Folkhälsomyndigheten.se stödjer inte längre Internet Explorer. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna (Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox). Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare.
Människors hälsa påverkas av var de bor och den miljö de vistas i till vardags. Viktiga faktorer är till exempel luftkvalitet inne och ute, tillgång till natur och delaktighet i samhället.
Den miljörelaterade hälsan är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa och i likhet med vad som gäller för andra riskfaktorer så varierar exponeringen, och därmed också hälsan, med människors levnadsförhållanden, livsvillkor och socioekonomiska tillhörighet.
Hälsoeffekter av miljöfaktorer, både positiva och negativa, beror på exponeringens omfattning och inneboende egenskaper, liksom på människors individuella känslighet och kapacitet att hantera förändring.
Vårt boende och de miljöer som vi till vardags vistas i påverkar den sociala miljön, som i sin tur påverkar de människor som bor där. Fysiska egenskaper som påverkar den sociala miljön är bland annat tillgång till gång- och cykelvägar, luftkvalitet inomhus och utomhus, god ljudmiljö, tillgång till natur nära bostaden samt kultur och service. Exempel på sociala aspekter är segregation, trygghet, delaktighet och inkludering i samhället, brottslighet, trångboddhet, hemlöshet och brist på bostäder.
Miljö+hälsa=sant
Det här är en film om miljörelaterad hälsa och hur vår omgivningsmiljö, både ute och inne, påverkar vår hälsa och våra förutsättningar, inte minst vad gäller barn.
Folkhälsopolitiken innefattar bestämningsfaktorer och hälsoutfall inom åtta målområden, varav framförallt fyra särskilt berör miljörelaterad hälsa.
Målområde 1: Det tidiga livets villkor
Här nämns vikten av miljöns inflytande tidigt i livet, till exempel vad gäller näringsintag och exponering för farliga ämnen och vikten av en god förskolemiljö.
Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning
I en god lärandemiljö innefattas även den fysiska miljön, och att elever kan ta del av fysisk aktivitet varje dag.
Målområde 5: Boende och närmiljö
Detta målområde handlar om bostadens och närmiljöns fysiska och sociala egenskaper som både kan orsaka ohälsa och verka hälsofrämjande.
Målområde 6: Levnadsvanor
En central del för arbetet inom detta målområde är att öka tillgängligheten till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter, bland annat vikten av fysisk aktivitet för barn och unga.
Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av…
Klimatförändringen påverkar människors hälsa. Effekterna på folkhälsan väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter.
Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.
Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.
