Statistik om övervikt och obesitas hos ungdomar 16–19 år

Lyssna

Mer än var femte ungdom i åldern 16–19 år har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och är högre bland pojkar än bland flickor.

Utveckling över tid

Andelen med övervikt och obesitas bland ungdomar i gymnasieåldern (16–19 år) har ökat sedan början på 1980-talet (figur 1). Bland pojkar ses en dubblering av andelen med övervikt mellan 1980/1981 och 2020/2021, medan flickor verkar ha haft en kraftigare ökning enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Under perioden 2004 och 2020 har även 16–19-åringar ingått i undersökningen Hälsa på lika villkor (HLV). Data från de olika undersökningarna följer varandra relativt väl, men förekomsten varierar en del mellan enskilda år och det är därför viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen. Båda undersökningarna använder självrapporterade uppgifter på längd och vikt, men har olika referenskurvor för tillväxt hos barn för att definiera förekomsten av övervikt och obesitas. SCB:s data är också viktad för att vara representativ för målgruppen, medan HLV är oviktad data.

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) (sbc.se)

Figur 1. Andel (procent) 16–19-åriga ungdomar som har övervikt eller obesitas fördelat på kön. ULF 1980/1981–2021, HLV 2004–2020.

Övervikt och obesitas ökar över tid i båda undersökningarna. Övervikt och obesitas har fördubblats från 1980/1981 till 2020/2021.

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), Statistiska Centralbyrån, WHO:s definition av övervikt och obesitas för vuxna. Hälsa på lika villkor (HLV), Folkhälsomyndigheten, WHO:s tillväxtkurva för barn upp till 19 år.

Könsskillnader

Andelen med övervikt eller obesitas bland ungdomar i gymnasieåldern (16–19 år) uppskattades till 21 procent bland både flickor och pojkar enligt undersökningen Hälsa på lika villkor (HLV) 2020 (figur 2). Av dessa hade 15 procent övervikt och 6 procent obesitas. Resultaten bygger på självrapporterad längd och vikt och med WHO:s tillväxtkurva för barn upp till 19 år. Data från Statistiska centralbyrån (SCB) för samma åldersgrupp visar att förekomsten av övervikt år 2021 för flickor var 14 procent och 16 procent bland pojkar. Förekomsten av obesitas var strax under 3 procent för flickor och 6 procent för pojkar. Även här är uppgifterna självrapporterade.

Skillnaderna mellan undersökningarna kan dels bero på de olika tidsperioderna och populationerna, men även att SCB använde WHO:s definition för vuxna för att klassificera övervikt och obesitas. Eftersom ungdomar och särskilt pojkar fortsätter att växa under övre tonåren finns det risk att individer felklassificeras om inte tillväxtkurvor används.

Läs mer i publikationerna "Att mäta övervikt och fetma bland barn" och "Självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga – mätmetoder för längd och vikt" under rubriken Publikationer.

Figur 2. Andelen (procent) med övervikt och obesitas bland 16–19-åringar uppdelat på kön i två olika undersökningar.

visar förekomsten av övervikt och obesitas bland pojkar och flickor utifrån två olika undersökningar.

Källa: Hälsa på lika villkor (HLV), Folkhälsomyndigheten. Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), Statistiska centralbyrån.

Jämförelse av olika tillväxtkurvor och mätmetoder

I en jämförelse mellan WHO:s tillväxtkurva och WHO:s definition för vuxna för 16–19-åringar från HLV-undersökningen kan vi konstatera att förekomsten av övervikt och obesitas bland flickor blir lägre vid användning av WHO:s definition för vuxna jämfört med WHO:s tillväxtkurva. För pojkar blir förekomsten av obesitas lägre.

I Riksmaten ungdom 2016/17 uppmättes längd och vikt i årskurs 2 på gymnasiet (medelålder 18 år) och där var förekomsten av övervikt 18 procent och obesitas 6 procent och vid användning av IOTF:s tillväxtkurva. Undersökningar visar att förekomsten av övervikt och obesitas verkar vara cirka 2–4 procentenheter lägre med självrapporterad jämfört med uppmätt längd och vikt bland barn och unga. Självrapporterade uppgifter bedöms dock tillförlitliga för att studera utvecklingen över tid.

Riksmaten ungdom (livsmedelsverket.se)

Det finns olika sätt att mäta viktstatus på. För barn finns det flera olika tillväxtkurvor för att klassificera viktstatus. De resultat som redovisas på den här sidan baseras på både iso-BMI enligt IOTF (International Obesity Task Force) och WHO (Världshälsoorganisationen) där hänsyn tas till ålder och kön för att definiera övervikt och obesitas.

Läs mer om olika tillväxtkurvor i publikationen "Att mäta övervikt och obesitas bland barn" under rubriken Publikationer.

Publikationer