Matmiljö i Sverige

Matmiljön påverkar vår livsmedelskonsumtion och hälsa. Matmiljön förändras också kontinuerligt och är kontextberoende. Vi har därför genomfört en kartläggande litteraturöversikt för att beskriva forskning om matmiljö och dess konsekvenser för livsmedelskonsumtion och hälsa, som studerats i en svensk kontext.

Kunskapen om matmiljö i Sverige behöver stärkas

Resultatet visar att kunskapen om matmiljö i Sverige är bristfällig, men att den är under utveckling. Matmiljön hade framför allt studerats inom offentliga måltider i skola och äldreomsorg, samt i detaljhandeln. Den digitala matmiljön var, trots det senaste decenniets utveckling av till exempel applikationer för matbeställning, online-butiker och sociala media plattformar, bristfälligt undersökt. Andra arenor som arbetsplatsen eller arenor för fritidsaktiviteter, som sport eller kulturevenemang eller offentliga miljöer, som idrottsplatser, parker eller simhallar hade inte heller undersökts i någon vidare omfattning eller inte alls.

Flera dimensioner av matmiljön studerades, framförallt tillgång på, marknadsföring av och tillgänglighet till mat. Den ekonomiska tillgängligheten, det vill säga människors ekonomiska resurser, eller köpkraft, att kunna köpa hälsosam mat är en viktig jämlikhetsfråga och var inte särskilt väl undersökt.

Utmaning att mäta matmiljö

Det krävs olika mätmetoder för att få ökad och fördjupad kunskap om matmiljön. De kan kategoriseras i två huvudsakliga områden, geospatiala eller observationella metoder. De geospatiala använder ofta geografiska informationssystem (GIS) för att uppskatta till exempel täthet i ett område till eller människors närhet till olika försäljningsställen, eller GPS-teknologi i t.ex. mobiltelefoner. Oftast används traditionella enkätstudier eller fältstudier, men även försäljningsdata eller registeruppgifter. Det är även viktigt att fånga människors attityder och preferenser, eftersom dessa interagerar med den fysiska, sociala och digitala miljön och påverkar människors val, köp och konsumtion av mat. Detta genomförs ofta med kvalitativa djupintervjuer, fokusgrupper eller enkäter om upplevelser och uppfattningar.

Upplevelser av livsmedelsförsäljning i specialiserad detaljhandel

Hjärt-Lungfonden i samråd med Folkhälsomyndigheten har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning om livsmedelsförsäljning i den specialiserade detaljhandeln, som till exempel fritids-, bygg- och elektronikhandel. Konsumenter och representanter för och leverantörer till olika butikskedjor intervjuades om sina upplevelser och uppfattningar om livsmedelsförsäljningen.

Undersökningen visar att:

• medvetenhet och förståelse bland konsumenterna och representanterna verkar låg för hur utbudet och det enskilda valet kan öka risken för överkonsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel, vilket i sin tur kan påverka folkhälsan
• synen på hälsa kopplat till utbud och försäljning av ätbara produkter behöver stärkas som en del av hållbarhetsarbetet
• föregångare och förebilder inom detaljhandeln behövs för att åstadkomma en förändring
• möjligheten att kunna göra hälsosamma val i detaljhandeln bör stimuleras på olika sätt.

Resultatet av denna kvalitativa undersökning utgör en viktig pusselbit i arbetet med att identifiera faktorer som påverkar vår matmiljö och i förlängningen åtgärder för att påverka dessa faktorer.

Barn och ungas exponering och förståelse av matmiljö

Enligt barnkonventionen ska barn upp till 18 år få möjlighet att växa, lära, leka och utvecklas med värdighet, vilket inkluderar rätten till hälsosam mat och näring. Internationell forskning visar att marknadsföring av livsmedel i majoriteten synliggör energitäta och näringsfattiga livsmedel, och att den har särskilt stark påverkan på barns och ungas val av livsmedel.

Enligt barnkonventionen tydliggörs också att barnet har rätt att bli hörda i frågor som rör dem. Utifrån det genomförde Karolinska institutet, Hjärt-lungfonden och UNICEF en barnfokuserad studie där barn och unga själva fick dokumentera sin matmiljö och därefter diskutera sina upplevelser.

In your face – om barns matmiljö och exponering för matreklam (mb.cision.com)

Resultatet visar att 80 procent av reklamen handlade om livsmedel som är processade och innehåller höga nivåer av fett, salt och socker. De områdena där exponeringen skedde dokumenterades av barnen och baseras på var barnen vistats i vardagen och mött reklam för mat. Några exempel på områden är på väg till och från skolan, nära idrottsanläggningar, på sociala medier, i mobilspel med flera. Forskarna anger att det som barnen möttes av ”liknar en omvänd matpyramid, som sprider budskap och premierar val av livsmedel som är motsatsen till de nationella kostrekommendationerna”.

Reklam om mat finns överallt och påverkar barns preferenser

Baserat på samtalen i fokusgrupperna identifierade forskarna fem teman som diskuterades av samtliga elever:

• Matreklam finns överallt
• Specialerbjudanden på ultraprocessad mat är lockande för barnen
• Barnen föredrar ultraprocessad mat
• Hälsosam mat som frukt och grönsaker finns men är inte attraktivt
• Barnens tankar kring hur matmiljön kan förbättras

Genom att involvera barn och unga kan vi bättre förstå uppfattningar, behov och önskemål som finns och därmed kan vi påverka möjligheterna till beslut som är för barnets bästa.