Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT)

Lyssna

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan aktörer som polis, kommun och region.

Folkhälsomyndigheten följer upp det regionala och lokala SMADIT-arbetet via den årliga undersökningen Länsrapporten. På detta sätt kan vi se hur många kommuner som arbetar med SMADIT och vilka aktörer som samverkar i arbetet.

Figur 1. Andel kommuner 2011-2023 som arbetade med SMADIT.

Figuren visar andelen kommuner som har arbetat med SMADIT från år 2011 till år 2023. År 2023 var andelen 46 procent.

Lokala samarbeten är centralt

Utgångspunkten för SMADIT är att misstänkta ratt-, drogratt- eller sjöfyllerister så snabbt som möjligt ska få erbjudande om att komma i kontakt med socialtjänst eller beroendevård för att adressera sina problem med alkohol och/eller narkotika. Den lokala polisen, eller tjänstemännen på Kustbevakningen eller Tullverket, som ertappar den onyktre i trafiken vägleder till en kontakt med kommun eller region enligt lokala förutsättningar. Hur man arbetar med SMADIT skiljer sig åt över landet. Det finns ofta samverkansgrupper som hanterar det lokala eller regionala SMADIT-arbetet såsom fördjupade samarbeten, lokal uppföljning och återkoppling med mera.

Vilka samverkar kring SMADIT?

Det var 115 kommuner (eller 46 procent av dem som svarade på Länsrapportens undersökning) som uppgav att de arbetade med SMADIT under 2023. De vanligaste lokala aktörerna i samverkan kring SMADIT var Polismyndigheten och kommunens socialtjänst. Därutöver uppgav drygt en tredjedel att regionen var en samverkansaktör. I kategorin "annan aktör" lyfts främst länsstyrelsen.

Figur 2. Lokala aktörer som samverkade kring SMADIT 2023.

Figuren visar vilka lokala aktörer som kommunerna uppgav som samverkande parter i SMADIT-arbetet under 2023. Kommunens socialtjänst och Polismyndigheten var de vanligaste lokala aktörerna.

Många förare som avlider i trafikolyckor har tidigare varit misstänkta för drograttfylleri

Fyra av tio förare som avlider i trafikolyckor har alkohol och/eller narkotika i kroppen. Det visar en studie som Rättsmedicinalverket gjort på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, där rättskemiska analyser av avlidna förare i trafikolyckor under perioden 2012–2022 har påvisat om förarna hade alkohol och/eller narkotika i kroppen. 1 525 förare avled under perioden, varav 594 personer (39 procent) hade alkohol och/eller narkotika i kroppen.

Andelen avlidna förare med påvisad förekomst av alkohol och/eller minst en narkotikaklassad substans varierade mellan olika län, från 34 procent (Uppsala län, Kalmar län, Värmlands län, Västerbottens län) till 48 procent (Blekinge län, Örebro län).

Siffrorna i tabell 1 visar antalet avlidna förare med påvisad förekomst av alkohol och/eller narkotika i kroppen, i förhållande till folkmängd i respektive län. Uppgifter om folkmängd är hämtade från Statistiska centralbyrån. Tabellen visar även andelen avlidna förare med påvisad förekomst av alkohol och/eller minst en narkotikaklassad substans i respektive län. Notera att antalet avlidna förare för alla län tillsammans är 1 520 då information om dödsplats saknades för fem dödsolyckor. För Sverige ingår samtliga 1 525 dödsolyckor.

Tabell 1. Avlidna förare i trafikolyckor 2012-2022, uppdelat efter län.
Län Antal avlidna förare Antal avlidna förare, med alkohol och/eller narkotika i kroppen, per 100 000 invånare Andel avlidna förare med alkohol och/eller narkotika i kroppen (%)
Stockholms län 143 6 44
Uppsala län 58 14 34
Södermanlands län 55 18 38
Östergötlands län 68 14 43
Jönköpings län 78 21 41
Kronobergs län 46 23 35
Kalmar län 53 21 34
Gotlands län 19 31 37
Blekinge län 23 14 48
Skåne län 181 13 36
Hallands län 50 15 40
Västra Götalands län 234 13 38
Värmlands län 74 26 34
Örebro län 66 21 48
Västmanlands län 35 12 43
Dalarnas län 65 23 35
Gävleborgs län 57 20 40
Västernorrlands län 58 24 43
Jämtlands län 23 17 35
Västerbottens län 50 18 34
Norrbottens län 84 34 40
Sverige 1 525 15 39

Sammanlagt hade cirka 11 procent av de avlidna förarna tidigare varit misstänkta för drograttfylleri. Bland avlidna förare med tidigare misstanke om drograttfylleri var förekomsten av minst en narkotikaklassad substans nästan tre gånger så hög som bland avlidna förare utan tidigare misstanke. Många dödsfall i trafiken skulle förhoppningsvis kunna undvikas om fler som ertappas för rattfylleri erbjuds vårdkontakt och stöd efter händelsen.

Läs mer om resultaten i vårt faktablad:

  • Alkohol och narkotika vid dödliga olyckor i trafiken
    Publicerad:

    Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar brotts- eller ANDTS-förebyggande eller med vård och stöd, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på…

Hur kan man arbeta med SMADIT?

För att SMADIT-arbetet ska fungera krävs en långsiktig och nära samverkan mellan olika samhällsaktörer. Här har vi samlat erfarenheter och tips från olika delar av landet.

Arbetssättet SMADIT föddes i Skellefteå i slutet av 90-talet. Hur jobbar man idag och vad har man lärt sig under arbetets gång? Se film om SMADIT i Västerbotten.

I Stockholm har polisen och regionen hittat sitt sätt att samverka genom en gemensam SMADIT-lokal. Se film om arbetet, utmaningarna och framgångsfaktorerna.

En film om SMADIT-samverkan i Västerbotten

Filmen är ett lokalt exempel från Västerbotten på hur man kan arbeta med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken.

En film om SMADIT-samverkan i Stockholm

Filmen är ett lokalt exempel från Stockholm på hur man kan arbeta med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken.

Faktablad

Uppdaterad:

Skriv ut