Hantera problematisk och beroendeliknande användning av digitala medier

För dataspel finns diagnosen dataspelsberoende. Den innebär att personen har nedsatt kontroll över sitt spe­lande, att hen prioriterar spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter, och att spelandet fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser. I dag diskuteras beroende av mobil, internet eller sociala medier, på motsvarande sätt som för dataspel.

Hur fungerar beroende av digitala medier?

Skärmberoende triggar samma belöningssystem som exempelvis alkoholberoende. Många blir frustrerade när de lägger ifrån sig skärmen, och besvären liknar den abstinens som uppstår när någon slutar med alkohol, droger eller snus. Avvänjning verkar dock gå lättare än för andra typer av beroenden.

I praktiken kan beroendeliknande användning innebära att en person använder sociala medier eller dataspel för att slippa negativa känslor, att hen inte kan tänka på annat eller struntar i andra aktiviteter på grund av sociala medier, trots att personen kanske vill ägna mindre tid åt detta.

Hur vanligt är problematisk eller beroendeliknande användning bland barn och unga?

I stora internationella studier uppskattas 13 procent av alla unga i åldern 12–18 år vara internetberoende, medan 22 procent är beroende av smarttelefon och 12 procent är beroende av sociala medier. I gruppen 8–18 år är cirka 7–9 procent dataspelsberoende. Svensk statistik tyder på att ungefär 7 procent i åldersgruppen 11–15 år har problematisk användning av sociala medier. Det är vanligare bland flickor, 9 procent jämfört med 4 procent av pojkarna. Över hälften av svenska ungdomar i åldern 13–16 år anger att de använder mobilen eller sociala medier mer än vad de egentligen vill.

Riskfaktorer

Risken för beroendeliknande användning ökar om man

• har hög användning, det vill säga mer än cirka tre timmar per dag; mycket speltid är den starkaste riskfaktorn för dataspelsberoende
• är mobbad eller inte trivs i skolan
• har psykisk ohälsa.

Skyddsfaktorer

Risken för beroendeliknande användning minskar om man

• trivs och är engagerad i skolan
• har goda relationer till sina föräldrar, som också har god insyn i barnets dataspelande och liknande.

Varför är digitala medier så beroendeframkallande?

De flesta digitala medier är ”gratis” att använda, men bygger på att ägarna i stället tjänar pengar genom bland annat annonser. Ju mer de används, desto större intäkter, så dessa plattformar och appar är utformade för att användarna ska använda dem mer och mer.

Många digitala medier är kommersiella

I stort sett alla plattformar och appar som barn och unga använder drivs i kommersiella syften, och ägs av stora internationella företag som inte lyder under svensk lagstiftning. Undantag är plattformar som ingår i public service, till exempel SVT Play, och icke-vinstdrivande plattformar såsom Wikipedia.

De kommersiella plattformarna innefattar till exempel sociala medier, videoklipps- och underhållningsplattformar samt spelplattformar och spelappar, inklusive kommunikationsplattformar som används för att spela tillsammans. De är ”avgiftsfria” för användaren och finansieras huvudsakligen genom annonsintäkter och köp inuti appar samt genom att man samlar in, bearbetar och säljer användardata.

Syftet med plattformarna och apparna är alltså att öka annonsintäkter, samla in data och påverka användarnas beteende, oavsett ålder. Man vill att användarna ska ägna mer tid åt dem, engagera sig mer, interagera mer med annonsörer eller göra fler köp i appar. En del dataspel innehåller också så kallade lootlådor och skin-gambling, som kan leda till att man lättare hamnar i spel om pengar. Åldersgränsen för spel om pengar är dock 18 år, och reklam för spel om pengar får inte rikta sig till unga som är under 18 år.

Tips till föräldrar

Det är svårt för oss alla att bli medvetna om och hantera mekanismerna bakom kommersiella digitala medier och det är lätt att fastna. Barn och ungdomar har än mindre egen stoppknapp och saknar ofta strategier för att hantera algoritmer och interaktionsdesign. Därför behöver de hjälp från föräldrar och andra vuxna, för att överlista algoritmer och interaktionsdesign, och i nästa steg minska de oönskade effekterna. Ordet beroende kan ibland uppfattas som laddat, utpekande och skuldbeläggande. Det kan vara bättre att prata om att man använder digitala medier väldigt mycket och undvika ordet beroende, särskilt i inledningen av samtal.

