Tillsyn av personlig och ekonomisk lämplighet av den som har serveringstillstånd
LyssnaDen här vägledningen vänder sig till dig som är kommunal handläggare och som arbetar med tillsyn av personlig och ekonomisk lämplighet av den som har serveringstillstånd. Här finns information om vilka underlag du har rätt att kräva in och hur du kan använda dem i tillsynen.
Inledning
Verksamheter med serveringstillstånd kan granskas genom olika former av tillsynsinsatser. Viss tillsyn görs bäst på plats hos tillsynsobjektet medan annan kan göras genom att granska dokument och uppgifter. Tillsyn utan platsbesök kallas ibland för skrivbordstillsyn eller inre tillsyn. Den här vägledningen gäller i första hand kontrollen av att tillståndshavaren och personer med betydande inflytande (PBI) är personligt och ekonomiskt lämpliga för att ha serveringstillstånd. Kontrollen kan innebära att man tar in och granskar underlag från myndigheter eller från tillståndshavaren.
Information om vem som kan anses vara en PBI finns i vägledningen Prövning av lämplighet.
Hur ofta ska tillsyn göras?
I förarbetena till alkohollagen (2010:1622), AL, anges att kommunen ska kontrollera tillståndshavaren när serveringstillstånd beviljas, men också fortlöpande. Man bör också regelbundet följa upp vilka personer som har betydande inflytande i rörelsen och till exempel begära utdrag från belastningsregistret för dem. Det kan vara lämpligt att göra en sådan kontroll åtminstone en gång om året (prop. 2000/01:97, s. 79). I den löpande tillsynen kan kommunen fånga upp förändringar i verksamheten som inte har anmälts.
Det kan även komma in uppgifter från till exempel andra myndigheter som gör det nödvändigt att kontrollera en verksamhet, utöver den planerade tillsynen.
Tillsyn på förekommen anledning
Kommunen bör planera för att löpande granska lämpligheten hos de som har serveringstillstånd. En granskning kan också göras på förekommen anledning, det vill säga om kommunen får information som tyder på att en granskning behöver göras. Detta sker framförallt genom anmälan om förändringar och underrättelser. Även restaurangrapporten kan indikera behovet av tillsyn.
Rapportering av restaurangrapport och uppgifter för statistik och tillsyn
Anmälan om förändringar
Alla betydande förändringar av ägarförhållanden i en tillståndspliktig verksamhet måste anmälas till kommunen. Detta gäller bland annat köp av delar av verksamheten eller om ett dödsbo tar över ett serveringstillstånd. Skälet är att kommunen behöver kontrollera att de kriterier som tillståndsbeslutet grundade sig på fortfarande är uppfyllda. Detta bör kommunen granska inom ramen för sin tillsyn. Om en ny ägare räknas som en PBI behöver hen vara ekonomiskt och personligt lämplig. Personen kan också behöva visa att hen har tillräckliga kunskaper i alkohollagen och tillhörande föreskrifter.
Underrättelser
Kommunen kan få information om en verksamhet från andra myndigheter, till exempel Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket. Då bör kommunen kontrollera uppgifterna och vid behov inleda tillsyn. Det kan även komma in information från allmänheten om att något inte står rätt till på ett serveringsställe.
Restaurangrapport
Varje år ska den som har serveringstillstånd rapportera omfattningen av delar av sin verksamhet i en så kallad restaurangrapport som skickas till Folkhälsomyndighetens alkohol- och tobaksregister. Kommunen kan använda dessa rapporter för att till exempel följa verksamhetens omfattning, och får möjlighet att reagera på avvikelser såsom oförklarligt lika siffror från år till år, markant förändring från tidigare år eller stora skillnader jämfört med liknande verksamheter.
Folkhälsomyndighetens alkohol- och tobaksregister (atr.folkhalsomyndigheten.se)
Kravet på att lämna in en restaurangrapport gäller bara den som är skyldig att använda kassaregister. Information om när företaget kan vara undantagen från kravet att använda kassaregister finns i Skatteverkets allmänna råd.
Vad kan tillsyn av lämplighet omfatta?
