Negativ utveckling i över 40 år av övervikt och fetma

Lyssna

Övervikt och fetma har ökat sedan 80-talet och ökningen har varit särskilt snabb hos unga. Icke-smittsamma sjukdomar riskerar därmed att debutera tidigare.

Andelen vuxna med övervikt och fetma (16–84 år) ökade från 31 till 52 procent 1980–2022, enligt Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Förekomsten av fetma bland vuxna tredubblades, från 5 procent till 16 procent. Ökningen av övervikt och fetma syns i alla befolkningsgrupper.

I rapporten "Utveckling av BMI i Sverige 1980–2022" kan du läsa mer om hur BMI utvecklats i den vuxna befolkningen över mer än 40 år och vilken betydelse det har för befolkningens viktstatus.

Utveckling av BMI i Sverige 1980–2022

Snabbare utveckling bland yngre

Övervikt och fetma har ökat snabbare i de yngre åldersgrupperna. Enligt ULF-undersökningen fördubblades andelen med övervikt och fetma sammantaget under perioden 1980–2022 bland personer under 40 år. I gruppen 40 år och äldre ökade andelen med 20–60 procent. Vidare har andelen med fetma ökat närmare fyra gånger bland dem som är under 40 år, och i den äldre gruppen har förekomsten av fetma dubblerats.

Filmen nedan visar både likheten och skillnaden mellan 1980 och 2020 när det gäller övervikt och fetma. Övervikt och fetma ökar med stigande ålder. Men 1980 fanns ett relativt linjärt samband mellan övervikt och fetma och ålder upp till en viss ålder, och sedan planar det ut något. Sedan dess har kurvan ändrat form och börjat böja sig. Det betyder att utvecklingen gått mycket snabbare i de yngre åldrarna. Dessutom visar filmen att förekomsten av övervikt och fetma var högre 2020 än 1980 i alla åldersgrupper.

Källa: Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsvanor (ULF) och Folkhälsomyndigheten Skolbarns hälsovanor (HBSC).

Denna utveckling innebär ökad risk för att icke-smittsamma sjukdomar med koppling till övervikt och fetma debuterar tidigare i livet, såsom vissa cancerformer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Eftersom vikten tenderar att öka med stigande ålder ökar också risken för att yngre generationer lever längre tid med icke-smittsamma sjukdomar än tidigare generationer. På sikt kan detta leda till högre sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster och minskad livslängd.

Ta fram egen statistik om övervikt och fetma i FolkhälsoStudio

I FolkhälsoStudio finns ett interaktivt faktablad där du kan jämföra utvecklingen av övervikt och fetma utifrån kön, ålder, utrikes kontra inrikes född, disponibel inkomst, utbildningsnivå, vistelsetid i Sverige och urbaniseringsgrad. Vissa jämförelser sträcker sig bakåt i tiden till 1980, medan några endast finns från 2008. Mätningarna i tidsserien är inte helt jämförbara på grund av vissa metodologiska förändringar i datainsamlingen. Dessutom har demografin förändrats: exempelvis var det mycket vanligare för 40 år sedan att enbart ha förgymnasial utbildning. ULF-undersökningen är dock en av få längre tidsserier med data om längd och vikt från ett nationellt representativt urval i Sverige, och ger därför värdefull information om utvecklingen av övervikt och fetma.

Övervikt och fetma i olika befolkningsgrupper – Interaktivt faktablad (extern webbplats)

Hälsa på lika villkor (HLV)

Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) ökade förekomsten av övervikt och fetma från 46 till 51 procent mellan 2006 och 2022. Fetma ökade från 12 till 16 procent 2022 under samma period. Förekomsten varierar något från år till år, men båda undersökningarna visar på en likartad ökning.

Övervikt och fetma hos vuxna