Statistik om övervikt och obesitas hos vuxna
LyssnaMer än halva den svenska vuxna befolkningen har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och det blir allt vanligare med svårare obesitas.
Övervikt och obesitas ökar i alla åldersgrupper
Under perioden 2004–2024 ökade andelen vuxna 16–84 år med antingen övervikt eller obesitas, från 46 procent till 54 procent (figur 1). Den procentuella ökningen under de senaste 20 åren är störst bland de yngsta (16–29 år), från strax över 20 procent till strax över 30 procent.
Övervikt och obesitas ökar med åldern. År 2024 var förekomsten 51 procent i gruppen 30–44 år och 64 procent bland 45–64-åringar. Det fanns även skillnader utifrån kön, utbildningsnivå och födelseland. Övervikt eller obesitas var till exempel vanligare bland män än kvinnor, 59 respektive 48 procent. Däremot var andelen med obesitas 18 procent för båda könen.
Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) övervikt, b) obesitas, c) övervikt eller obesitas, d) obesitas grad 1, e) obesitas grad 2, e) obesitas grad 3 fördelat på ålder, under perioden 2004–2024. Möjliga val: kön.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", Folkhälsomyndigheten.
Obesitas av svårare grad ökar
Eftersom övervikt och obesitas blir allt vanligare i samhället samt att svårare obesitas ger allvarligare fysiska, psykiska och sociala konsekvenser finns det anledning att följa utvecklingen av olika grader av obesitas (figur 2). Obesitas grad 1 (BMI 30,0–34,9) ökade från 8,8 till 12,9 procent under perioden 2004–2024. För obesitas grad 2 (BMI 35,0–39,9) ökade förekomsten med det dubbla, från 1,7 till 3,8 procent medan obesitas grad 3 (BMI 40,0 eller högre) ökade ungefär tre gånger, från 0,5 till 1,4 procent.
Det är generellt fler kvinnor som har högre grad av obesitas (grad 2 och 3) än män, medan män oftare har obesitas grad 1 än kvinnor (figur 2).
Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) obesitas grad 1, b) obesitas grad 2, c) obesitas grad 3, fördelat på kön, under perioden 2004–2024.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", Folkhälsomyndigheten.
Obesitas grad 1, 2 och 3 är vanligare bland dem med enbart förgymnasial utbildning, men förekomsten har ökat i alla utbildningsgrupper (figur 3).
Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) obesitas grad 1, b) obesitas grad 2, c) obesitas grad 3, fördelat på utbildningsnivå och åldersstandardiserat, under perioden 2010–2024. Möjliga val: kön.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", Folkhälsomyndigheten.
Regionala skillnader i övervikt och obesitas
Det finns också skillnader mellan regionerna (figur 4). År 2021–2024 (flerårsmedelvärde) hade Stockholm lägst andel med övervikt eller obesitas, 46 procent, och högst andel hade Västernorrland, med 61 procent. Även andelen med obesitas varierade beroende på region, från 13 procent i Stockholm till 24 procent i Norrbotten. Fördelningen mellan de olika graderna av obesitas varierar också mellan regionerna.
Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav a) övervikt, b) obesitas, c) övervikt och obesitas, d) obesitas grad 1, e) obesitas grad 2, f) obesitas grad 3, fördelat på region, under perioden 2004/2007–2021/2024. Möjliga val: kön
Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor", Folkhälsomyndigheten.
Om undersökningen
Resultaten baseras på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Uppgifterna om deltagarnas längd och vikt som ligger till grund för BMI och resultatet är självrapporterade. Det är sannolikt att den faktiska förekomsten av övervikt (BMI 25,0–29,9) och obesitas (BMI 30,0 eller högre) är högre, men undersökningen ger en bra bild av utvecklingen över tid.