Statistik om övervikt och fetma hos gravida

Lyssna

Övervikt och fetma är vanligt under graviditeten och andelen har ökat över tid samt skiljer sig också åt mellan regionerna.

Övervikt och fetma under graviditeten innebär förutom en risk för den egna hälsan, även en ökad risk för graviditets- och förlossningskomplikationer och påverkan på barnets viktutveckling. En jämlik mödrahälsovård är därmed centralt både för kvinnan och barnet.

Förekomsten av fetma har tredubblats på 30 år

Förekomsten av övervikt eller fetma hos gravida vid inskrivningen vid mödrahälsovården ökade, från 25 procent 1992 till 46 procent 2022. Övervikt hos gravida ökade mellan 1992 och 2000 och var därefter oförändrad fram till cirka 2013 varefter den ökade igen (figur 1). Mellan 2013 och 2022 ökade andelen gravida som har övervikt med 3 procentenheter. Fetma har däremot ökat kontinuerligt under perioden, från 6 procent 1992 till närmare 18 procent 2022, det vill säga fetma är tre gånger vanligare idag än för 30 år sedan. Idag är dock medelåldern för gravida något högre.

Figur 1. Andel (procent) gravida med olika viktstatus under perioden 1992–2022, utifrån ålder.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

Resultatet baseras på Medicinska födelseregistret från Socialstyrelsen, som omfattar alla graviditeter i Sverige som lett till förlossning. BMI beräknas utifrån kvinnans längd och vikt som registrerats vid första besöket på mödravårdscentralen, ett besök som oftast äger rum kring graviditetsvecka 10.

Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda (socialstyrelsen.se)

Skillnader i övervikt och fetma bland gravida utifrån region och utbildning

Det finns stora regionala skillnader i övervikt och fetma. Andelen med övervikt eller fetma var lägst i Stockholm, 38 procent, och högst i Norrbotten och Södermanland där 54 procent av de gravida hade övervikt eller fetma 2022. Förekomsten av fetma var även lägst i Stockholm med cirka 13 procent. I Gävleborg var andelen gravida med fetma högst, cirka 24 procent. Figur 2 visar en kartbild över utvecklingen av olika viktstatus under 30 år i Sverige.

Figur 2. Andel (procent) gravida med olika viktstatus fördelat på region under perioden 1992–2022, möjliga val är ålder.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

Det finns även stora skillnader i övervikt och fetma utifrån utbildningsnivå (figur 3). Förekomsten av övervikt och fetma bland gravida med förgymnasial utbildning är 60 procent. Medan motsvarande siffror för gravida med gymnasial och eftergymnasial utbildning är 54 respektive 40 procent. Den största skillnaden mellan grupperna finns för förekomsten av fetma, där gravida med förgymnasial utbildning har mer än dubbelt så hög förekomst jämfört med gravida med eftergymnasial utbildning. Mellan 2019 och 2022 har dock förekomsten av fetma ökat i alla utbildningsgrupper, med cirka 2–3 procentenheter.

Figur 3. Andel (procent) gravida med övervikt och fetma fördelat på utbildningsnivå, 2019–2022.

Visar att övervikt och fetma ökar i alla grupper. De med förgymnasial utbildning har högst förekomst.

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.