• Följ åldersgränserna för appar, spel och webbsidor.
• Förklara att det inte är så konstigt om man vill använda digitala medier mer och mer, eftersom de är utvecklade av experter för just detta!
• Hjälp ditt barn att se över hur mycket tid hen tillbringar på olika plattformar. Diskutera vilka som är roliga och bra, och vilka som barnet skulle må bättre utan.
• Generellt är det bättre att låta barn se på tv än på surfplatta, och bättre att se på surfplatta än på mobil. Det större avståndet till skärmen är mindre skadligt för ögonen, och det är mindre troligt att man fastnar i oändligt skrollande eller störs av notiser.
• Det är också bättre att se hela tv-program eller filmer än att ständigt svajpa fram nya. Därför är det bättre att inte använda touchscreen-funktioner när man tittar på filmer eller barnprogram, särskilt för yngre barn.
• Ta reda på vad barnet faktiskt gör på digitala medier, till exempel via statistikverktyg som de flesta plattformar har. Att känna till hur mycket tid man faktiskt lägger på exempelvis Tiktok är en bra utgångspunkt för dialogen.
• Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att lägga på olika plattformar. Gör gärna en mediaplan tillsammans med barnet. Ni kan också bestämma att läxorna ska vara gjorda innan barnet får spela, eller att hen ska ta en paus lagom till middagen. Håll de gränser som ni sätter.
• Pröva er fram och se vad som fungerar för er familj. Om det inte går att nå de gemensamt uppsatta målen, trots upprepade försök, kan det handla om ett beroende (se faktaruta) och ni kan behöva söka hjälp och stöd.
• Fundera också över din egen användning av digitala medier – det är viktigt att du som förälder föregår med gott exempel och att även vuxna i familjen följer de regler som ni sätter upp i mediaplanen. Du kan behöva minska din skärmtid eller söka professionell hjälp om du känner att det behövs.

Tips till ungdomar

Det du ser och upplever på digitala medier styrs av algoritmer och interaktionsdesign som gör flödet och innehållet anpassat just för dig. Och som då kan få dig att vilja fortsätta att använda mediet eller använda det ännu mer. Det går att påverka till viss del – och man kan också lära sig att förhålla sig till det. Fundera på ditt användande utifrån frågorna nedan:

• Läs igenom listan över interaktionsdesigner. Vilka känner du igen från de plattformar som du använder? Har du makten över din mobil och andra skärmar? Om du upplever att skärmarna har makten över dig – fundera över vad du skulle vilja ändra!
• Tänk källkritiskt. Försök att räkna ut varför du får upp vissa saker i flödet, hur du påverkas av det och vem som ligger bakom.
• Kolla vilka appar du använder mest och hur länge. Fundera på om du behöver ha kvar alla appar, eller om du vill fokusera på de appar eller plattformar som du tycker ger dig mest.
• När det gäller skärmar så är det generellt bättre att se på TV än på padda, och bättre att se på padda än på mobil. Det beror på att det är bättre för ögonen med större avstånd till skärmen, samt att det är mindre troligt att man fastnar i oändligt skrollande eller störs av notiser.
• Prata ihop dig med någon kompis och gör en challenge: testa skärmfria tider eller dagar. Utvärdera efteråt hur det kändes och hur ni mådde!

Prata om mekanismer som skapar beroende

Du som förälder bör prata med ditt barn om beroendeframkallande digitala medier. Här är några förslag på frågor som du kan utgå från och anpassa efter barnets ålder:

• Känner du att du vill använda digitala medier mer och mer? Hur märker du det?
• Hur mycket skärmtid har du per dag? Skulle du vilja förändra den tiden på något sätt?
• Konkurrerar skärmtiden ut andra saker? Vad är det du väljer bort och varför?
• Känner du att det är svårt att sluta, eller att du helt kan glömma bort tiden och bara skrolla eller spela vidare? Hur känns det när du märker att tiden har gått? Finns det saker som tvingar dig att fortsätta för att inte missa något eller förlora i spel?
• Märker du några negativa effekter när du hållit på med digitala medier länge, till exempel ont i kroppen, trötthet eller huvudvärk? Har du kanske missat att äta eller glömt bort något viktigt? Känner du dig manad att köpa saker?
• Om du skulle minska din skärmtid, vad skulle du då ta bort först? Varför just det? Finns det fler saker som du egentligen klarar dig utan?

Se över dina inställningar

Det finns inställningar för skärmtid och säkerhet som är användbara på olika plattformar.

Inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet

Sök hjälp om du har problem

För att få hjälp med beroendeliknande spelande, eller problematisk användning av digitala medier, vänd dig till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.

Elevhälsan erbjuder stödsamtal, och kan remittera vidare till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri om eleven har stora svårigheter.

I vissa regioner finns specialiserade kliniker som är inriktade på spelberoende och skärmhälsa:

Göteborg: Mottagning för spelberoende och skärmhälsa (sahlgrenska.se)

Skåne: Gamingprojektet - för dig som spelar för mycket dataspel - Psykiatri Skåne (vard.skane.se)