Folkhälsopolitiken och friluftslivspolitiken

Folkhälsopolitiken vill nå en god och jämlik hälsa

Sveriges folkhälsopolitik har som mål att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Hälsoklyftor som går att påverka ska slutas inom en generation.

Folkhälsopolitikens åtta målområden

Folkhälsopolitiken utgår från åtta målområden. De syftar till att tydliggöra vilka områden och förutsättningar som är avgörande för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

1. Det tidiga livets villkor.
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning.
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter.
5. Boende och närmiljö.
6. Levnadsvanor.
7. Kontroll, inflytande och delaktighet.
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Friluftslivets roll i folkhälsopolitiken

Friluftsliv och naturupplevelser bidrar till viktiga resurser för en god folkhälsa som också kan påverka de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen.

Målområdenas koppling till friluftslivspolitiken

Flera av målområdena har en mer eller mindre tydlig koppling till friluftslivspolitiken.

Mer om friluftslivspolitiken

Några exempel:

Det tidiga livets villkor

Det är viktigt att alla barn får en bra start i livet. Goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa är avgörande för att uppnå jämlik hälsa som barn och som vuxen. Våra levnadsvanor grundläggs tidigt i livet, vilket också gäller friluftsvanor. Barn som från tidig ålder ges möjlighet till att utveckla känslomässiga band till naturen och till platser kan bli mer positiva till naturen och till att utöva friluftsaktiviteter. Detta kan i sin tur skapa ett intresse för naturen i ett större sammanhang och till en hållbar livsstil.

Boende och närmiljö

Ett boende och en närmiljö med bra kvalitet kan fungera som plats för återhämtning och rekreation och fylla en viktig funktion för att bidra till en god och jämlik hälsa. Tillgång till en vardagsnära natur som inkluderar tillgängliga grönområden ger möjlighet till regelbundna besök, vilket har betydelse utifrån flera hälsoaspekter. Den utgör bland annat en plats för möten mellan människor, och en viktig miljö för barns lek och utveckling. Rätt utformad kan den också främja fysisk aktivitet i olika former för både barn och vuxna.

Levnadsvanor

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Regeringen har också uttalat ett delmål om – Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Stillasittande, övervikt och fetma men även en ökad psykisk ohälsa är några av folkhälsans utmaningar. För att bromsa den negativa utvecklingen behöver närmiljön planeras så att den ger möjlighet och stimulerar till regelbunden motion och hälsosamma levnadsvanor. Fysisk aktivitet, lek, rörelse och friluftsliv som är bra för hälsan främjas till exempel genom att skapa och bevara parker och grönområden, och genom planering av gång- och cykelvägar.