Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern. Resultatet är publicerade i en rapport och tabellsammanställning.
Syftet med studien var att stärka kunskapen om spelande och vilka samband som finns mellan spel, familjeförhållanden, livsvillkor och hälsa bland unga. Särskilt fokus låg på relationen mellan unga och deras föräldrar.
Huvudresultat
Resultaten visar att 3 procent av alla 16–19-åringar hade ett problemspelande och 7 procent hade någon grad av spelproblem. Killar låg högre än tjejer i båda ålderskategorierna för någon grad av spelproblem och problemspelande.
Två procent av 16–19-åringarna uppgav att de hade en förälder/vårdnadshavare med spelproblem, och häften av dessa bodde helt eller delvis med den föräldern. Tio procent av 16–17-åringarna och 18 procent av 18–19-åringarna uppgav att de hade en närstående med spelproblem.
Både unga med eget problemspelande och unga med föräldrar som har spelproblem upplevde sämre hälsa och mer missnöje inom en rad områden.
Häften av alla unga uppgav att de fått vara med när vuxna spelat om pengar. Det rör sig t.ex. om att ha fått ta ut resultat till tips, rätta bingobrickor, skrapa vuxnas lotter, eller titta på när vuxna spelar kort om pengar. Här fanns inga skillnader mellan de som fyllt 18 år och de som inte fyllt 18 år.
Trots att både unga och föräldrar tycker att åldersgränserna för spel är bra, har var femte person som inte fyllt 18 år spelat med en förälder under det senaste året.
Om undersökningen
Undersökningen gick ut till 20 000 personer som valdes ut slumpmässigt från Registret över totalbefolkningen (RTB), ett register som SCB ansvarar för. Hälften av urvalet var unga i åldern 16–19 år och hälften var föräldrar/vårdnadshavare med barn i den åldern. Av dessa var 5 000 föräldrar och 5 000 unga matchade, dvs. urvalet gjordes från samma familj. Det gör det möjligt för oss att koppla ihop svaren från föräldrar och deras barn.
Läs mer