Hälsa hos barn och unga

Lyssna

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Den svenska folkhälsopolitiken har en tydlig koppling till genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen om hållbar utveckling. Agenda 2030 vill särskilt stärka utsatta grupper, varav barn är en grupp. Sedan 2020 är även FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, svensk lag. Det innebär att barn bland annat erkänns rätten till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård.

I vår roll som nationell kunskapsmyndighet ligger ett ansvar att sprida kunskap om och inspirera till användning av verksamma insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland barn och unga.

Uppföljning av barns och unga hälsa över tid och hur faktorer som påverkar hälsan förändras över tid är ansvarsområden där datainsamlingar och analyser är viktiga instrument. Som exempel kan nämnas undersökningen om Skolbarns hälsovanor, den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa samt analyser av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

Mer inom hälsa hos barn och unga

  • Vad kan vi lära oss från barns och ungas upplevelser av pandemin?

    Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

  • Ungdomars hantering av parallella kriser på sociala medier

    Uppsala universitet genomförde på uppdrag av Folkhälsomyndigheten en studie under 2023 för att undersöka ungdomars hantering av samhällskriser genom att följa diskussioner på sociala medier.

  • Fritidskort för barn och ungdomar

    Uppdraget syftar till att ge barn och ungdomar som är mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

  • Utveckling av barns och ungas hälsa

    Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

  • Stöd för en god start i livet

    På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

  • Stöd till barnhälsovården

    Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

  • Hembesök i samverkan – socialtjänst och barnhälsovård

    Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

  • Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter

    På familjecentralen bedrivs ett hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på de små barnens villkor. Flera verksamheter är samlokaliserade på familjecentralen och arbetar i samverkan för barn, blivande föräldrar, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet.

  • Stöd till barn i familjer med missbruksproblem m.m.

    En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

  • Faktablad om barns och ungas psykiska hälsa

    Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Hälsa i olika grupper