orsakat dödsfallen.
Statistik om narkotikarelaterade dödsfall
Statistik om dödsfall till följd av narkotika och eller läkemedel publiceras vid olika tidpunkter för de olika måtten. Generellt gäller att för ett visst år kommer den samlade statistiken ungefär ett halvår in på året därpå.
Statistik om det nationella måttet läkemedels- och narkotikaförgiftningar finns först i Socialstyrelsen statistikdatabas för dödsorsaker.
Statistik för det nationella måttet finns även i vår databas Folkhälsodata. Dödsfall i förgiftningar ett visst år brukar publiceras sista kvartalet året efter. Statistiken finns i länken under "stödstruktur för hälsa och målområden-hälsa-substansrelaterad dödlighet- läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död".
Statistik om båda måtten, läkemedels- och narkotikaförgiftningar samt EU-måttet, finns i vårt ANDTS-uppföljningssystem Indikatorlabbet (sök på narkotika). Dödsfall ett visst år brukar publiceras mot slutet av året därpå.
EUDA har viss statistik i sin databas Statistical Bulletin som innehåller den senaste inrapporterade datan från medlemsländerna. Narkotikarelaterade dödsfall finns under rubriken ”overdose deaths-trends-national definition-number of deaths”. Detta är dock faktiska dödstal och inte satta i relation till befolkningsstorlek. EUDA:s årliga rapport Europeisk narkotikarapport innehåller vanligen en bilaga med antal dödsfall per miljon invånare. Läs mer om rapporten i nedanstående avsnitt.
Utöver ovanstående statistikkällor finns mer fördjupad statistik och analyserad data i rapporter, varav några är återkommande.
Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket återrapporterade 2022 ett regeringsuppdrag i den gemensamma rapporten Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar – en statistiksammanställning. Dödsfallen beskrivs utifrån flera relevanta perspektiv, som exempelvis kön, ålder, socioekonomi, födelseland och län samt samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska diagnoser. I rapporten redovisas även rutiner för att fastställa dödsorsak, vilka substanser som orsakat dödsfallen, omständigheter runt dödsfallen och svårigheterna med att tolka statistiken och göra jämförelser över tid och med andra länder.
Det går också att läsa mer om bland annat narkotikarelaterade dödsfall i vår årliga publikation Den svenska narkotikasituationen. Rapporten baseras på uppgifter som som rapporteras till EUDA och brukar ges ut runt årsskiftet och avser narkotikasituationen året innan (eller två år innan om den publiceras efter nyår).
Rapporten sammanfattar Sveriges narkotikasituation under 2022 (delvis 2023) och innehåller till största del uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterat in till…
Kort om läkemedels- och narkotikaförgiftningar finns också i årsrapporten för Folkhälsan i Sverige 2023. För 2021 års dödsfall publiceras analyserna till exempel någon gång under det första kvartalet 2023.
Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning…
EUDA publicerar varje år rapporten Europeisk narkotikarapport runt halvårsskiftet. I denna finns uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall två år tidigare. Den senaste upplagan från 2024 har uppgifter om dödfallen 2022 eller tidigare beroende på när länderna senast rapporterat in.
Om att tolka och jämföra statistik om dödsfall till följd av läkemedel och narkotika
Statistiken om narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet både vad gäller antal dödsfall och utvecklingen över tid, men också jämförelser mellan länder.
Statistiken som ligger till grund för narkotikarelaterad dödlighet beror delvis på faktorer som hur många obduktioner och toxikologiska analyser som genomförs, vad som analyseras och hur dödsfallet kodas. Analysmetoderna förbättras också över tid och det blir möjligt att identifiera fler substanser.
Dessa faktorer skiljer sig åt mellan länder vilket gör det svårt att jämföra dödlighet mellan olika länder – vilket EUDA ofta uppmärksammar. Många europeiska länder rapporterar inte in någon data alls eller med stor oregelbundenhet och i flera länder har man en bekräftad underrapportering av dödsfall.
De nordiska länderna ligger högt vad gäller antal narkotikarelaterade dödsfall sett ur ett europeiskt perspektiv. De nordiska länderna liknar också varandra när det gäller hur man registrerar och rapporterar dödsfall och vilka rättsmedicinska rutiner man har. De nordiska länderna genomför förhållandevis många rättstoxikologiska analyser vid obduktioner. Hur många dödsfall ett land har hör också ihop med hur många personer som använder narkotika eller har ett problematiskt bruk av narkotika, t ex injicerar. Det finns indikationer på att de nordiska länderna har högre bruk av opioider och högre andel som injicerar än övriga Europa. Detta medför högre risker för skador och dödsfall.
Under åren 2019 och 2020 låg de nordiska länderna i topp och Sverige, Norge, Finland och Island hade närliggande antal dödsfall i förhållande till befolkningsstorlek. Även Danmark låg högt, men lägst bland de nordiska länderna. Norge låg allra högst bland samtliga rapporterande länder 2020 – vilket är den senaste jämförande datan som finns.
Men oavsett hur det ser ut i andra länder, exakt hur många dödsfall det handlar, hur stor ökningen har varit eller att det börjat minska på senare år så:
är antalet dödsfall till följd av narkotika högt i Sverige
har antalet dödsfall ökat över tid
är detta dödsfall som kan förebyggas
behövs mer åtgärder på fler nivåer
Rapport om dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar
År 2022 publicerades en rapport om statistiken avseende dödsfall till följd av läkemedels-och narkotikaförgiftningar. Rapporten är ett resultat av ett gemensamt regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Läkemedelsverket. I rapporten presenteras grundläggande statistik och fakta om dödsfallen. Statistiken är uppdelad på dödsfall till följd av oavsiktliga förgiftningar (överdoser), avsiktliga förgiftningar (suicid) och förgiftningar där avsikten varit oklar. Dödsfallen beskrivs utifrån flera relevanta perspektiv, som exempelvis kön, ålder, socioekonomi, födelseland och län samt samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska diagnoser.
I rapporten redovisas även rutiner för att fastställa dödsorsak, vilka substanser som orsakat dödsfallen, omständigheter runt dödsfallen och svårigheterna med att tolka statistiken och göra jämförelser över tid och med andra länder.
