Vägen till ett rökfritt Sverige

Lyssna

Den dagliga rökningen av cigaretter har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Minskningen sammanfaller med det breda tobaksförebyggande arbete som bedrivits under samma tid.

Sverige såg riskerna med tobaksrökning tidigt och de första nationella åtgärderna infördes på 1960-talet. Det tobaksförebyggande arbetet i Sverige har

  • minskat tillgängligheten till produkterna
  • minskat efterfrågan och den sociala acceptansen för att röka cigaretter
  • ökat tillgängligheten till tobaksavvänjning.

Arbetet har även skett och sker långsiktigt och i samverkan mellan flera aktörer internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Exempel på tobakspreventiva åtgärder som har genomförts är förbud mot tobaksreklam, skattereglering, åldersgräns, införandet av rökfria miljöer, både inomhus och på vissa platser utomhus.

Rökningen har minskat i takt med de tobaksförebyggande insatserna

Andelen kvinnor och män som röker cigaretter dagligen har kontinuerligt minskat. Minskningen sammanfaller med de tobaksförebyggande åtgärderna som införts över tid.

Figur 1. Andel män och kvinnor som röker cigaretter dagligen över tid, från 1980-talet och framåt. Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)

Linjediagram som visar en kraftning minskning i andelen kvinnor och män som röker cigaretter dagligen Några viktiga internationella och nationella tobaksförebyggande insatser:

  • 1964 Medicinalstyrelsen (Socialstyrelsens föregångare) får i uppdrag att årligen informera om tobaksrökningens hälsorisker
  • 1977 Lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror införs
  • 1979 Lag om marknadsföring av tobak och alkohol införs
  • 1993 Tobakslag om rökfria miljöer bland annat inom barnomsorg, offentliga lokaler och färdmedel beslutas
  • 1994 Rökfria skolgårdar införs i Tobakslagen
  • 1995 Lag om skatt på tobak börjar gälla
  • 1997 18-års-gräns för att få köpa tobaksprodukter införs i Tobakslagen
  • 2001 EU antar direktiv om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror
  • 2002 Hälsovarningar och marknadsföringsregler införs i Tobakslagen
  • 2002 Rökning endast tillåten på särskilda rökområden på restauranger och andra serveringsställen införs i Tobakslagen
  • 2003 Sveriges riksdag beslutar om ett övergripande mål för tobakspolitiken om att minska tobaksbruket
  • 2005 Rökförbud inomhus på serveringar införs i Tobakslagen
  • 2005 WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ratificeras
  •  2005 Marknadsföringsförbud, sponsring och utomhusreklam införs i Tobakslagen
  • 2011 Nationell ANDT-strategi (2011 – 2015) beslutas
  • 2015 Målet om ett rökfritt Sverige 2025 antas
  • 2016 EU: s tobaksproduktdirektiv (TPD) införlivas
  • 2016 ANDT-strategin förnyas (2016-2020)
  • 2017 Lagen om e-cigaretter införs
  • 2017/18 Lag om tobak och liknande produkter beslutas som bland annat innebär ytterligare rökfria utomhusmiljöer och krav på tillstånd för att sälja tobak
  • 2022 ANDTS-strategin förnyas (2022-2025) och inkluderar även nikotinprodukter
  • 2022 Lag om tobaksfria nikotinproduker beslutas

Utmaningar inom det tobaks- och nikotinförebyggande arbetet

I Sverige har användandet av e-cigaretter och nikotinsnus ökat kraftigt bland unga de senaste åren. Samtidigt ser vi en ökning av antalet unga som röker cigaretter. Forskning visar att användning av e-cigaretter och snus kan öka risken för att börja röka cigaretter.

En annan utmaning är att det fortfarande finns stora socioekonomiska skillnader i rökning. Den totala tobaks- och nikotinanvändningen är också hög. Andelen som röker cigaretter ibland är lika stor som de som röker dagligen. Användningen av tobakssnus har varit relativt oförändrad över tid men de senaste åren har användningen av nikotinsnus ökat, särskilt bland unga tjejer.

Det tobaksförebyggande arbetet behöver bli nikotinförebyggande

För att minska användningen av en tobaks- och nikotinprodukt behöver vi arbeta för att minska bruket av alla produkter. Nikotinprodukter behöver därmed ingå i det tobaksförebyggande arbetet framåt.

Ett effektivt verktyg i det tobaks- och nikotinförebyggande arbetet är skyddsreglering och i dag skiljer sig regleringen åt mellan produkter. En reglering för tobaks- och nikotinprodukterna som är mer lik den skyddslagstiftning som finns för cigaretter skulle öka skyddet för barn och unga.

Läs mer