Barns inomhusmiljöer
LyssnaHär berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.
Barn tillbringar en stor del av sin tid inomhus. Utöver bostaden är förskolan och skolan viktiga inomhusmiljöer för barn. Det är därför viktigt att säkerställa en inomhusmiljö som främjar barns hälsa. Det är också viktigt med städning och hygienrutiner på förskolor och skolor för att bidra till en god inomhusmiljö för barn.
Luftkvalitet inomhus
En god luftkvalitet inomhus säkerställs genom ventilation och att minimera exponering för föroreningar, damm och mögel som kan orsaka luftvägs- och andra besvär hos barn. Både på kort och lång sikt. Luftföroreningar kan till exempel
- ge upphov till eller förvärra allergi- eller astmasymtom
- ge nedsatt motståndskraft mot virus och infektioner
- ge mer långsiktiga luftvägsbesvär som kan leda till nedsatt lungfunktion.
Luftföroreningar kan även öka risken för andra negativa hälsoutfall såsom hjärt- och kärlsjukdom, kognitiva störningar och cancer.
Det är mest effektivt, och samhällsekonomiskt lönsamt, att bygga goda inomhusmiljöer och förebygga uppkomst av luftföroreningar än att rena luften i efterhand.
Utemiljön påverkar luftkvaliteten inomhus
Utemiljön har stor betydelse för luftkvaliteten inomhus. Trafiken är den största källan till både luftföroreningar och buller utomhus liksom inomhus. Förskolors och skolors avstånd till trafik spelar därför roll.
Ljudmiljö inomhus
En god ljudmiljö främjar barns hälsa genom bättre koncentration och inlärning, ökad social interaktion och lägre stressnivåer. Höga ljudnivåer kan däremot leda till hörselskador, och buller, oönskat ljud, kan påverka barns språkutveckling. Inlärning och språkutveckling påverkas särskilt hos barn som har ett annat modersmål än språket de lyssnar på.
Höga ljudnivåer och buller kan också bli ett hinder för en god livskvalitet genom att störa exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn.
Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer
Kemikalier
Barn är mer känsliga för kemikalier än vuxna på grund av fysiologiska faktorer som exempelvis ämnesomsättning och andningsfrekvens. Eftersom barn beter sig och interagerar med omgivningen annorlunda än vuxna, löper barn även högre risk att påverkas negativt av kemikalier som förekommer i byggmaterial, möbler och rengöringsprodukter.
Genom att minimera användningen av skadliga ämnen i hem, förskola och skola kan en hälsosammare inomhusmiljö skapas som främjar barns hälsa på både kort och lång sikt.
-
Kemikalier i inomhusmiljön – en litteraturgenomgång
Publicerad:Rapporten är en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när det gäller förekomsten av kemikalier från byggnads- och inredningsmaterial i vanliga inomhusmiljöer och hälsorisker av en sådan exponering.
Temperatur
En balanserad inomhustemperatur bidrar till komfort, förbättrad koncentration och inlärning samt bättre sömn. Både för höga och för låga temperaturer i klassrum kan påverka skolbarns prestation. Höga temperaturer kan dessutom leda till huvudvärk, yrsel, trötthet, förvirring, illamående, kräkningar och i värsta fall uttorkning.
-
Tillsynsvägledning om temperatur inomhus
Publicerad:Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken…
-
Råd vid värmeböljor – Till personal inom barnomsorg
Publicerad:Uppdaterad:Faktablad med råd förverksamhetsansvariga och övrig personal inom barnomsorg. Genom att förbereda verksamheten inför sommarvärmen går det att minska ohälsa och dödlighet orsakad av värmeböljor.
Socioekonomiska faktorer påverkar boendemiljön och barns hälsa
Socioekonomiska faktorer har betydelse för både exponering för föroreningar, buller, höga och låga temperaturer, vilka ökar sårbarheten för negativa hälsoutfall. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden bor till exempel i högre utsträckning i trafikutsatta bostäder med högre luftföroreningshalter. De löper därför högre risk att drabbas av sjukdomar såsom astma och andra luftvägssjukdomar.
Familjer med sämre ekonomiska förutsättningar har också sämre möjligheter att flytta ifrån en ohälsosam miljö än de med god ekonomi. Även om de skulle uppleva att närmiljön påverkar barnens hälsa.
Hälsofrämjande skolmiljöer har därför en viktig kompensatorisk funktion för att minska sjukdomsbördan bland barn och utjämna hälsoklyftor.
Ta del av Folkhälsomyndighetens statistik om barns hälsa genom Folkhälsostudio eller Folkhälsodata:
Tillsynsvägledning skolor och förskolor
Ventilation, städning och hygienrutiner är viktiga åtgärder för en god inomhusmiljö. Här kan du hitta samlad vägledning för tillsyns av inomhusmiljön i skolor och förskolor och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas.