Frågor och svar om anmälningsplikten för kyltorn

Huvudregeln är att kyltornet får uppföras och användas tidigast sex veckor efter att anmälan gjorts. Den kommunala tillsynsmyndigheten kan dock besluta att uppförande eller användning får påbörjas såväl tidigare som senare än sex veckor.

Notera dock att sex veckors-regeln inte tillämpas för de kyltorn som börjat uppföras eller användas före den 1 augusti 2024. Det beror på att bestämmelserna ska börja tillämpas först den 1 augusti och att just sex veckors-regeln tar sikte på när verksamheten påbörjas. I de här fallen har kyltornen redan börjat uppföras och/eller användas och sex veckors-regeln kan därför inte tillämpas.

Exempel 1

Företag X uppför ett kyltorn på sin fastighet den 1 juni i år. Om X vill fortsätta använda kyltornet efter den 31 juli i år ska anmälan ha inkommit till kommunen senast den 1 augusti. Eftersom användningen eller uppförandet påbörjades före det att bestämmelserna började tillämpas, kan regeln om att kyltornet får uppföras och användas tidigast sex veckor efter att anmälan gjorts inte tillämpas. X kan alltså fortsätta användningen av kyltornet efter den 31 juli och behöver inte vänta sex veckor. Däremot har kommunen som vanligt möjlighet att förelägga om eventuella åtgärder efter att anmälan inkommit.

Exempel 2

Företag Y vill uppföra ett kyltorn på sin fastighet efter den 31 juli i år. Innan Y kan påbörja uppförandet behöver den skicka in anmälan till kommunen. Anta att Y skickar in sin anmälan och att den inkommer till kommunen den 1 augusti. Om Y inte har fått någon återkoppling från kommunen senast den 12 september, kan den påbörja uppförandet av kyltornet senast den 13 september (alltså sex veckor från det att anmälan inkom till kommunen).

Beroende på vad som framkommer i anmälan kan kommunen fatta beslut om att Y får påbörja uppförandet av kyltornet tidigare än den 13 september. Men kommunen kan också förelägga om att Y får påbörja uppförandet först när den vidtagit vissa åtgärder, och det kan innebär att uppförandet får påbörjas senare än den 13 september.

Bestämmelserna om anmälningsplikt i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) införs redan 1 februari 2024, men på grund av så kallade övergångsbestämmelser börjar anmälningsplikten gälla först senare i år. Datumen för när anmälningsplikten inträder beror också på när verksamhetsutövaren inlett uppförandet eller användningen av sitt kyltorn.

Om verksamhetsutövaren påbörjat uppförande eller användning av kyltorn efter den 1 februari 2024 och vill fortsätta använda kyltornet efter den 31 juli i år ska anmälan ha inkommit till kommunen senast den 1 augusti.

Om verksamhetsutövaren påbörjat uppförande eller användning av ett kyltorn före den 1 februari 2024 ska anmälan ha inkommit till kommunen senast den 31 december 2024.

Förordningen med införda ändringar finns på riksdagens webbplats:

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)

Nej, anmälan behöver inte skickas till kommunen. Skälet är att kyltorn som är anmälda inte ska anmälas igen. Se 38 a § 1 stycket andra meningen förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Däremot kan en flytt av kyltorn räknas som en ändring av ett förhållande som har anmälts avseende ett kyltorn, se 38 b § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den kommunala tillsynsmyndigheten ska i så fall underrättas.

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)

Anmälan ska skickas till den kommunala nämnden i den kommun där kyltornet finns eller ska uppföras. Om Försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten som kyltornet ska uppföras eller användas i, ska anmälan i stället göras till Försvarsinspektören.

Anmälan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma anläggningen för kyltornet (se 46 § FMH).

Med kyltorn menas en anordning som används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess där kylningen sker genom att det tillförs vatten till ett luftflöde på ett sätt som gör att aerosoler bildas.