Oavsett om tillsynen är löpande eller initieras av inkomna uppgifter kan kommunen använda samma metod för att kontrollera verksamheten. Det är viktigt att kraven på personlig och ekonomisk lämplighet upprätthålls även efter det att ett serveringstillstånd meddelats. När det finns ett gällande serveringstillstånd är det kommunen som har bevisbördan för att visa att det finns brister i lämpligheten som kräver åtgärder. För att samla in material kan du som handläggare till exempel kontakta olika myndigheter. Tillståndshavaren är också skyldig att lämna in de uppgifter som behövs för tillsynen. Den fortlöpande tillsynen av lämpligheten ska ske för tillståndshavarens och de eventuella PBI:ernas personliga och ekonomiska förhållanden.
Kontroll av personlig lämplighet
Du kan begära in uppgifter från Polismyndigheten för att kontrollera tillståndshavarens och eventuella PBI:ers personliga lämplighet. Till skillnad från vid tillståndsprövningen anger inte alkohollagen vilka uppgifter som Polismyndigheten ska tillhandahålla. Därför kan du själv behöva uppge vilka uppgifter som du önskar från till exempel belastningsregistret eller misstankeregistret. (9 kap. 8 § AL)
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
- Kammarrätten Sundsvall, mål 2755-19, daterad 2020-04-20
- Kammarrätten Stockholm mål 5759-18, daterad 2018-12-17
Kontroll av ekonomisk lämplighet
Ekonomisk lämplighet handlar om att tillståndshavaren eller PBI ska ha fullgjort sina skyldigheter mot det allmänna (prop. 1994/95:89, s. 64). Det kan du kontrollera genom att ta in information från flera olika källor.
Uppgift om betalning av skatter
Du kan få uppgifter från Skatteverket som visar om personen sköter inbetalning av skatter och avgifter. Du kan också begära uppgifter om tillståndshavaren är momsregistrerad och eventuella beslut från Skatteverkets yttre kontroll med mera.
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
- Högsta förvaltningsdomstolen, mål 6343-18, daterad 2019-06-04
- Kammarrätten Göteborg, mål 1715-22, daterad 2022-06-23
- Kammarrätten Jönköping, mål 1226-22, daterad 2022-10-10
- Kammarrätten Stockholm, mål 7710-20, daterad 2021-04-20
- Kammarrätten Stockholm, mål 9447-19, daterad 2020-05-26
- Kammarrätten Stockholm, mål 7413-19, daterad 2020-02-26
- Kammarrätten Jönköping, mål 2169-19, daterad 2019-11-04
- Kammarrätten Göteborg, mål 4021-18, daterad 2018-10-08
Uppgift om finansiell information
Kreditupplysningar är ett annat verktyg för att snabbt kunna hämta in finansiell information om tillståndshavaren och eventuella PBI:er. En kreditupplysning kan ge en överblick över ett företags finansiella status. Det går att få fram uppgifter om fysiska personer, enskilda näringsverksamheter, kommanditbolag, handelsbolag och aktiebolag.
De flesta kreditupplysningstjänster ger möjlighet till att lägga in bevakningar på företag. Det går att använda en sådan funktion för kommunens aktuella tillståndshavare, och då går en signal till kommunen när något händer i företaget. Exempel kan vara om styrelsens sammansättning förändras eller om det sker förändringar i restföringen. Funktionen kan användas i arbetet med tillsyn av tillståndshavare, eftersom kommunen kan granska händelsen och se om det är aktuellt att öppna ett tillsynsärende. Närstående bolag ska också granskas.
En kreditupplysning innehåller dock bara offentliga uppgifter och kan inte ersätta uppgifter från Skatteverket som även kan omfatta sekretessbelagd information. Dessutom kan svaret från Skatteverket innehålla offentliga uppgifter som inte finns med i en kreditupplysning, exempelvis beslut om att ompröva moms och arbetsgivaravgifter. Mall för begäran om uppgifter från Skatteverket finns på Länsstyrelsens webbplats.
Tillsyn inom alkohol, tobak och nikotinprodukter (lansstyrelsen.se)
Uppgift om skulder
Kronofogden kan ge uppgifter om eventuella aktuella och tidigare restförda skulder som hanteras av myndigheten. Skulder kan påverka serveringstillståndet; läs mer om detta i vägledningen om prövning av lämplighet och de tillhörande frågorna med svar.
- Prövning av lämplighet
- Hur stora skulder får man ha innan det är fråga om betydande belopp och därmed misskötsamhet?
