Nationella mål för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion

Lyssna

Här har vi samlat information om det regeringsuppdrag Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket haft om förslag på mål, indikatorer och insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

Nationella mål, indikatorer och uppföljning är nödvändiga för att insatser för hållbar livsmedelskonsumtion ska vara effektiva och långsiktiga. Ohälsosam livsmedelskonsumtion är en av de största riskfaktorerna till ohälsa och död i förtid i Sverige. Men det är möjligt att ändra livsmedelskonsumtionen och förebygga denna ohälsa. De hälsofrämjande och förebyggande insatserna behöver stärkas och samhälleliga insatser som ger alla förutsättningar för en hållbar livsmedelskonsumtion behöver prioriteras för att minska både ojämlikheten i hälsa och påverkan på miljön.

Förslag på nationella mål, delmål och insatsområden

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på nationella mål, indikatorer samt relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Uppdraget redovisades till regeringen 6 februari 2024. Förslaget ligger nu hos regeringen som beslutar om huruvida mål och delmål ska antas samt om eventuell uppföljning av målen.

Mål som myndigheterna föreslår till år 2035 är

  • Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa
  • Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och den positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.
    För att uppnå de föreslagna målen behöver livsmedelskonsumtionen förändras.

Delmål myndigheterna föreslår till år 2035 är

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har listat sex delmål med de viktigaste förändringarna på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035:

  • Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
  • Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent år 2035 jämfört med år 2010.
  • Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2019.
  • Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
  • Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med år 2021.
  • Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent till år 2035 jämfört med år 2018.

Mål och delmål ska vägleda myndigheters, regioners och kommuners folkhälso- och hållbarhetsarbete, men även näringslivet och civilsamhället.

Insatsområden – visar vad aktörer kan göra

För att uppnå mål och delmål pekar myndigheterna ut fem insatsområden med exempel på vad aktörer kan göra. De handlar om en marknad och en offentlig sektor som främjar en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion, kompetens- och kunskapsutveckling samt utvecklade samarbeten mellan offentliga och kommersiella aktörer. Ett antal indikatorer för att kontinuerligt kunna följa utvecklingen föreslås också.

Uppdraget har genomförts i brett samråd och i dialog med andra myndigheter, livsmedelsbranschen, civilsamhället, kommuner, regioner och andra aktörer.

Redovisningen fungerar också som en delredovisning av uppdraget att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader.

Publikationer inom regeringsuppdraget

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Mat