Definitionen ovan är hämtad från förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Anmälningsplikten ska inte tillämpas på kyltorn som ingår i en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).

Ett av skälen till att anmälningsplikt införs är att underlätta för kommunerna vid utredning av fall och utbrott av legionella. Genom att kommunerna får kunskap om var kyltornen finns får de också bättre förutsättningar att bedriva förebyggande tillsyn och därigenom förebygga smittspridning. Kyltorn som inte sköts korrekt kan utgöra en risk för spridning av legionella. Även om antalet dokumenterade fall är relativt få, kan ett utbrott när det väl inträffar drabba ett större antal människor.

Läs mer om regeringens beslut att införa anmälningsplikt för kyltorn:

Anmälningsplikt för kyltorn för att förebygga legionellautbrott (regeringen.se)

Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten har haft ett gemensamt regeringsuppdrag om att utreda åtgärder för att motverka och förebygga spridning av legionellabakterier från kyltorn. Förslagen innebar bland annat införande av anmälningsplikt och myndigheterna redovisade åtgärderna i en rapport som publicerades i juni 2022. Du kan ta del av rapporten på Naturvårdsverkets webbplats:

Utreda åtgärder för att motverka och förebygga spridning av legionellabakterier från kyltorn (naturvardsverket.se)

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ta fram tillsynsvägledning om kyltorn som främst riktar sig till de kommunala tillsynsmyndigheterna. Arbetet kommer att ske under 2024 och 2025 i samverkan med andra centrala myndigheter, bland annat Naturvårdsverket. Vidare ingår att ta fram informationsmaterial som tillsynsmyndigheterna kan anpassa och sprida till olika målgrupper för att uppmärksamma anmälningsplikten och vad den innebär.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens uppdrag avseende tillsynsvägledning om kyltorn i myndighetens regleringsbrev punkt 3.12:

Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Folkhälsomyndigheten (esv.se)

I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår även att inhämta, sammanställa och värdera aktuell kunskap om legionella i kyltorn, att beskriva och bedöma risker med kyltorn, att beskriva hur tillsyn av kyltorn lämpligen kan genomföras samt att ge stöd för bedömning av analyser och andra kontroller som behövs i tillsynen. Informationsmaterialet ska tydliggöra vilka verksamheter som kan bli aktuella för anmälningsplikt av kyltorn, hur en anmälan går till och vilka nya krav på egenkontroll som gäller.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av kyltorn i Sverige, i syfte att kunna göra en uppföljning av reformen.

Om du arbetar med tillsyn på kommunal eller statlig myndighet kan du vända till Folkhälsomyndigheten:

halsoskydd@folkhalsomyndigheten.se

Om du är verksamhetsutövare och har eller ska uppföra ett kyltorn vänder du dig i första hand till kommunala tillsynsmyndigheten i din kommun. De kommunala förvaltningarna som har hand om dessa frågor kan ha olika namn men man kan be att få kontaktuppgifter till den förvaltning som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsfrågor.

Om du vill läsa mer om anmälningsplikt och kyltorn hänvisar vi till rapporten ”Utreda åtgärder för att motverka och förebygga spridning av legionellabakterier från kyltorn” på Naturvårdsverkets webbplats:

Utreda åtgärder för att motverka och förebygga spridning av legionellabakterier från kyltorn (naturvardsverket.se)

Ja, med anledning av att anmälningspliktiga verksamheter omfattas av förordningen är den tillämplig på kyltorn.

Det innebär exempelvis att det finns ett krav för verksamhetsutövaren att dokumentera sina rutiner. Rutinerna syftar bland annat till att fortlöpande kontrollera utrustning och att förebygga olägenheter för människors hälsa.

Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (riksdagen.se)

Nej. Tillsyn av kyltorn enligt miljöbalken har kunnat bedrivas även före införandet av bestämmelserna om anmälningsplikt. Men genom att kyltorn anmäls till kommunen underlättas kommunernas tillsyn eftersom de får kännedom om var de finns. Tillsyn av kyltorn kan alltså bedrivas oberoende av regleringen av de olika övergångsbestämmelserna gällande anmälningsplikt under 2024. Det innebär följaktligen att också tillsynsavgift kan tas ut.

I och med att bestämmelserna om anmälningsplikt trädde i kraft 1 februari blev förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll tillämplig för kyltorn.

Miljösanktionsavgift är en sorts administrativ, straffliknande, avgift som en tillsynsmyndighet ska besluta om när en enskild eller verksamhetsutövare har gjort vissa överträdelser av miljöbalken.

Bestämmelser om miljösanktionsavgifter gällande utebliven anmälan av kyltorn regleras i 3 kap. 4 § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Om ett kyltorn har börjat uppföras och/eller användas efter den 1 februari 2024 men inte anmälts senast den 31 juli 2024 ska tillsynsmyndigheten fatta beslut om att verksamhetsutövaren ska betala miljösanktionsavgift. Detsamma gäller om ett kyltorn har börjat uppföras och/eller användas före den 1 februari 2024 men inte anmälts senast den 31 december 2024.

När anmälningsplikt infördes blev även förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll tillämplig för kyltorn, och med den följer mer precisa krav på egenkontrollen. Följande krav gäller nu för anmälningspliktiga kyltorn:

• Det organisatoriska ansvaret för verksamheten ska vara fastställt och dokumenterat (4 §).
• Det ska finnas dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön (5 §).
• Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras (6 §)
• Om det inträffar en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön i verksamheten ska verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om detta (6 §).
• Om det hanteras kemiska produkter inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt ska verksamhetsutövaren förteckna dem.

Förteckningen ska uppta följande uppgifter om de kemiska produkterna:

1. Produktens namn,
2. omfattning och användning av produkten,
3. information om produktens hälso- och miljöskadlighet, samt
4. produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet (7 §)

Kyltorn kan finnas på eller i anslutning till många typer av byggnader. Några exempel på verksamheter där det kan finnas kyltorn är:

• byggnader i behov av fastighets- eller komfortkyla exempelvis kontorsbyggnader, centrumbyggnader och serverhallar,
• anläggningar för fjärrkyla,
• livsmedelsindustri,
• termoplastindustri,
• fordonsindustri och annan verkstadsindustri.

Det är den som uppför och/eller använder ett kyltorn som ska anmäla kyltornet till kommunen. Ett av syftena med anmälningsplikt är att tillsynsmyndigheten ska få möjlighet att ställa eventuella krav i ett tidigt skede. Den som anmäler kyltornet ska därför ha rättsliga och faktiska möjlighet att vidta eventuella åtgärder på kyltornet. Om ett företag har det övergripande ansvaret för ett kyltornssystem är det lämpligt att detta företag även skickar in anmälan till kommunen.

Anmälningsplikten gäller samtliga kyltorn, även om de börjat användas före det att nuvarande bestämmelse om anmälningsplikt infördes. De som börjat användas och/eller uppföras före den 1 februari 2024 har dock utökad tid till senast den 31 december 2024 att skicka in anmälan till kommunen.

Ett viktigt syfte med anmälan är att tillsynsmyndigeten får kännedom om kyltornet och var det finns. Om samma verksamhetsutövare ansvarar för en anläggning eller ett system med flera kyltorn bör det därför vara tillräckligt att verksamhetsutövaren skickar in en anmälan. Av 46 § framgår att anmälan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i anmälan. Av den bestämmelsen bör det följa att det i anmälan ska framgå om det är fråga om flera kyltorn.

I vissa fall kan det vara fråga om mycket stora anläggningar med flera kyltorn, och därmed vara fråga om flera anläggningar. I sådana fall behöver tillsynsmyndigheten göra en bedömning i det enskilda fallet om det är fråga om fler än en anläggning och om det därför behöver göras flera anmälningar.