Så tog vi fram vägledningen till balanserad användning av digitala medier

Arbetet med att ta fram vägledning

Syftet med Vägledning till balanserad användning av digitala medier är att ge ett uförligare stöd och verktyg för att följa rekommendationerna om digital mediaanvändning bland barn och unga, och förklara hur man kan använda digitala medier på ett balanserat sätt, och varför det är viktigt.

Vägledning till balanserad användning av digitala medier

Samskapandeprocess med föräldrar, barn och unga samt berörda aktörer

För att barn, unga och föräldrar ska ta till sig kunskap och rekommendationer och förändra sina vanor behövs ett samskapande med föräldrar, barn och unga. Vägledningen har därför arbetats fram i nära samarbete med barn, unga, föräldrar, experter samt aktörer som arbetar nära barn. Den baseras på uttryckta behov. Fokusgrupper och dialoger visade att ett utförligare stöd önskades inom en rad områden:

• få balans i vardagen och sova bättre
• undvika att lägga för mycket tid på digitala medier
• styra innehållet
• förhålla sig till innehållet
• minska utsattheten på nätet
• hantera beroende av digitala medier
• hantera och minska risken för konflikter
• göra inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet.

Dialoger har även visat behovet av att publicera rekommendationerna och vägledningen på olika språk, samt anpassade för olika gruppers förutsättningar, exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). De har också visat på behovet av mycket konkret vägledning gällande föräldrastöd, förslag på samtal som kan hållas och inställningar som kan göras gällande innehåll, skärmtid och säkerhet. Varje område innehåller därför en kort bakgrund och fakta, några tips som är riktade till föräldrar, barn eller ungdomar, och förslag på reflektions- och samtalsfrågor för samtal mellan föräldrar och barn.

Det övergripande innehållet i och utformning av vägledningen har under hösten 2024 diskuterats med den ungdomsreferensgrupp som är kopplad till uppdraget. Dialoger har även förts via barnpaneler med barn i årskurs 3 och 7, föräldrapaneler med föräldrar till barn 0–10 och barn 11–18 samt till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser.

I framtagandet av vägledningen har intresserade parter i den till uppdraget kopplade expertgruppen forskare bidragit med textunderlag och granskning, se nedan. Dialoger har även genomförts med de myndigheter, organisationer och professionsgrupper som tidigare deltagit i dialoger inom uppdraget och uttryckt intresse för fortsatt dialog om rekommendationer och vägledning. Se nedan för en redogörelse om vilka aktörer som deltagit i dialoger. Mediemyndigheten har deltagit i projektupplägget, diskussioner och i genomförande av barnpanelerna. Det har även genomförts möten, för kunskapsutbyte, med representanter för danska Sundhedsstyrelsen, och med kollegor från norska Helsedirektoratet samt med WHO.

Rekommendationer om skärmanvändning

Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning

Parter som deltagit i dialoger under framtagande av vägledning för balanserat användande av digitala medier

I processen med att ta fram vägledning, och för att initiera en dialog om anpassning av materialet, har vi under hösten haft dialog med följande aktörer:

• Adhd-center, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm
• Bris
• Ecpat
• Elevernas riksförbund
• FFFF, Föreningen för familjecentralers främjande
• FSUM, Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar
• MFoF, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• Polisen
• Prinsparets Stiftelse
• Riksförbundet Attention
• Riksföreningen för skolsköterskor
• Rädda Barnen
• SFBUP, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri
• SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Skolverket
• Socialstyrelsen (inklusive Socialtjänsten)
• Svenska E-sportförbundet
• Sveriges Konsumenter
• Sveriges Lärare
• SKRs nätverk för barnhälsovården
• Sveriges Skolkuratorers Förening
• Transkulturellt centrum vid Region Stockholm

Vidare har ett antal av de forskare som varit rådgivande i arbetet med kunskapssammanställningen bidragit i processen med vägledningen.

• Anett Sundqvist, Biträdande professor i utvecklingspsykologi, Linköpings universitet
• Anette Wickström, Biträdande professor i tema Barn, Linköpings universitet
• Emma Claesdotter-Knutsson, Docent i Barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
• Gisela Nyberg, Professor, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
• Lisa Thorell, Professor i utvecklingspsykologi, Karolinska Institutet
• Malin Bergström, Barnpsykolog, Docent, Karolinska Institutet
• Sevtap Gurdal, Doktor i psykologi, Högskolan Väst
• Sissela Bergman Nutley, Doktor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska Institutet

Inspel om behov och önskemål kring vägledning har tidigare inhämtats i samband med samtliga barn- och föräldrapaneler som gjort inför kunskapssammanställningen och framtagandet av rekommendationerna.