Hantera tid som läggs på digitala medier

Många digitala medier är utformade för att användarna ska lägga mer och mer tid på dem, genom att på kort sikt förhöja positiva känslor och dämpa negativa. Hjärnan vänjer sig vid att det händer spännande saker hela tiden, och att till exempel läsa en bok kan kännas tråkigt i jämförelse. Detta kan leda till problematisk eller beroendeliknande användning, se avsnittet hantera beroende av digitala medier.

Hantera problematisk och beroendeliknande användning av digitala medier

Men det är viktigt att förändra rutiner på ett genomtänkt sätt, och i lagom takt, eftersom många barn använder digitala medier för att umgås med kompisar och känna gemenskap och sammanhang. Vissa behöver dessa digitala kontakter och tillhörigheter mer än andra, till exempel hbtqi-ungdomar, olika minoritetsgrupper, barn och unga som bor på landsbygd, och de som har få vänner i vanliga livet. För barn med adhd och autism är det ännu viktigare att inte göra drastiska förändringar.

Föräldrars egen användning av digitala medier spelar roll av flera skäl. Dels är föräldrar förebilder för sina barn, och dels kan föräldrar få ett sämre samspel med sina barn på grund av skärmanvändning, eftersom den som till exempel sitter med mobilen är mindre uppmärksam på barnets behov. För att barn ska må bra behöver de känna att föräldrarna ser, hör och förstår dem. Bristande uppmärksamhet kan också vara farligt om ni till exempel är på stranden eller ute i trafiken. När det gäller yngre barn kan det passa att ta egna skärmstunder när barnet sover, leker hemma hos andra barn eller passas av någon annan.

Tips till föräldrar

Barn och unga behöver hjälp för att hantera sin skärmtid, så du som förälder kan bidra med att diskutera ämnet och sätta gränser. Dygnshjulen kan vara ett stöd i diskussionerna. Det är också bra om du kan ge förslag på vad ditt barn kan göra i stället, se avsnitt få balans i vardagen och bättre sömn.

Få balans i vardagen och bättre sömn

• Ta reda på vad barnet faktiskt gör på digitala medier, genom att prata om det tillsammans. Statistikverktyg som de flesta plattformar har är ett bra komplement. Att veta hur mycket tid man faktiskt lägger på exempelvis Tiktok är en bra utgångspunkt för dialogen.
• Många har dåligt samvete för sina barns användning av digitala medier. Då kan det ligga nära tillhands att göra något radikalt, men när det gäller att förändra familjens skärmvanor behövs snarare små, rimliga och genomförbara steg. Din uppgift som förälder är att hjälpa ditt barn att hantera digitala medier på ett sunt sätt som är hållbart över tid.
• Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att lägga på olika plattformar. Gör gärna en mediaplan, se rubriken längre ner på sidan Mediaplan – så funkar det, tillsammans med ditt barn. Det viktigaste är att dra ned på tiden precis före läggdags och att inte använda skärm under natten, så börja gärna med det. Det kan även handla om att göra läxor innan man får spela, eller att ta en paus lagom till middagen. Håll de gränser som ni sätter.
• Planera gärna barnets skärmtid i förväg för att hitta naturliga avslut. Om ett program eller spel tar 30 minuter låter man barnet ha just 30 minuters skärmtid. Med 40 minuter tvingas barnet avsluta mitt i andra avsnittet eller omgången, och det finns risk för onödiga konflikter.
• Prata gärna ihop dig med andra föräldrar om att dra ner på skärmtiden, och ha samma spelfria dagar. Då blir det lättare för barnen att gemensamt hitta på skärmfria aktiviteter, och det minskar risken för att något barn exkluderas. Diskutera också gärna med andra föräldrar vilken tid på kvällen det kan vara lagom att lägga undan mobil och andra enheter så att kompisar inte stör varandra eller känner att de behöver vara tillgängliga. Går det att komma överens om en gemensam sluttid? För fler tips om att prata ihop sig med andra föräldrar, se tips.detsynsinte.se

Alla barn och familjer är unika. Anpassa rekommendationerna efter vad som funkar bäst för er, och kom ihåg att det finns situationer som kräver undantag. Pröva er fram och se efter några veckor hur det fungerar. Det är svårt att göra förändringar så ha tålamod.

Alla barn är olika, men från cirka 6 års ålder kan det vara bra om barnen själva får vara med och diskutera och komma med sina tankar och åsikter. Tänk på att din uppgift som förälder är att hjälpa barn att hantera skärmar på ett sätt som är bra för dem, och att även ungdomar kan behöva hjälp med att styra och begränsa skärmtiden.

Prata om skärmtid

Du som förälder bör prata med ditt barn om skärmtid. Här är några förslag på frågor som du kan utgå från och anpassa efter barnets ålder:

• Hur mycket tid lägger du varje dag på skärmar på din fritid? Vad tänker du om tiden du lägger på skärmar, tycker du att det är mycket eller lite?
• Konkurrerar skärmar ut andra saker? Vad är det du väljer bort och varför?

Se över dina inställningar

Det finns inställningar för skärmtid och säkerhet som är användbara på olika plattformar.

Inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet

Mediaplan – så funkar det

En mediaplan kan göra det lättare att hantera digitala medier och skärmtid i familjen. Det handlar om att tillsammans skapa regler som passar er familj och situation. Här är några exempelregler som visar hur man kan tänka:

• Middagsbordet är en skärmfri zon, för att familjen ska få matro och mer kvalitetstid tillsammans.
• Inga distraherande skärmar vid läxläsning eller före sänggåendet, för att digitala medier inte ska störa inlärning och sömn.
• Man använder ”en skärm i taget” och stänger av enheter som inte används, för att minimera distraktioner.

Alla i familjen kan behöva en egen mediaplan, även de vuxna som ju är viktiga förebilder när det gäller goda vanor för digitala medier.

Mediaplanen behöver uppdateras regelbundet så att den är anpassad efter familjens situation och barnets ålder, till exempel i början av varje läsår eller under lov.