Ungdomars hantering av parallella kriser på sociala medier

Detta för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående kriser i världen, och hur det påverkar deras psykiska hälsa. Resultaten visar att ungdomar använder sociala medier för att bland annat diskutera samhällskriser och dela med sig av känslor, funderingar och tips.

Diskussionerna i det studerade materialet handlade om krig, Nato, miljö och klimat, psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ekonomi och covid-19.

Studien visar att

• Informationsflödet kan kännas överväldigande
• Samtalsklimatet är hårt och ifrågasättande
• Psykisk ohälsa diskuteras öppet
• Kriser kan ena en generation
• Ungdomar bör involveras mer i frågor som rör dem

Informationsflödet kan vara överväldigande

Covid-19-pandemin nämns inte särskilt ofta längre, men många tycker att nyhetsrapporteringen var överväldigande under de åren. Den känslan hade följt med dem även efter pandemin, och ungdomarna beskriver att de har ett ambivalent förhållande till information: De känner att de måste hålla sig informerade och kanske vara beredda på kommande kriser eller krig, samtidigt som nyheter och annan information får dem att må dåligt.

Många inlägg och kommentarer är förpackade i lager av ironi, skämt och emojis, men under det finns en stark oro för samtiden och framtiden.

Samtalsklimatet är hårt och ifrågasättande

Ungdomarna upplever att samtalsklimatet på sociala medier blir allt hårdare, och att man måste ifrågasätta allt som sägs eftersom det finns få pålitliga avsändare. De ställer också höga krav på källor och källkritiskt tänkande, från både andra ungdomar och offentliga personer såsom politiker. Ungdomarna framstår som aktiva, medvetna informationskonsumenter, men de efterfrågar också objektiva fakta från pålitliga källor.

Psykisk ohälsa diskuteras öppet

Sociala medier används också för att dela känslor, upplevelser och tips samt skapa gemenskap. Det är vanligt med öppna diskussioner om psykisk ohälsa, kanske för att anonymiteten ger trygghet. Unga uppfattar att deras generationen har mer kunskap om ämnet än tidigare, och att det inte längre är tabu att prata om hur man mår. Många får också stöd av okända människor, vilket beskrevs som oerhört betydelsefullt. Samtidigt beskrivs det närmast som trendigt att må dåligt och att det blir som en tävling om vem som mår sämst. Dessutom kan man lätt trivialisera sina egna problem när andra verkar ha det mycket värre.

Kriser kan ena en generation

Pandemin tycks ha skapat ett generationsminne, en gemensam känsla av ”vi som var unga under pandemin och vet hur det var”. Även psykisk ohälsa kan ses som ett kännetecken för den här generationen av unga. Det blir en kontrast mot bilden av att det inte finns en gemensam kultur för dagens unga, utan att de lever i många parallella världar med väldigt lite utbyte sinsemellan.

Ungdomar bör involveras mer i frågor som rör dem

Studien samskapades med fyra ungdomar, 14–19 år gamla, som var involverade som medforskare i samtliga delar av projektet. Detta arbetssätt gav insikter som forskargruppen annars inte hade fått, och slutsatsen är att forskare, myndigheter och andra som vill förstå ungdomars upplevelser och liv måste befinna sig där de unga är – till exempel på sociala medier. Ungdomarna själva efterfrågar också trovärdiga informationskällor på dessa plattformar. Det kan vara dags för en annan strategi för arbetet med folkhälsofrågor som rör ungdomar, inte minst deras psykiska hälsa.

Läs mer

• Vad kan vi lära oss från barns och ungas upplevelser av pandemin?
• Din psykiska hälsa – För dig som ung vuxen (dinpsykiskahalsa.se)