Till dig som är eller har barn i åldern 13–18 år

Rekommendationerna gäller från att man fyller 13 år till och med att man fyller 18 år.

Föräldrar har en viktig roll att ge sin ungdom stöd: Genväg till innehåll på sidan: Rekommendation till dig som har barn i åldern 13–18 år

Rekommendationer till dig som är 13–18 år

• Fundera över din skärmanvändning. Hur får den dig att må? Tar mobilen eller spelandet tid från andra saker du skulle må bra av? Om du inte är nöjd, försök att ändra dina vanor. Be om hjälp om det behövs.
• Du kan bidra till ett schysst klimat på nätet genom att ha en bra ton mot andra.
• Sök stöd från någon vuxen om du är utsatt på något sätt, till exempel om du blir mobbad eller kontaktad av någon på ett sätt som inte känns bra, eller om du ser något skrämmande eller obehagligt. Det kan minska risken för att du ska må dåligt av det.
• Försök att få balans i din vardag, så att tiden räcker till skolarbete, sömn, röra på sig, fritidsaktiviteter och att umgås med vänner och familj.

Bilden visar hur man kan fördela tid till olika aktiviteter för unga som är 13–18 år gamla. Den kan vara till stöd för att få balans i vardagen så att skärmanvändning inte tar för mycket tid från annat. En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.

Fundera över din skärmanvändning

Många digitala medier är utformade för att användarna ska lägga mer och mer tid på dem, och det kan leda till problematisk eller beroendeliknande användning. Forskning visar att mycket skärmtid kan leda till kortare och sämre sömn och till nedstämdhet. En del tycker även att det känns jobbigt att ständigt vara tillgänglig på sociala medier eller att hela tiden se vad andra gör.

Användarna exponeras också för ouppnåeliga ideal, bland annat om hur man ska se ut, vad man ska göra när man är ledig och vilka saker man ska ha. Många påverkas negativt av att se en ensidig och ofta fixad bild av alla andra. Forskning visar att barn och unga som använder sociala medier mycket är mer missnöjda med sina kroppar och oftare har symtom på ätstörning än andra. En del blir också mer oroliga och får mer ångest.

En del dataspel inkluderar exempelvis lootlådor och skin-gambling, som kan leda till att man lättare hamnar i spel om pengar. Man måste ha fyllt 18 år för att få spela om pengar, och reklam för spel om pengar får inte rikta sig till unga som är under 18 år.

Tips i vardagen

• Följ åldersgränserna för appar, spel och webbsidor.
• Tänk på att plattformar och appar som styrs av algoritmer kan påverka vad du gör, vad du ser och hur du mår. Var uppmärksam på innehåll med till exempel våld, begränsande könsroller och osunda kroppsideal.
• Tänk källkritiskt. Försök att räkna ut varför du får upp vissa saker i flödet, hur du påverkas av det och vem som ligger bakom.
• Om sociala medier och spelande gör att du mår sämre på något sätt, försök att lägga mer tid på andra aktiviteter i stället, kanske tillsammans med vänner. Ni kan också stödja varandra om även de vill förändra sina skärmvanor.
• Prata med en vuxen om du mår dåligt eller har svårt att styra din skärmtid, upplever tecken på problematisk användning, eller känner oro för vad som händer på nätet. Du kan exempelvis vända dig till elevhälsan eller ungdomsmottagningen.

Sök stöd om du är utsatt på nätet

Forskning visar att barn och unga kan utsättas för till exempel nätmobbning, grooming och oönskat sexuellt närmande när de spelar online eller är på sociala medier. De som är mer aktiva på nätet löper också högre risk för att råka illa ut.

Kränkningar, hat och hot på nätet är vardag för många, och kommentarer som rör kroppen och utseendet är den vanligaste formen av nätmobbning. Utsattheten handlar också om rasism, sexism, funkofobi och homo-, bi- och transfobi, men även om kontroll eller våld via digitala kanaler. Könsskillnaderna är stora; flickor råkar oftare än pojkar ut för till exempel sexuella trakasserier och mobbning på nätet. Nätmobbning kan leda till psykiska besvär, självskadebeteende och att man blir mer missnöjd med sin kropp.

Flera organisationer har webbsidor med tips på sätt att minska sin utsatthet på nätet. Det finns också stöd och hjälp för den som har blivit utsatt för mobbning, övergrepp eller utnyttjande. Bris och Ecpat har till exempel information om vad som är lagligt och inte, och stödlinjer för barn och unga. Ecpat har även en funktion för att anmäla sexuella övergrepp mot barn och unga.

Tips i vardagen

• Sök stöd om du är utsatt. Du kan antingen prata med någon du känner eller vända dig till en organisation som arbetar med sådant.

Försök att få balans i vardagen

Mycket skärmtid kan leda till man sover sämre eller rör på sig för lite. Rörelse och fysisk aktivitet är viktigt för att må bra, både fysiskt och psykiskt, nu och i framtiden. Hjärnan behöver även vila från alla intryck som finns på nätet. Det är viktigt att göra olika saker, att lära sig något nytt och att umgås med andra utanför nätet. Låt inte digitala medier ta upp för mycket tid från annat. En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag.

Tips i vardagen

• Försök att skapa bra vanor och hitta en bra balans mellan skolarbete, sömn, att röra på sig, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning.

Rekommendation till dig som har barn i åldern 13–18 år

• Hjälp aktivt din ungdom att följa rekommendationerna om digitala medier och sömn, samt de åldersanpassade rekommendationerna.

För många unga i den här åldern är digitala medier en självklar del av livet. Unga kan till viss del reglera sin användning men föräldrarna behöver stödja sina ungdomar i att följa rekommendationerna, både de om sömn och de som är riktade direkt till unga.

Tips i vardagen

• Var engagerad och nyfiken på ditt barns digitala liv. Ha en öppen dialog om vad hen gör och upplever på nätet, och generellt om hur hen mår. Försök att inte döma.
• Prata om vad det innebär att vara en schysst användare och hur man kan bidra till en positiv gemenskap på nätet, exempelvis genom att tänka på sin ton och sitt språkbruk.
• Prata om vad man behöver för att må bra, och hjälp till att skapa goda vanor och en balans mellan skolarbete, sömn, röra på sig, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning. Ungdomar kan behöva hjälp med att styra och begränsa skärmtiden.
• Kom överens om regler och förhållningssätt för skärmanvändning. Ge ditt barn stöd i att hålla sig till det ni kommit överens om.
• Fånga upp och ge stöd om ditt barn har ohälsosam skärmanvändning, och vid tecken på ohälsa.
• Prata om hur man ska agera ifall man själv eller någon annan blir utsatt för något. Bris och Ecpat har till exempel information och stödlinjer för barn och unga och för vuxna. Ecpat har även en funktion för att anmäla sexuella övergrepp mot barn och unga. Hos Rädda barnen finns #Nätsmart, en vägledning om hur vuxna kan prata med barn och unga om sexuella övergrepp på nätet.

Läs mer

Vägledning till balanserad användning av digitala medier