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
- Högsta förvaltningsdomstolen, mål 6343-18, daterad 2019-06-04
- Kammarrätten Stockholm, mål 7710-20, daterad 2021-04-20
Uppgift om konkurs
Genom uppgifter från Bolagsverkets register går det att se om tillståndshavaren är eller har varit registrerad som exempelvis verkställande direktör eller styrelseledamot i företag som har försatts i konkurs. Dessa uppgifter finns ofta också med i kreditupplysningstjänster. Du kan också begära ut förvaltarberättelsen från domstolen, som beslutat om konkursen. Där kan du läsa mer om konkursen, exempelvis om det finns misstankar om oegentligheter såsom bokföringsbrott.
Granskning av finansiering
När en verksamhet bedrivits en tid är det ofta mindre aktuellt att granska uppstartens finansiering. I stället bör granskningen inriktas på hur verksamheten drivits över tid. Det kan dock finnas delar i den ursprungliga finansieringen som fortfarande är aktuella att granska, exempelvis avbetalningsplaner, lån från tidigare ägare, bryggeri eller grossist eller betydande egna insättningar.
Inom ramen för tillsynen kan du begära information direkt från tillståndshavaren för att till exempel utreda den löpande finansieringen eller om det inkommit ytterligare kapital i verksamheten. Du kan exempelvis be tillståndshavaren att redogöra för
- eventuella nytecknade avtal
- eventuella omfattande investeringar i verksamheten, exempelvis inköp av inventarier, och finansieringen av dem
- verksamhetens omfattning.
Bokföring och årsredovisningar
Bokföringen är central för att kunna få en bild av ekonomin hos en verksamhet och dess omfattning. Hos en verksamhet med serveringstillstånd ska det till exempel vara möjligt att följa alla inköp och all försäljning av alkoholdrycker.
Bokföringen avslutas varje år med ett bokslut. För aktiebolag, och vissa andra företag, behövs också en årsredovisning som mer detaljerat beskriver verksamheten. För att kunna följa en verksamhet med serveringstillstånd kan du begära in årsbokslut eller årsredovisningar och då gärna för flera år tillbaka för att kunna jämföra och följa utvecklingen över tid.
Uppgifter ur bokföringen, årsbokslutet eller årsredovisningen kan begäras in direkt från tillståndshavaren. Årsredovisningar kan också begäras in via Bolagsverket, bolagsverket.se.
Mer information om vilka uppgifter som ska finnas i dessa handlingar och hur de kan tolkas och bedömas: Vägledning i ekonomisk granskning - för kommunala handläggare av serveringstillstånd och tobakstillstånd (lansstyrelsen.se)
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
- Kammarrätten Göteborg, mål 1715-22, daterad 2022-06-23
- Kammarrätten Göteborg, mål 1609-20, daterad 2020-06-16
- Kammarrätten i Jönköping, mål 1506-18, daterad 2018-10-03
Uppgifter från andra myndigheter
Du kan begära ut handlingar och uppgifter från andra myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverket. Du kan också få uppgifter från andra kommuner.
Checklista på vad som granskningen kan omfatta
I ”Vägledning om ekonomisk granskning” finns en checklista med exempel på vad som bör ingå i den ekonomiska granskningen.
Granskning och bedömning av uppgifterna
Att granska och bedöma det ekonomiska underlaget kan vara en utmanande arbetsuppgift och till en början kan du behöva stöd och hjälp av någon med mer erfarenhet. Kanske kan du få hjälp av någon kollega på din egen eller någon annan kommun, eller hos Skatteverket. Det finns också en hel del exempel i ”Vägledning i ekonomisk granskning” som också kan vara till hjälp.
Tänk på att du i huvudregel behöver kommunicera inkomna uppgifter med tillståndshavare innan beslut.
Vad händer om brister upptäcks vid tillsyn?
Om tillsynen visar att det finns brister i lämpligheten kan kommunen besluta om sanktioner. Då handlar det om en erinran vid mindre överträdelser, men det kan bli aktuellt med en varning i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser (9 kap 17 § AL).
Om en varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd eller det redan har utdelats en eller flera varningar ska kommunen återkalla serveringstillståndet (9 kap 18 §).
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
Tillsynsavgift
Kommunen har rätt att ta ut en avgift av tillståndshavaren för den tid som tillsynen har tagit (8 kap 10 § AL), enligt självkostnadsprincipen. Men avgiften behöver inte alltid motsvaras av de faktiska kostnaderna i varje enskilt fall. Bedömningen av vilken avgift som ska debiteras kan alltså delvis bygga på schabloner, men kommunen ska inte kunna gå med vinst i sin tillsynsverksamhet (se bland annat Kammarrätten i Göteborg, mål 2932-12). Avgiften bestäms av kommunfullmäktige.