Folkhälsomyndighetens klimatarbete

Lyssna

Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa, klimatomställningen och anpassningen till ett förändrat klimat som behövs för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Synergier i miljö- och klimatarbetet

Klimatförändringen är ett angeläget hälsohot som berör många myndigheters områden, även Folkhälsomyndighetens. Det finns många synergier i arbetet med begränsning av utsläpp, klimatanpassning och miljörelaterad hälsa där till exempel hållbara städer som möjliggör aktiv transport och tillgång till grönområden också ger skydd mot värmeböljor och översvämning samtidigt som bilberoendet och utsläppen minskar. Därmed får vi en mer fysiskt aktiv befolkning, bättre ljudmiljö, mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre risk för olyckor. I detta arbete utgör Folkhälsomyndigheten ett viktigt kunskapsstöd, inte minst i att lyfta jämlikhet kopplat till miljörelaterad hälsa. Vårt miljö- och klimatarbete riktar sig mot flera olika samhällssektorer för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Kunskapsstöd och analys om hälsokonsekvenser

Folkhälsomyndigheten har gjort en risk- och sårbarhetsanalys över de hälsorisker som är mest relevanta för Sverige utifrån ett förändrat klimat och det scenario vi är på väg emot. Analysen är gjord för flera olika hälsorisker och innefattar även områden där andra aktörer ansvarar för åtgärdsarbetet. Analysen utgör ett viktigt kunskapsstöd om varför människor blir sjuka, vem som drabbas, vad sannolikheten är under tidsperioden 2021–2050, samt ger en nulägesbild över Sveriges sårbarhet och kapacitet att möta de olika hälsokonsekvenserna. Värmeböljor och fästingburna smittor utgör de största riskerna för hälsan med ett förändrat klimat i Sverige, både i relation till allvarlighetsgrad och sannolikhet.

Folkhälsomyndigheten bistår även med kunskapsstöd och analys gällande klimatets påverkan på hälsa i vår internationella samverkan inom EU och WHO.

Uppföljning av klimatförändringens påverkan på hälsa

Vart fjärde år skickar Folkhälsomyndigheten i samverkan med SCB och regionala aktörer ut Miljöhälsoenkäten. Denna innehåller frågor om miljörelaterade exponeringar, självrapporterade besvär och sjukdomar. Sedan 2019 innehåller Miljöhälsoenkäten även frågor om oro för klimatförändringen. Resultaten återfinns tillsammans med en kunskapssammanställning i Miljöhälsorapport.

Folkhälsomyndigheten följer även återkommande sedan 2018 hälsoutfall under värmeböljor genom en webbpanel, där vi skickar ut frågor om besvär under perioder med höga temperaturer.

Folkhälsomyndighetens arbete med klimatanpassning

Vårt samhälle är planerat och uppbyggt utifrån ett visst klimat. Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter till de nya utmaningar som den globala uppvärmningen ger.

Folkhälsomyndigheten har satt upp fem mål och en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren. Förutom att generellt integrera klimatförändringens påverkan på folkhälsan i vår verksamhet så arbetar vi med hälsorisker av värmeböljor, klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön, smittämnen i ett förändrat klimat och hälsorisker i Sverige av klimatförändring i andra länder.

Utöver det arbetar vi med vägledning för klimatanpassning gentemot hälso- och sjukvården för att på så sätt öka beredskapen och minimera de negativa hälsoeffekter av värmeböljor som vi redan ser idag, och som vi ser kommer att öka.

Publikationer

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Klimatförändringens påverkan på folkhälsa