Rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning bygger på vår och Mediemyndighetens rapport Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning. De har utvecklats genom forskningssammanställning, enkäter och dialoger med barn, unga, föräldrar och experter.
Från kunskapssammanställning till rekommendationer
Rapporten bygger på kunskap från vetenskaplig litteratur, enkätundersökningar samt dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar. Inriktningen på rekommendationerna har diskuterats med barn, unga, föräldrar och experter.
Arbetet har skett i flera steg
I samband med de dialoger som genomförts inom ramen för arbetet för kunskapssammanställningen har vi haft en särskild dialog om behov av rekommendationer och hur de ska utformas och spridas. I fokusgrupper med barn och föräldrar, i de så kallade barn- och föräldrapanelerna, har cirka 200 barn och unga, samt 100 föräldrar deltagit. Behov av rekommendationer, hur de kan utformas och spridas har även diskuterats med de myndigheter, civilsamhällesorganisationer samt professionsgrupper som deltagit i dialoger i arbetet med kunskapssammanställningen.
Vi har även haft interna dialoger med medarbetare från Folkhälsomyndigheten med erfarenhet av framtagande av rekommendationer, hälsofrämjande arbete och implementering, för att få inspel i arbetet med rekommendationerna. Denna gruppering har också varit med och granskat utkast på rekommendationerna i flera steg. Fokus för och utformning av rekommendationer har även diskuterats med ungdomsreferensgruppen kopplad till uppdraget, samt i barnpaneler med barn i årskurs 6.
Dialoger i form av hearings där det getts möjligheter att inkomma med synpunkter har även genomförts med externa aktörer, dels den till uppdraget kopplade expertgruppen forskare och dels de myndigheter, organisationer och professionsgrupper som tidigare deltagit i dialoger inom uppdraget och nu uttryckt intresse för dialog om rekommendationerna. Mediemyndigheten som vi samarbetade med i framtagandet av kunskapssammanställningen har deltagit i dessa hearings och bidragit med synpunkter på utkast på rekommendationer. Vi har även haft möten för kunskapsutbyte med representanter för danska Sundhedsstyrelsen, som redan utkommit med rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning, med kollegor från norska Helsedirektoratet, Skjermbruksutvaget och Folkehelseinstituttet samt med representanter för WHO Euro.
Generellt har de synpunkter som inkommit handlat om struktur, formuleringar och tonalitet. Vi har lyssnat in och gjort justeringar där vi sett att det ökat tydligheten och användbarheten av rekommendationerna.
I december 2024 kommer en mer utförlig vägledning till föräldrar, barn och unga och personer som jobbar nära barn. Denna kommer att arbetas fram i nära samarbete med barn, unga, föräldrar, experter samt aktörer som arbetar nära barn. Vi avser även att publicera rekommendationerna och vägledningen på olika språk, samt anpassade för olika gruppers förutsättningar.
Kunskapen bakom rekommendationerna
Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i den kunskapssammanställning som rekommendationerna för digital medieanvändning baseras på.
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har i en gemensam rapport sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa.
Rapporten bekräftar att digitala medier är en självklar del av barns och ungas fritid. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. I nationella enkäter uppger barn att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.
Forskning och data
Resultaten i kunskapssammanställningen grundar sig i aktuell forskning och data från nationella enkätstudier samt dialoggrupper med barn, unga, föräldrar och representanter för civilsamhälle, profession och andra myndigheter.
Generellt visar forskningen ett samband mellan mycket skärmanvändning och sämre sömnhälsa samt depressiva symtom. Att mycket skärmanvändning kan leda till sämre sömn ses redan för barn under ett års ålder. Ett annat tydligt resultat är ett ökat missnöje med den egna kroppen bland barn och unga 10–18 år, kopplat till exponering av osunda skönhetsideal på sociala medier.
Det är också tydligt att mycket speltid är en riskfaktor för att utveckla dataspelsberoende. Den tekniska och kommersiella utformningen av digitala medier kan också vara skadlig, dels genom att innehållet kan vara skadligt, dels genom att stimulera till ökad användning som kan tränga undan sömn, fysisk aktivitet och skolarbete.
Skyddsfaktorer och rekommendationer
När det gäller skyddsfaktorer ger rapporten stöd för att goda relationer till föräldrar och att skolan fungerar bra kan vara ett skydd mot negativa hälsoeffekter av digitala medier. Samspelet mellan livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa påverkar både användandet och konsekvenserna.
Folkhälsomyndigheten har med utgångspunkt i kunskapssammanställningens tagit fram rekommendationer för digital medieanvändning i åldrarna 0–18 år. De är riktade till barn och unga själva såväl som till vårdnadshavare och aktörer i barns och ungas närhet. En vägledning med mer utvecklade tips och stöd presenteras i december 2024 och fortsatt under 2025.
