Hur du som fastighetsägare säkerställer en bra inomhustemperatur

Temperaturen inomhus påverkar människors hälsa

I Sverige tillbringar människor mycket tid inomhus, och både hög och låg temperatur och drag kan påverka vår hälsa. Om det är för varmt omkring oss ökar påfrestningen på både hjärta och andningssystem. Vid kyla reagerar kroppen med att dra ihop blodkärlen vilket kan öka risken för högt blodtryck. Äldre, och personer med kroniska sjukdomar i hjärta, kärl och andningsvägar kan vara särskilt känsliga för kyla och värme.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd gäller för dig som fastighetsägare

Folkhälsomyndighetens allmänna råd gäller för bostäder såsom hyresrätter och bostadsrätter, samt för lokaler för allmänna ändamål såsom omsorgsboenden, skolor och förskolor. De innehåller riktvärden för temperatur och lufthastighet (drag) inomhus. Riktvärdena är satta utifrån den kunskap som finns för att förebygga negativa effekter på människors hälsa.

Kalla förhållanden – håll marginal till riktvärdena

Riktvärdet för lägsta operativa temperatur är 18 °C. För känsliga personer som bedöms behöva en högre temperatur, är det nedre riktvärdet istället 20 °C. Det är dessa värden som tillsynsmyndigheten utgår från för att bedöma hälsorisker.

För att säkerställa att inomhustemperaturen är över riktvärdena är det lämpligt att styra uppvärmningen mot en temperatur mellan 20 och 23 grader. Detta intervall uppfattar de flesta människor som komfortabelt, och det minskar sannolikt antalet felanmälningar om inomhustemperaturen. För boenden där känsliga personer vistas, till exempel särskilda boenden för äldre, kan en temperatur om 22–24 grader istället vara lämplig.

Varma förhållanden – förebygg höga inomhustemperaturer

När det är varmt och soligt ute ökar risken för höga inomhustemperaturer. Om inga åtgärder vidtas kan temperaturen bli betydligt högre inomhus än utomhus.

De flesta svenska byggnader klarar att stå emot kyla väl, men de klarar ofta inte de höga temperaturer som uppkommer vid värmeböljor. Det är viktigt att byggnader anpassas för det allt varmare klimatet.

Här är några exempel på åtgärder som kan minska problem med värme inomhus:

• Installera solskydd vid fönster med direkt solinstrålning.
• Bevara och planera för skuggande träd.
• Se till att fönster kan öppnas för vädring och att detta kan ske på ett säkert sätt.
• Åtgärda bristfällig isolering.
• Utföra åtgärder på ventilationen.
• Utreda behovet av och förutsättningarna för komfortkyla.

Tips vid värmeböljor

När en värmebölja närmar sig utfärdar SMHI varning eller meddelade om höga temperaturer. Detta är viktigt för er som fastighetsägare att uppmärksamma. Det finns ofta saker som du som fastighetsägare kan göra vid en värmebölja för att minska problem med höga inomhustemperaturer, exempelvis:

• prioritera att hantera klagomål och felanmälningar relaterade till värme,
• informera boende eller brukare av lokaler om vad de själva kan göra för att hålla nere temperaturen,

För dig som äger fastigheter som används för äldreboenden eller andra verksamheter där känsliga grupper vistas, är det extra viktigt att ha en god dialog med verksamheten om deras behov. Tillgång till svala utrymmen och kylande åtgärder kan behövas.

Egenkontroll förebygger ohälsa och minskar antalet klagomål

Den som bedriver en verksamhet eller äger en fastighet har ansvar för att bedriva egenkontroll och förebygga olägenheter enligt miljöbalken.

För att värmesystem och eventuella kylsystem ska fungera som avsett behöver de underhållas och skötas. Det gäller även andra installationer som påverkar inomhustemperaturen, såsom markiser och persienner. Med en fungerande egenkontroll kan du som fastighetsägare planera åtgärder och upptäcka brister i inomhusmiljön innan de orsakar skador eller hälsoproblem.

De publikationer som denna text baseras på